Frågan gällde alltså slutsatsen att de hördes två höga smällar på Estonia.
Jag resonerar som så att det finns gott om stöd av tillräckligt många vittnen för att konstatera att dessa smällar hördes. Två eller tre höga ljud av något slag, hur de nu bäst skall beskrivas.
Om inte vittnena inbillar sig, vilket är svårt att tro, och deras beskrivning är uppåt väggarna och överdriver kraftigt styrkan av ljuden, vilket också är svårt att tro, så kan inte gärna någon av passagerarna på däck 1 ha missat ljuden, såvida de inte sov eller av annan anledning inte var mottagliga för sinnesintryck. Därför måste det vara så att vittnesmål som saknar beskrivning av smällar öht är antingen ofullständiga eller bero på vittnet, inte på att de inte utsattes för ljudintrycket.
Jag har som sagt svårt att tänka mig att om de två smällarna var så höga och märkbara som många vittnen uppger att andra vittnen som befann sig på ungefär samma ställe skulle missat den helt.
Som jag förstår dig menar du att Sillaste inte vittnar om en smäll av den digniteten att den kan härröra från en kollision mycker nära om honom. Nej, det tycks inte så, däremot vittnar även han i likhet med andra vittnen och i likhet med maskinisten Treu defintivt om två, kanske tre höga smällar som är högre än vanliga vågsmällar.
https://www.estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/21.2.4.htm
Så vad kommer dessa smällar ifrån? Jag håller med om att det är svårt att förena dem med en kollision mycket nära vittnena, å andra sidan verkar de väl höga för att komma från att bogvisiret havererar. Kanske är de i alla fall vågsmällar, som kommer från att extraordinära vågor träffar fartyget.
Sillastes vittnesmål strider om man skall ta dem för sanna helt klart emot HSVA: s slutsatser om olycksförloppet. Han är mycket tydlig med att han håller på att arbeta på däck 0 när två eller höga smällar hörs. Därefter får fartyget svår slagsida. Därefter återvänder han till ECR och först därefter ser han alltså vatten tränga in vid sidorna på den stängda rampen. Detta bekräftas för övrigt av ett av Treus vittnesmål.
Slagsidan inträffar 01.02. Efter den fortsätter fartyget inte rimligtvis i 14-15 knop? Dessutom är slagsidan enligt HSVA en effekt av babordsgiren.
Så får man tro Sillaste har bogvisiret inte dragit ut rampen strax efter slagsidan 01.02. Och då kan det inte vara så att Estonia fortsätter rakt fram i hög fart med nedfallen ramp och tar in en massa vatten på det sättet och sedan får slagsida.
Bogvisiret kan heller knappast ha dragit ut rampen innan 01.02 för det framstår defintivt som om Treu upplyser Sillaste om ett vatteninflöde Treu sett på monitorn när Sillaste anländer. Det får honom gissningsvis senare att själv se på den.
Det hela går inte ihop med att smällarna som hörs är bogvisiret som träffas av vågor eller att det havererar. För om det är så får man inte in i tidsschemat att vatten strömmar in genom den öppna bogporten av vittnesmålen att döma. Dessutom följer den stora slagsidan enligt vittnesmålen tätt inpå smällarna. Det kan gå någon minut, men knappast flera minuter under vilka fartyget forsar fram i hög fart. Så när har egentligen fartyget en öppen bogramp om det inte var varken alldeles efter slagsidan eller mellan slagsidan och smällarna? Om det är tidigare än de höga smällarna hörs, dvs före 01.00, så härrör ju åtminstone inte de från bogvisirets haveri och varifrån kommer de då?
