Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Skulle inte alls vara omöjligt att Dette bogvisiret som har orsakat hålet på sidans skrovet.

Det är kraftig sjögång/vind, vinden kommer Snett framifrån från babordssida, som seglare vet man att vinden svänger av runt båten och på styrbordssida går viden akterut.

Bogvisiret öppnas uppåt, tänk er då att sprinten som håller bogvisiret går av så att visiret hänger löst och fladdrar tills vinden tar tag i bogvisiret som blir som har ett vindfång som ett segel.

Vinden tar tag i bogvisiret och det lyfts upp av vinden med en enorm kraft så att gångjärnen upptill går av.
Pga den grymma kraften och vinden så slungas bogvisiret akterut på styrbordsida (möjligtvis roterandes) och träffar skrovet strax när det slår ner i vattnet.

Råkar skrovet samtidigt träffa med den plana sidan mot vattnet samtidigt som den har fart i sidled från kastet så kan det plana en bit både ovanpå och under vattnet. Och därför inte sjunka direkt utan se ut som ett föremål som rör sig under vattnet.

Alternativt att bogvisiret satt fast i skrovet en liten stund tills det sen lossnade och planade ner i vattnet.

Nja, en av dykarna som var nere och ”taggade” 120 kroppar sa ju i dokumentären att det enda traumatiska var att de inte fick ta upp liken de hittade.

Skulle inte alls vara omöjligt att Dette bogvisiret som har orsakat hålet på sidans skrovet.

Det är kraftig sjögång/vind, vinden kommer Snett framifrån från babordssida, som seglare vet man att vinden svänger av runt båten och på styrbordssida går viden akterut.

Bogvisiret öppnas uppåt, tänk er då att sprinten som håller bogvisiret går av så att visiret hänger löst och fladdrar tills vinden tar tag i bogvisiret som blir som har ett vindfång som ett segel.

Vinden tar tag i bogvisiret och det lyfts upp av vinden med en enorm kraft så att gångjärnen upptill går av.
Pga den grymma kraften och vinden så slungas bogvisiret akterut på styrbordsida (möjligtvis roterandes) och träffar skrovet strax när det slår ner i vattnet.

Råkar skrovet samtidigt träffa med den plana sidan mot vattnet samtidigt som den har fart i sidled från kastet så kan det plana en bit både ovanpå och under vattnet. Och därför inte sjunka direkt utan se ut som ett föremål som rör sig under vattnet.

Alternativt att bogvisiret satt fast i skrovet en liten stund tills det sen lossnade och planade ner i vattnet.

Det blir bara patetiskt när man ser alla foliehattar prata om bogvisiret som dessutom inte har några skador som tyder på att den träffat där hållet är, de enda skadorna lär ha ha kommit från bulben som professorn också säger.

Så här kan en intryckning av en skeppsida se ut om båten mycket långsamt lägger sig på sidan.

http://www.cheap-trip.eu/en/2013/09/17/unprecedented-salvation-of-costa-concordia-cruise-ship-was-successful-photos/

Att Estonia fått en mindre skada på sidan som träffade botten är ingen riktig kioskvältare.

En svensk ubåt 1994 hade en besättning bestående av 50% värnpliktiga (om inte mer), det finns ingen chans i helvetet att de skulle hålla tyst i 25+ år, troligtvis hade hela svenska flottan pratat om det här en vecka efter att Estonia sjönk.

För det andra, så skulle en ubåt som krockat med Estonia blivit skadad och själv och behövt uppsöka varv, vilket skulle lett till att säkert 500-1000 personer skulle vara medvetna om Ubåtens inblandning ganska snart efteråt, och detta skall svenska staten lyckats hålla hemligt i 25 år.....Tjena mittbena...

Finns det någon expert som kan förklara HUR fartyget sjunker på 45 minuter av att tappa sitt bogvisir? Kan inte riktigt få ihop den förklaringen samt dom vittnesmål från folk under bildäck som sa att vattnet INTE kom ovanifrån? Det måste alltså funnits ett hål i skrovet under vattenlinjen vilket nu verkar ha hittats

Nej och detta kan vara orsaken till att sprickan har ignorerats. De som först undersökte fartyget kanske såg den men antog att den hade uppstått vid nedslaget i botten. Man såg ju att bogvisiret var borta och tog för givet att sprickan var en sekundär skada. Alternativt syntes inte sprickan eftersom den kan ha legat nedåt mot botten på den tiden.
Det lär vara mjuk botten, men ett fartyg väger enormt mycket så det behövs nog inte så mycket för att det skall bli en spricka. Det kan vara stabilisatorn eller någon sten under dyn.

Bogportar ja. Är det någon förutom Mariella med visir som fortfarande nyttjar det? Och gör hon ens det efter incidenten 2014? Det absolut vanligaste för Symphony och Serenade verkar vara lastning och lossning med aktern först men jag kan ha fel. Tycker alltid man ser dem mot kaj med häcken först numera.

Slightly off-topic i detaljerna att diskutera men summa summarum är att det skedde en rad åtgärder kring ro-ro färjornas säkerhet kring lastramper och bildäck efter Estonia just för att den konfiguration som vissa fartyg då hade var livsfarlig.

Skulle inte alls vara omöjligt att Dette bogvisiret som har orsakat hålet på sidans skrovet.

Det är kraftig sjögång/vind, vinden kommer Snett framifrån från babordssida, som seglare vet man att vinden svänger av runt båten och på styrbordssida går viden akterut.

Bogvisiret öppnas uppåt, tänk er då att sprinten som håller bogvisiret går av så att visiret hänger löst och fladdrar tills vinden tar tag i bogvisiret som blir som har ett vindfång som ett segel.

Vinden tar tag i bogvisiret och det lyfts upp av vinden med en enorm kraft så att gångjärnen upptill går av.
Pga den grymma kraften och vinden så slungas bogvisiret akterut på styrbordsida (möjligtvis roterandes) och träffar skrovet strax när det slår ner i vattnet.

Råkar skrovet samtidigt träffa med den plana sidan mot vattnet samtidigt som den har fart i sidled från kastet så kan det plana en bit både ovanpå och under vattnet. Och därför inte sjunka direkt utan se ut som ett föremål som rör sig under vattnet.

Alternativt att bogvisiret satt fast i skrovet en liten stund tills det sen lossnade och planade ner i vattnet.

Nej och detta kan vara orsaken till att sprickan har ignorerats. De som först undersökte fartyget kanske såg den men antog att den hade uppstått vid nedslaget i botten. Man såg ju att bogvisiret var borta och tog för givet att sprickan var en sekundär skada. Alternativt syntes inte sprickan eftersom den kan ha legat nedåt mot botten på den tiden.
Det lär vara mjuk botten, men ett fartyg väger enormt mycket så det behövs nog inte så mycket för att det skall bli en spricka. Det kan vara stabilisatorn eller någon sten under dyn.

Det kom väl en regel efter Estoniakatastrofen att bogvisrier ska vara fastsvetsade på RO-RO fartyg?

Fast man svetsade igen bogvisir och portar på ett stort antal efter dem efter katastrofen.
https://www.dn.se/arkiv/inrikes/bilfarjornas-bogvisir-svetsas-igen/

Nja de flesta rederierna gjorde det frivilligt tills man sett över regelverk och säkerhet.

Vinden tar tag i bogvisiret och det lyfts upp av vinden med en enorm kraft så att gångjärnen upptill går av.
Pga den grymma kraften och vinden så slungas bogvisiret akterut på styrbordsida (möjligtvis roterandes) och träffar skrovet strax när det slår ner i vattnet.