Bostadsbubbla i Sverige?

Det finns många i tråden som varit övertygade om sådana ras under de 10 år tråden funnits, men de har haft helt fel.

Jag upplyser övriga om att du ljuger i forumet.

Boendekostnader räknas med i KPI.
Och jag berättade hur man gör.

Vad gäller räntesatsindex så gäller följande:

Räntesatsindex beräknas utifrån månatligen insamlade räntesatser på
bostadslån men tillämpas i KPI-beräkningen på hela räntekostnaden för både
lånat och eget kapital.

Dvs sjunker räntan verkar det reducerande på KPI. Stiger räntan så ökar det KPI.
Och på samma sätt för köpeskilling. Ökar bostadspriserna så ökar KPI. Eftersom bostadsägarna då känner av ökade boendekostnader.

Ditt svammel är synnerligen falsifierat.


Boendekostnad = kostnad för att bo.
Vilket t ex betyder hyra för den som hyr.

Det finns många sidor på nätet som visar hur man beräknar boendekostnad för köpta bostäder.
Här är en: http://www.boupplysningen.se/bo/beräkna-din-boendekostnad
Var och en kan ju titta där om det är som jag skrev eller som Lund-NoGo-zone försöker lura i folk.

Att Lund-NoGo-zone försöker lura i folk att boendekostnad är köpeskilling är för att ta sig ur sin fatala blunder.

Vad var svaret på min fråga?

Dvs: "Hur mycket skulle du säga att denna villa har ökat i pris sedan 1987?"

Nej det är tomt på svar. Tomt.
Naturligtvis. Svaret innebär att om man inte lägger ner ganska betydande kostnader på huset så stiger det inte utan tappar värde.

Men eftersom de flesta, framförallt i dyrare lägen, lägger ned stora summor på renovering, underhåll och modernisering. Inte sällan drar man upp standarden betydligt. Till stora kostnader.
Och då kostar det naturligtvis att köpa ett sådant hus.

Länken jag gav visar vad huset kostar när man INTE kostar på det.


Det är fel. KPI inkluderar boendekostnaden. Stiger köpeskillingarna så verkar det ökande på KPI.
Hur boende har ändrats genom åren fanns med i ena länken jag gav igår.


Också helt fel.

När hushållen mest köpte 21 tums svartvit TV med en kanal så vägde prisförändring för den typen av produkter tungt.
Men när folk övergick till att mer köpa 26 tums färg-TV som klarade TV2 så började prisförändring för den typen av produkter väga tyngre.

KPI räknar med prisförändringar för det som hushållen köper och därmed känner av.

KPI har stigit från 199 år 1990 till 332 år 2020 dvs med 66%. Kvm-priset på en bostad i Stockholm har stigit från 20.000 kr/kvm 1999 till 75.000 kr år 2020 dvs 270%. Ifall du kommer bort i blandningen av fakta och fiction i ditt (dina) inlägg.

Att du försöker lura i folk att kostnaden för att köpa en bostad inte är en kostnad är väl att ljuga om något. Det blir spännande att se när första dippen i villapriser kommer och den stackars Huddinge-familjen säljer med 1 mkr i förlust. De kan väl skicka räkningen till dig.

Å andra sidan kan man inte från historien utläsa hur det går nästa år.

Och rimligen finns en gräns för hur länge priserna kan stiga: när folk inte har råd att bo kvar längre. Du kan fundera på om du tycker familjer verkar ha stora marginaler just nu, eller om de är ganska små.

Med tanke på hur billigt det är idag med ägt boende har vi nog ganska långt kvar tills folk inte har råd längre.

Villa i Huddinge = 8mkr. Med 3% ränta blir räntan 210.000 kr per år med 1 mkr i kontantinsats. Långt kvar?... Vänta du tills (s) lägger på villaskatt och tar bort avdragsrätten för räntor.

Klicka i detta diagram, klicka på 2019. Vilka länder i OECD har privatpersoner de största lånen?

Vem betalar 3% i ränta? Idag får majoriteten 1,2-1,6%. Flera banker har senaste månaden börjat sänka räntorna för att ta fler andelar av marknaden.

RB har flaggat för en eventuell höjning om 0,25 om ett par år, men inget pekar mot att det skulle bli så.

Nja, fast köpa en bostad är ju inte en kostnad, det har ju fb-liksom helt rätt i. Du får ju en tillgång för pengarna, som är lika mycket värt som dina pengar initialt.

Det är ungefär som att du och din vän byter 500 lappar med varandra. Om du inte har 500 kr med att byta med din vän utan bara 100, då får du låna 400kr från en tredje part. Han vill givetvis ha betalt på det och du betalar ränta till honom, DET är en kostnad.

När du har betalat en hela din skuld så är alla dina räntekostnader din kostnad och du har 500kr på ditt konto.

Så om du köper ett hus för 1 miljon som imorgon är värt 1krona, har du då åkt på en kostnad på 999 999?

Jo, det är så SCB motiverar att bostads-inköpskostnad inte ska ingå i KPI. Vilket får de otroligt underliga effekterna att KPI kan stiga 65% på 30 år och bostadspriserna 270%. Och eftersom nästan allting följer KPI t.ex pensioner, skatter, bidrag, så "sjunker" dessa oavbrutet i Sverige, relativt bostads-inköpskostnaden.

Kan du hålla med om det falska i att säga "vi har låg inflation" samtidigt som den största utgiftsposten för alla, inköp av bostad, stigit tre gånger mer?

Hur som helst, resultatet av detta falskspel kan ses i mitt tidigare inlägg. Svensken låneskuld har stigit oavbrutet i 30 år och ligger numera i världstopp. Numera har svensken 25% av sin låneskuld i förmögenhet. Så sjunker bostadspriserna med 25% blir svensken utfattig i genomsnitt. Kvar finns lånen.