Citat:
Ursprungligen postat av
MacMackay
/.../
Riktigt att jag inte har någon exakt bild av förloppet under den första minuten. Vittnen säger helt enkelt emot varandra, och det är i den kontexten SE bör bedömas.
Inte utifrån Anna Hages version,
För den förändras ideligen. Hennes insats går inte att kritisera, men hon är ingen bra mall att för sanningen.
Varför stämmer Stefan Glantz och hans kompis Erssons berättelse bättre överens med Engströms berättelse?
Det är svårt att få ihop bilden, men det är ju inte mitt fel. Ett viktigt steg på vägen är att erkänna för sig själv att det är mycket svårt.
Det du vill få ihop är alltså Stefan Glantz uppgift om framstupa sidoläge med Stig Engströms uppgift om framstupa sidoläge. Själv menar jag alltså att det inte alls behöver antas något läggande i framstupa sidoläge eftersom ett sådant antagande mest verkar krångla till det, men vi kan ju göra ett försök:
När Anna Hage kom dit sprang hon fram till Palme. Hon såg samtidigt en man som befann sig ett tiotal meter från Palme, och som springande lämnade platsen. När Anna kom fram till Palme såg hon att han blödde ur munnen och näsan. Lisbeth stod bredvid och Glantz satt redan här nedhukad vid Palmes huvud.
Det man skulle kunna tänka sig här, om nu Glantz uppgift om att Palme lades i framstupa sidoläge stämmer, är att det här var någonting som gjordes av t.ex. Glantz själv och/eller Lisbeth. Kanske alltså att man mycket tidigt, redan innan Anna kom dit, justerade kroppens läge från t.ex. liggande rakt på mage till framstupa sidoläge.
Förhöret med Anna 0:15 på mordnatten:
https://magasinetfilter.se/wp-content/uploads/2018/05/VITTNESF%C3%96RH%C3%96R-Anna-Hage.pdf
Sedan kan vi kombinera det här med Lisbeths uppgift om att den flyende gärningsmannen efter en stund vänder sig om: "Han stannade en bit in och vände sig om varefter han fortsatte" (förhör 860301). Även ett annat vittne (Hasse J) sade att gärningsmannen senare hade vänt sig om och tittat bakåt.
Ett möjligt händelseförlopp här är alltså att gärningsmannen, medan han ännu inte är alltför långt från mordplatsen, vänder sig om och ser att Palme blöder ur munnen. Han hinner också se att Palme i ett mycket tidigt moment läggs (eller har lagts) i framstupa sidoläge. Jag minns inte nu exakt vad Engström skall ha lämnat för uppgifter till väktarna när han kommer tillbaka till Skandiahuset 23:40, men det var kanske just det här om blod i munnen och framstupa sidoläge. I så fall blir alltså Stig Engströms egna uppgifter något som binder honom till mordplatsen vid en tidpunkt i direkt anslutning till mordet (dvs. som gärningsman), snarare än till någon annan och senare tidpunkt (som vittne).