Tacky medelklassfenomen (jmf WT-tråden)

Njae, fokus på sprit och ha arbetarklassiga grejer som ölkyl, fotbolls- och hockeygrejer m.m känns inte aktuellt för TM. Biljardbord, darttavlor och barskåp känns inte heller direkt TM.

TM omvandlar nog hellre källaren till en vinkällare med ett litet provdrickningsbord byggt av en vintunna, eller liknande som kan ge sken av att paret är belevat och kulturella (även om TM-paret i hemlighet kanske tycker att Tre Apors röda boxvin är det godaste vinet). Ett biljardbord ger ingen fernissa av kulturellt kapital, men TM-paret växer en decimeter när de får ta med bekanta ner i sin cave à vin och bjuda på ett glas kring provbordet.

Instämmer, man cave är väldigt svensson. Så även biljardbord etc.

När TM flyttar in slängs biljardbordet och darttavlorna.

TM scrollar på Instagram och läser en floskel från Annie Lööf om Kamala Harris och ljudet av glastak som krossas. Känslan av godhet och rättfärdighet infinner sig – TM röstade på C i valet 2018 efter att tidigare ha röstat Mp eller M. Annie Lööfs popfeminism och tal om hur viktigt det är att värna de mänskliga rättigheterna och ta ansvar, det är sådant som lockar TM som kanske själv har ett fisigt kommunikationsjobb.

TM tror sig rösta i egenintresse. TM utnyttjar ju den billiga arbetskraft som tack vare C finns här i överflöd. Det är matleveranser hit och billig taxi dit. Och falafeln i Malmö är ju sååå billig och god! Gigekonomins leveranser får TM att känna sig viktig och mäktig. Sak samma att detta småborgerliga skitmys sker på bekostnad av arbetarklassens trygghet och vårt lands framtid.

Jag känner mig aldrig så marxistisk som när jag har tvingats tillbringa tid med en TM som flyttat in från någon småstad och nu ska slå sig fram. ¡No pasarán!

Har du noterat ett plötsligt rovdjurshat?

Nej, men att det är TopSecret det som det snackas om i jaktlaget om man själv inte är med.
Då kan man inte bara stå bredvid med en bärs i näven och hänga, då får man lämna lokalen.

Kan det bli mer tacky än det här?: https://www.svd.se/svenskt-power-couple-pa-manhattan

Hela reportaget känns som ett upplägg för att attrahera ironisk trafik.

Lite bakgrundsinfo till texten ovan:

Mannen i reportaget, ursprungligen Carl Lagerkranz, utbildad på sälj och marknadshögskolan, har efter giftermålet med den kvinnliga parten av samma text, entreprenören Babba Canales från Kristianstad, bytt namn till Carl W Rivera, men i reportaget för SvD från 2017 så kallas han för Carl Waldekranz.

Jösses. Att ens hund har ett IG-konto är rätt TM.

Självklart var den gode Carl en "outsider" när han växte upp på Östermalm. Ingen hipster har någonsin passat in om de har kunnat göra något åt det.

Är det verkligen TM att byta namn i marknadsstrategiskt perspektiv? Lagercrantz är ungefär lika attraktivt som Fritzl eller Mengele i USA.

Tyckte det mest osade juppy om dem.

Det här kan vara det larvigaste jag läst på länge:


Varför leker man viktig och betydelsefull genom att "skissa på en framtida arbetsschema", låter som en sådan typisk kontorsperson. Som egentligen inte gör något av värde utan gärna står och tuggar vid kaffemaskinen om massor av idéer och är duktig på att snacka inne i konferensrummet, men egentligen inte gör något. Man vill leka viktig och pratar om hur man gör ett arbetsschema, ett arbetsschema gör man på 10 minuter om det inte involverar mer än en själv som anställd.

Är med på ditt resonemang, absolut, men de verkar ju kunna prestera och leverera. ”Babba Canales” låter som den kvinnliga varianten av ”a boy named Sue” för övrigt.