Först:
– Du väljer att regelbundet påstå att jag hävdat sådant som jag inte har skrivit. Möjligen läser du vad som skrivs som fan läser bibeln. Den enda förklaring till detta som jag kan komma på är att du inte vill förstå det jag skriver. Har du någon annan förklaring?
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Jag minns inte vad ditt argument för att filtrera med just 15 år var, men jag kan se en poäng med att alltid välja samma längd på filtret.
Detta har diskuterats i detalj flera gånger i tråden.
Siffran 15 är inte helig, men dom två parametrarna att beakta är:
– "Ur klimatsynpunkt" brukar ofta jämställas med "sett över 30 år".
– Det stokastiska inslaget i t.ex. den globala medeltemperaturen, där PDO är en viktig faktor, har stora amplituder på frekvenser som motsvarar perioder på betydligt mindre än 15 år.
– 30 år vore "ur strikt klimatsynpunkt" bättre, men då tappar vi information om 7,5 av de senaste 15 åren.
Om du hade läst vad jag skrivit så hade du sett att jag ser t.ex. 15 år som "en ganska bra kompromiss".
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Dock är det lustigt att jag flera gånger har jag fått påpekat att jag borde fundera över min filtrering. Då vill jag säga att jag varje gång använt filtret i ett syfte att lyfta fram något ur bruset. Har använt allt mellan 1 och 120 år, från första gradens till 3 gradens filter.
Men enligt dig är det alltså bara ett förstagradens lågpassfilter på 15 år som är "rätt"? Vad var argumentet för det då?
Var har jag skrivit att "bara" 15 år är "rätt"?
Om du kan ge ett exempel på detta så tror jag dig. Annars drar jag slutsatsen att du fabulerar utgående från en ljusskygg agenda.
Idealiskt skulle vi försöka att fastställa vilka fördelningar dom olika stokastiska inslagen har och utnyttja detta när vi tar fram filter. Kan vi det?
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Ju längre period som används, ju mindre betydelse för helheten får dessa perioder av kylande aerosoler.
Så kan man ju uttrycka det om man t.ex. är intresserad av klimatet under 100000 eller 400000 år.
Om vi vill veta mer om den antropogena uppvärmningen, speciellt under de senaste 40-60 åren, så koldioxidhalten ökat mycket och ökningen tilltagit, så är en begränsad period av nedkylning orsakad av stora svavelutsläpp av stor betydelse. Det kan du om inte annat se om du följer diskussionen i tråden.
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Det förutsätter att inga naturliga förlopp samverkat med ökande CO2 för att få den snabba ökningen.
Tvärtom!
Om jag nu skriver "vattenhalten följer CO₂-halten", vilket är sant, så kommer du med din "som fan läser bibeln-attityd" att återigen skriva: "Det är fel! Vattenhalten följer temperaturen!"
Ja, och temperaturen följer CO₂-halten.
Vill du förstå eller vill du anmärka på ord?
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Om du menar att underlaget är dåligt pga att naturliga förlopp kan ha haft inverkan över den längre perioden som jag använde, då gör du det svårare för dig själv att hävda att din egen premiss att inga naturliga förlopp samverkat inom den period du valde stämmer. Enligt forskningen sammanfattad av IPCC är den naturliga påverkan nämligen obetydlig över hela perioden, inklusive det branta intervallet på slutet.
Ännu en gång försöker du påstå att jag gjort uttalanden som jag inte gjort.
Jag är inte hoppful om möjligheten att nå fram, men ber dig ändå göra detta tankeexperiment. Låtsas som om det är 1965 och att du har data, t.ex. från HadCRUT fram till 1965 och data från NOAA om CO₂-halten från 1959-1965. Beskriv hur klimatet förändrats under perioden.
– Hur skulle du kort beskriva klimatförändringen?
– Hur skulle du uppskatta felet i det du presenterar?
Tror du att du får ett högre mått på klimatkänslighet om du räknar från år 1000 (om du har data från då)? Så tolkar jag det du skrev.
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Enligt siffrorna/kurvan vi precis diskuterat står CO2 för 2/3 av den förstärkta växthuseffekten, och övriga gaser för 1/3. Jag tolkar "huvuddelen" som mer än 2/3, men om vi är överens om 2/3 är jag nöjd.
Enligt SAOL räcker det med >50% för att det ska vara huvuddelen. Eftersom vatten går i en "egen klass" och inte är med här, så kan vi väl säga CO₂ står för ungefär 2/3 av den uppvärmning som växthusgaser orsakar. Tänk bara på att skilja mellan vad atmosfären gör totalt och hur stor andel av förändringen olika saker som vi släpper ut orsakar.
Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Anledningen till att jag inte gav någon kommentar till punkt 4. Berodde på vad som på flashback brukar kallas "foliehatten". Uppfattade din referenslista skiljd från punkt 4.
Angående referenslistan hade jag redan läst en del ur artikeln innan.
Enligt artikeln ger vattenångan en positiv feedback på 1,15 W/m²K. Mindre än en tredjedel av Plankfeedbacken. Jag får nämligen denna till 3,7 W/m²K och inte den lägre siffran som var 3,2 W/m²K enligt artikeln om jag minns rätt.
Proportionerna mellan CO2-forcing och Planck + H2O feedback utesluter inte en låg klimatkänslighet på drygt 1K.
Sen är ju inte vattenångans feedback knuten till CO2, som du vill påstå. Utan den är knuten till ökande temperatur, oavsett orsak.
Här rör du ihop det ordentligt, IMO.
"Radiative forcing is one component of climate sensitivity. The radiative forcing caused by a doubling of atmospheric CO₂ levels (from the preindustrial 280 ppm) is approximately 3.7 watts per square meter (W/m2). In the absence of feedbacks, this energy imbalance would eventually result in roughly 1 °C (1.8 °F) of global warming. This figure is straightforward to calculate using the Stefan-Boltzmann law and is undisputed."
https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_sensitivity
Vattnets roll är lite komplicerad, men
här (sid 667) anges att den brukar beräknas som att den förstärker med en faktor 2-3.
Snabb överslagsberäkning av temperaturkänsligheten utgående från dessa uppgifter:
1,0 (från CO₂) * 3/2 (från andra växthusgaser) * 2,5 (från vatten) = 3,75°C
Dina siffror verkar helt uppåt väggarna.
–