SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Själv är jag varken lärare eller geni, men här är ett försök till förklaringar inskjutna efter ***

Min förklaring på första frågan är den svagaste, tror jag. Som modersmålstalande svensk ställer men knappast den första frågan.

Hur förklarar jag att den andra meningen är rätt?
Ibland han behöver plugga svenska.
Ibland behöver han plugga svenska. *** (b)

*** En minnesregel är att adverbet hör till verbet »behöver« och verbet flyttas intill adverbet (adverbialet). Alternativt och rätt, men inte lika idiomatisk svenska: »Han behöver ibland plugga svenska.« (a)
Ibland kallar jag det första korrekta alternativet för en rockad. Dvs (b) är en rockad på (a).

Hur förklarar jag att den andra meningen är rätt?
Jag kommer att inte gilla hon.
Jag kommer inte att gilla henne.
*** Pronomen har objektform.

Hur förklarar jag att den andra meningen är rätt?
Om du vill bo i Stockholm, du behöver pengar.
Om du vill bo I Stockholm, behöver du pengar.
*** Bisatsens ordföljd i svenska.

Hur förklarar jag att den andra meningen är rätt? och varför är behöva fel?
Ibland behöva jag att äta mycket.
Ibland behöver jag att äta mycket.
*** Presens. Infinitiv är inte en finit form.

Hur förklarar jag att den andra meningen är rätt, varför behöver vi mig?
Jag vill lära svenska.
Jag vill lära mig svenska.
*** Tänk bort engelska “learn”. Svenskans tänk är “teach yourself” (reflexivt).

Hur förklarar jag att båda är rätt, men dålig ändras till dåligt i den andra meningen?
Ibland blir jag dålig.
Ibland mår jag dåligt.

*** Adverbformen av dålig är dåligt. Hur mår jag? Första exemplet har adjektiv som predikativ. Jämförelse med engelska adverb -ly gäller inte helt. Jämför svenska: »Ibland känner jag att jag är dålig.«

Väsentligen är svenska ett V2-språk, dvs det finita verbet står näst först i satsen. Därför heter det Han behöver plugga svenska, men Ibland behöver han plugga svenska. Behöver är andra ord i båda fallen.

1) Negationen inte ska inte trängas in mellan infinitivmärket att och infinitiven gilla, utan måste komma före båda.
2) henne är objekt, och då ska objektsformen henne, och inte subjektsformen hon användas. Henne motsvarar her och hon motsvarar she, så i det avseendet ska inte engelskan vara till hinders.

Det här är en krångligare variant på det jag skrev om i det första exemplet, med svenska som ett V2-språk. För att vara mer exakt, kommer det finita verbet efter fundamentet i svenskan. Fundamentet är oftast bara ett ord - ett substantiv, ett pronomen, ett adverb eller ett adjektiv (däremot gills inte konjunktioner som fundament) men i det här fallet, när meningen inleds med en bisats, är hela bisatsen fundamentet. Och då kommer det finita verbet direkt efter fundamentet, och så får pronomenet du maka på sig till tredje plats, efter verbet. (Observera att egon2b har tänkt galet här, så för just den här meningen ska du inte lita på honom.)

Normalt behöver en sats en finit verbform på de allra flesta språk. Finita verbformer i svenskan är presens (behöver), preteritum (behövde) eller supinum (har behövt). Behöva är däremot en infinitiv, som inte är en finit verbform. Men den andra meningen är också fel. Det ska inte var något infinitivmärke att efter behöva, även om det kommer ett verb i infinitiv sedan. Korrekt svenska är alltså Ibland behöver jag äta mycket.

Det bara är så på svenska. Det är likadant på ryska, kan jag trösta dig med. Det är inte alltid det finns några bra svar på varför vi säger på det ena eller andra sättet.

De betyder ju olika saker, för det första. Att vara dålig syftar för det allra mesta på ett fysiskt illabefinnande, men att må dåligt vanligen syftar på psykiskt illabefinnande. Men för det andra blir det alltid adjektivformen (som är dålig om den bestämmer jag) efter vara, bli, heta, kallas och anses, medan det blir adverbformen dåligt efter alla andra verb.

Kan man säga att en erinran är samma sak som en tillsägelse om man jämför med varning.

http://sv.wiktionary.org/wiki/erinran

Det här är 2-betydelsen i NE Svensk ordbok:

erinran ...

2 (formell) anmärkning: [exempel] han riktade en erinran mot det sätt på vilket frågan skötts i styrelsen
KONSTR.: en ~ (mot ngn el. ngt) (för ngt)
HIST.: sedan ca 1755

jfr reprimand, (formell) tillrättavisning.

När används ske och när används hända?

Jämför t.ex. "sker en olycka" och "händer en olycka" där det förstnämnda låter bäst i mina öron. Om jag googlar verkar det dock som om den senare varianten dominerar.

Du har ju även "inträffa": "Det inträffar en olycka".

Hända och inträffa handlar oftast mer om att något utan tydligt förspel kommer i dagen. Sker kan antyda att det var ett förlopp innan. Nu är det ingen 100 %-ig regel och orden används ofta överlappande. Det finns även ett ord som pekar på den överlappningen, nämligen "händelseförlopp".

Med all reservation för synonymer i allmänhet och följande sajt i synnerhet:
http://www.synonymer.se/?query=ske

Korsordslösare får ibland nyckeln »gå av stapeln« med lösningen »tima«.

Är det någon skillnad på att skriva "Med Vänliga Hälsningar" och "Med Vänlig Hälsning" när man skickar e-post?

När man undertecknar för två eller en hel familj och/eller mottagarna är minst två, så passar plural. Det är inte fel med plural för A till B.

Men bara versal på första ordet och kortformen Mvh (som har blandat rykte). Frågan har behandlats rätt utförligt på detta forum.

(FB) "Med vänliga hälsningar" eller "Med vänlig hälsning"?

Att "fjädra sig" betyder det att "göra sig till" eller är det kanske en synonym till "förställa sig"?

Skulle säga göra sig till, kokettera, kråma sig...som en påfågel med alla fjädrarna uppspända.

Med vänliga hälsningar är från fler men med vänlig hälsning är från en person.

(FB) Med vänliga hälsningar eller med vänlig hälsning??