Citat:
Ursprungligen postat av
imola01
Vad är detta för fenomen egentligen. Jag har valt att bo hemma sen drygt en månad tillbaka (troligtvis tillfälligt pga höga andrahandshyror), föräldrarna bor stort och jag har tre rum för mig själv och föräldrarna jobbar om dagarna. Jag är mellan 30 och 35. Grannarna hälsar bara på föräldrarna och undviker mig som att jag vore nån mördare. Vad angår det dem egentligen? Varför bryr de sig om var jag bor?
Och jag pratade med en kille på jobbet som på något sätt tagit reda på att jag bor hos föräldrarna och gissa vad han säger, "så länge du sköter tvätten och städar så ser jag inga problem". Alltså, varför i helvete bryr de sig om jag städar och tvättar? Skulle man vara mer vuxen om man städar? Vissa människor är riktigt vidriga och bor i smuts trots att de flyttade hemifrån när de var 18. Är dessa mindre vuxna?
Så vaffan kommer det här sjuka beteende ifrån? Vad angår det dig om jag städar hemma? Vi alla slänger in kläder i tvätten och vrider på och sen slänger vi in det i torktumlaren. Är man vuxen då?
Vissa är ju helt befängt störda i skallen. Jag lever exakt som alla andra med fast jobb och har insett att det inte är lönt att bo själv. Kan folk fatta att det finns människor som är tillräckligt friska i huvudet som inte vill skuldsätta sig upp över öronen i osäkra tider och betala extra avgifter, lån, räntor eller dyra hyror på 6000 kr minst?
Bor jag hos föräldrarna har jag all frihet att glra som jag vill. Ingen stress eller någonting och den enda nackdelen är att man inte kan ha ett seriöst förhållande (men det går ändå inte att träffa en kvinna för ett seriöst förhållande, knulla går bra).
Ska städa och tvätta vara ett mått på att man är vuxen?
Svenskar har ofta nån sorts Bror Duktig-syndrom. Och det anses av någon anledning viktigt att just städa och tvätta själv när man är vuxen. Själv betalar jag ett företag som skickar en av sina anställda hem till mig för att städa, det är mer accepterat men inte helt, men om det är en familjemedlem som städar åt en ska det genast skambeläggas å det grövsta.
Ingen får vara beroende av familj här förstår du. Du ska vara självständig gentemot din familj. Ska du absolut ha någon som gör saker åt dig ska det vara främlingar och mot betalning.
Så är det, men man behöver inte bry sig om det, för andras åsikter är just bara åsikter och inget du behöver oroa dig för.
Låt mor och far städa om de vill, de vill antagligen ha det som de är vana vid och tycker det blir renast när de städar själva.
Du kan till och med ha ett seriöst förhållande när du bor hos dem, det hade jag. Till sist blev det så seriöst att vi flyttade ihop.