SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Centrum för fysiska, geografiska och spatiala områden.
Centra för organisatoriska enheter med mer abstrakt anknytning.

Personligen tror jag iallafall att det är därför de kan vara överlappande inom vissa områden.

-center används lämpligen som suffix för arkadhallar och kulturinrättningar.

Flera centrer

Fyller på med centret - och ja, ingen rödmarkering

Centrum

Ett centrum, flera centrum är också godkänt har jag för mig.
Det centrumet.
Men ett centra är helfel.

Centrum är singular, centra är plural, dvs "ett centrum", "flera centra".

Sen finns det såklart en och annan sosse som säger "flera centrum" också men det är en helt annan historia.

SAOL:
centrum [sen´trum] substantiv ~et; pl. ~ hellre än centra, best. pl. ~en hellre än centra

SO:
centrum substantiv centret el. ~ el. ~et, plur. centra el. centrer el. ~

Nja … um-ord får väl inte a-plural så värst ofta i svenskan. Vi kör – partioberoende – antingen ändelselöst (faktum, plektrum, datum, rektum) eller -er (stipendier, kompendier, museer). Det typiska för latinsk a-plural är nog snarast att det missuppfattas som singular; narkotika, antibiotika, kosmetika, fakta, data, media, agenda, prestanda, opera, rekvisita, kuriosa, kontenta.

Det engelska lånordet ett center tycker jag ska böjas som ett galler. Vilket väl huvudsakligen är fallet (även bland sossar)?

Ändelsen -um på centrum är för övrigt en latinsk böjning av ett grekiskt ord; kentron ”nålstick, mittpunkt”.

Enligt mig är kunnig någon som kan återge förlopp, detaljer och övergripande relationer.
Inläst är någon som känna igen, och verifiera information.
Påläst är någon som kan använda fakta i argumentation och informering.

Hur definierar ni dem?

Rent spontant så känner jag att ordet kunnig kan stå för både praktisk och teoretisk kunskap, men om du är påläst så lutar det mer åt, om inte fullständigt, åt ett teoretiskt håll. Ordet inläst har jag inte stött på så mycket men jag associerar det med att vara insatt, utan att för den delen medvetet ha införskaffat sig kunskaperna på ett lika medvetet sätt som en som är påläst.

Inläst och påläst betyder i princip samma sak, nämligen att ha tillgodogjort sig information om något. Skillnaden kan ses som att påläst oftast handlar om att ha inhämtat adekvat information inför en viss situation (exempelvis en intervju) medan inläst oftast handlar om något som rör ett visst ämne (exempelvis första världskriget).

Kunnig är den som behärskar något.

Och man kan i dag höra ungdomar slarva även med de grekiska pluralformerna, som vi trodde var eviga. Inte sällan hör man varianter som ”scheman” och ”teman” i stället för schemata och temata.
Staten borde nog, medan tid är, gå in och åter göra studier i de klassiska språken – vår själva bröstmjölk – obligatoriska i skolornas curricula.