Citat:
Själv älskar jag svensk husmanskost, men precis som du säger så är det ingen förfinad kokkonst och det beror ju på att vi bor där vi bor. Vi kan naturligt odla färsk sallad i ett par månader och kanske tomat om vädret är bra och man har ett växthus. Dessutom har vi varit ett fattigt land i några hundra år fram till början av 1900-talet.
Resultatet har blivit som med det tyska och det polska köket: mycket mastig potatis, saltat kött, inlagda grönsaker, rökt kött, rökt fisk, rökt korv. I och med att vi har blivit rikare, så har vissa delar försvunnit från menyn helt, som lungmos och hjärnkorv.
Det sorgliga med det hela är att maten verkligen visar hur svensken levde. Det var hårt, det var arbetsamt, det var fattigt och man fick odla det som gick att odla den lilla tiden mellan maj och augusti. Vi kunde inte stå och stampa druvor i solskenet som italienarna, eller plocka färska örter året om. Vi fick ta det som fanns och försöka få det att räcka till nästa sommar.
Som djurvän tycket jag det är tråkigt att man idag plockar ut de tre finaste bitarna ur djuret och säljer till svenssons som tuggar i sig med god aptit, medan resten blir hundfoder. Vi behöver inte gå många generationer tillbaka för att uppleva svält här i landet.
Med det sagt, så är det få saker jag kan slafsa i mig med så god aptit som kåldolmar eller fläsklägg med rotmos eller kokt potatis. Nygjorda kroppkakor, eller varm ärtsoppa med fläsk. Vad vore fika utan svart kaffe och alla hundratals småkakor på mördeg och mandel? Rabarberpaj, kanelbullar, lussekatter, pepparkakor, alla bärpajer. Saft och kompott på syrliga bär.
Sverige har enormt mycket att erbjuda i både smak oxh historia. Vi kanske inte har det franska köket, men endast Sverige svenska krusbär har!
Resultatet har blivit som med det tyska och det polska köket: mycket mastig potatis, saltat kött, inlagda grönsaker, rökt kött, rökt fisk, rökt korv. I och med att vi har blivit rikare, så har vissa delar försvunnit från menyn helt, som lungmos och hjärnkorv.
Det sorgliga med det hela är att maten verkligen visar hur svensken levde. Det var hårt, det var arbetsamt, det var fattigt och man fick odla det som gick att odla den lilla tiden mellan maj och augusti. Vi kunde inte stå och stampa druvor i solskenet som italienarna, eller plocka färska örter året om. Vi fick ta det som fanns och försöka få det att räcka till nästa sommar.
Som djurvän tycket jag det är tråkigt att man idag plockar ut de tre finaste bitarna ur djuret och säljer till svenssons som tuggar i sig med god aptit, medan resten blir hundfoder. Vi behöver inte gå många generationer tillbaka för att uppleva svält här i landet.
Med det sagt, så är det få saker jag kan slafsa i mig med så god aptit som kåldolmar eller fläsklägg med rotmos eller kokt potatis. Nygjorda kroppkakor, eller varm ärtsoppa med fläsk. Vad vore fika utan svart kaffe och alla hundratals småkakor på mördeg och mandel? Rabarberpaj, kanelbullar, lussekatter, pepparkakor, alla bärpajer. Saft och kompott på syrliga bär.
Sverige har enormt mycket att erbjuda i både smak oxh historia. Vi kanske inte har det franska köket, men endast Sverige svenska krusbär har!
Exakt!
Vad jag menade är att det svenska och nordeuropeiska köken är mer av sk. "erhållen smak". Man gillar maträtterna för att man är uppväxt med dem och har minnen och känslor knutna till dem. Det är något att värna om. Men det gör det svårt att få internationell uppskattning från andra kulturer.
För övrigt arbetar McDonalds och Nestle likadant: Catch them when they´re young! För de kunderna kommer tillbaka hela livet som vuxna och när de äter den torra och slafsigt sammansatta burgaren upplever de i själva verket sina harmoniska barndomsår och kanske en känsla av trygghet.
Så rent ideologiskt har jag den största respekt för svensk husmanskost. Men i realiteten - tyvärr - så måste jag erkänna att mina smaklökar nog föredrar många andra kök och att vitpeppar, nejlika och kryddpeppar inte är mina favoritkryddor. Avskyr faktiskt kryddpeppar förutom i kroppkakor och lammrullad.
Sedan är inte vår kultur heller njutningsinriktad utan teknologisk och praktisk så det finns faktiskt inte samma känsla för matkvalitet och kryddors nyanser som i medelhavsländerna. På gott och ont... Frosseri är faktiskt en dödssynd. Men å andra sidan så verkar faktiskt italienarna ha mycket färre överviktiga trots att de är helt besatta av mat. Det är lite underligt.
/Johan