SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Jaha, vad tycker du då om uppställningen i SAOL:

Jag tror att Dranghoff var ironisk. DET är också en del av språkförmågan - att kunna uppfatta sådant!

En snabb koll på svenska.se ger vid handen att schemata försvann som alternativ form efter den åttonde upplagan 1923. Senast den angavs som huvudform var i sjätte upplagan 1889. Nu var jag ju inte den tillfrågade här, men: sådana småsaker kommer inte att hindra mig från att betrakta folk som inte använder den gamla hederliga grekiska formen som drägg och pöbel. (Och jag är inte ett spår ironisk.)

Vad gör man med ett bestridande, egentligen? (Alltså emot ett krav t.ex..) Lägger in om ett bestridande? Lägger in bestridande? Lägger fram ett bestridande? Lämnar in bestridande? Lägger fram bestridande? Annat???

Man bestrider, helt enkelt.

Jo, jag vet. Men jag sitter och översätter från tyskan, och där placerar advokaten alltid ordet (substantivet) för den rättsliga åtgärden på en separat rad:

Namens und in Vollmacht des Betroffenen erheben wir

WIDERSPRUCH

gegen den Bescheid... etc.

I vår klients namn och med hans bemyndigande, lägger vi in om

BESTRIDANDE

mot beslutet... etc.

Jag skulle helst vilja skriva motsvarande, med ordet BESTRIDANDE på en rad med stora bokstäver och fetstil. Men visst, man kan skriva om det med "bestrider" också, men det ser lite tokigt ut.

Motparten upplever nog att någon har ”inkommit med bestridande".

Men den som bestrider … ja i rubriken kan man ange ”Bestridande”. Vad man sen gör är att beskriva läget: ”Ni har skickat mig en räkning på en pryl som jag inte fått, vilket jag tidigare har meddelat er blablabla …”. Och som avslutning något i stil med ”Enligt ovanstående bestrider jag betalansvar för blablabla.”

”Ber (härmed) att få inkomma med ...” är kanske svaret på frågan.

Ja:

Vi inkommer härmed med

BESTRIDANDE


funkar. Tack! (Nu börjar jag skriva som tyskarna!) Men inget "ber". Tyska advokater ber ingenting, de hotar!

En annan fråga, då: uppfyller man en betalningsfrist, eller efterkommer man en betalningsfrist? Eller finns det något bättre ord som jag inte kommer på nu?

Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt. Från vilken sida ser man betalningsfristen? Den ena sidan beviljar den väl, medan den andra sidan bara tacksamt tar emot. En betalningsfrist måste väl ses som en ensidig åtgärd.

Jag menar, att om jag betalar i tid, så efterkommer jag betalningsfristen. Eller uppfyller den. Eller vad jag nu gör. Eftersom det är en tysk advokat som skriver, så måste min svenska motsvara hans kanslispråk.

Men om du har fått en betalningsfrist så har du ju inte betalat i tid. Borgenären har gått med på att inte vidta några åtgärder om du ändå betalar inom ett visst nytt datum. Det du gör är väl att du reglerar skulden inom utsatt tid. I enlighet med de nya villkoren. Det är inte fristen som skall uppfyllas, utan betalningsvillkoren. Fristen är ju liksom en "gåva" från borgenären.

Edit: Jag antar att betalningsfrist kan användas även om den tidsperiod man normalt har på sig att betala någonting, och att det inte behöver handla om någon försening. Men principen är densamma. Du har betalat inom utsatt tid och därmed uppfyllt villkoren i avtalet.