USA har en twittrande nolla och klimatförnekare som president. Ändå minskade USA och deras inkompetenta regering sina CO2-utsläpp mer än alla Europas länder sammanlagt under 2017. Vad fan håller man på med egentligen.
Det är lättare att minska ju högre utsläpp man har och ju ineffektivare energiproduktion man har. Det är framförallt gamla ineffektiva kolkraftverk som stängts och ersatts av fossilgas. Sen är större delen av USA:s energipolitik på statlig nivå och där har Trump inte mycket att säga till om.
Inte för att jag är någon vän av Tysklands energipolitik där man prioriterat att få bort en minimal risk för den egna befolkningen (kärnkraft) framför ett långt större globalt hot (fossilbränslen).
You just lived through the warmest decade on record – and it's only going to get hotter
Global warming shows no signs of letting up.
The years from 2015 to 2019 and from 2010 to 2019 “are, respectively, almost certain to be the warmest five-year period and decade on record,” the World Meteorological Organization said in a report released Tuesday.
“Since the 1980s, each successive decade has been warmer than the last,” the agency said.
The year 2019 concludes a decade of exceptional global heat, retreating ice and record sea levels driven by greenhouse gases from human activities, according to the WMO.
“If we do not take urgent climate action now, then we are heading for a temperature increase of more than 3 degrees Celsius (5.4 degrees Fahrenheit) by the end of the century, with ever more harmful impacts on human well-being,” said WMO Secretary-General Petteri Taalas. “We are nowhere near on track to meet the Paris Agreement target.”
Några av kärnkraftens nackdelar
Kärnkraften har så många nackdelar så den måste vi göra oss oberoende av på sikt. Avfallet som vi inte vet hur vi ska förvara, risken för terrorism, ökad risk för kärnvapenspridning, olycksrisk, kostnader som är långt högre än t.ex. vindkraft är bara några exempel på bra skäl till att vi inte ska ha kärnkraft. Att alla som driver kärnkraftverk i samband med incidenter och olyckor visat sig vara mycket oärliga om vad som hänt och vilka konsekvenser det fått och kommer att få gör inte saken bättre.
Kärnkraftskramare i tråden brukar framhålla att kärnkraft är riskfritt och att avfallet är ofarligt. Ungefär som ansvariga för Tjernobyl och Fukushima gjorde. Det var lögn då och är det nu.
Den här artikeln behandlar enbart Sköldkörtelcancer, främst hos barn i samband med Tjernobyl och Fukushima. https://www.thelancet.com/pdfs/journals/landia/PIIS2213-8587(16)30112-7.pdf
Kanske är några tusen cancersjuka barn ett litet offer på den heliga kärnkraftens altare?
Cancersjuka barn är naturligtvis bara en liten del av de negativa konsekvenserna av kärnkraft.
–
Du har helt enkelt fel. Kärnkraften är utan tvekan den säkraste formen av stabil energi.
Och att kostnaden är så hög beror på att staten lägger straffskatter på kärnkraft medans man starkt subventionerar vindkraft. Du låter som stolpskottet Isabella Lövin.
Det är lättare att minska ju högre utsläpp man har och ju ineffektivare energiproduktion man har. Det är framförallt gamla ineffektiva kolkraftverk som stängts och ersatts av fossilgas. Sen är större delen av USA:s energipolitik på statlig nivå och där har Trump inte mycket att säga till om.
Inte för att jag är någon vän av Tysklands energipolitik där man prioriterat att få bort en minimal risk för den egna befolkningen (kärnkraft) framför ett långt större globalt hot (fossilbränslen).
Absolut, det har du rätt i i. USA har högre fallhöjd, och beslut om att stänga kolkraftverk har ju inte bara tagits av andra, utan även innan Trump tog makten.
Men det är fortfarande bisarrt att förhållandet kan se ut så här. Över hälften av EU:s CO2-utsläpp är från energiproduktion, så det finns gott om fallhöjd, och alla länder i EU har (vad jag vet) redan kärnkraft, eller kapacitet till det.
Ett annat typexempel är Kalifornien, som gjort ungefär samma klimatsatsning som Tyskland. Deras CO2-utsläpp har under den perioden sjunkit mycket *mindre* än national average i USA. Det är ju helt sjukt. Hur kan man bli så hemmablind.
Både Kalifornien och Tyskland har blivit skräckexempel som visar att man inte bara kan jaga sina drömmar. Någon gång måste man växa upp, blicka ut över verkligheten och titta på de faktiska resultaten av det man gjort, och försonas med att man bara kan göra det bästa av den hand man blivit tilldelad.
Rätt prioritetsordning i Europa borde ju vara att börja med att göra gemensam sak och serieproducera billig kärnkraftverk i en gemensam grundmodell, med högsta möjliga säkerhetskrav, eftersom ett kärnkraftverk i princip kan byta ut ett kolkraftverk rakt av i nuvarande elnät.
Sedan kan man fortsätta att ägna sig åt energiforskning vid sidan av, och byta ut kärnkraft när/om man lyckats hittar teknologi som är bättre, och inte bara i drömmen eller på pappret, utan i verkligheten också.
Om man inte hade börjat jaga den här drömmen om att skrota kärnkraften och "leva på de fyra elementen" på 1970-talet, så hade vi inte haft några klimatförändringar nu. Det är ingen underdrift att säga att global uppvärmning är miljörörelsens fel. Sedan har miljörörelsen gjort annat som varit bra, men just det ackumulerade utsläppet från kolkraft och naturgas är helt på deras samvete. På 1960-talet var det ingen som trodde att framtiden skulle ligga i kol, olja och naturgas. Att bara ett fåtal länder som Sverige har haft tillgång till nästan obefintligt med ren och billig energi har sannolikt också hållit tillbaka elektrifieringen av transportsektorn.
Om man inte hade börjat jaga den här drömmen om att skrota kärnkraften och "leva på de fyra elementen" på 1970-talet, så hade vi inte haft några klimatförändringar nu. Det är ingen underdrift att säga att global uppvärmning är miljörörelsens fel.
Det är en rätt naiv syn. För det första tar du bara upp elproduktion, för du vill väl inte skylla bensinbilar, cement- och stålproduktion etc på miljörörelsen? För det andra hade vi haft fossilbränslen för elproduktion också eftersom denna utan miljörörelsen och hårdare krav på rening varit mycket billigare.
Sen har ju miljörörelsen också varit rätt kluven. SNF höll på att spricka i kärnkraftsfrågan och går du tillbaka i tiden hyllades kärnkraften i Sverige Natur för att den räddade våra sista älvar från utbyggnad. Det var minst lika mycket "kulturpersonligheter" som traditionellt gröna som drev kärnkraftsmotståndet.
Statens kassakista är inte oändlig. Företag som tjänat miljarder kan mycket väl klara sin energiomställning själva. Vi skattebetalare kommer ändå att få betala för klimatskador och annat och vi har som bekant inte heller outsinliga mängder med pengar.
De som har gott om pengar är ofta samma personer som byggt upp enorma rikedomar av kol på fossila bränslen, trots att man vetat att de är väldigt skadliga för hela världen.
Parisavtalet skall också uppfyllas, den rika världen har lovat att betala klimatskador i drabbade länder.
Klimatförändringarna måste stoppas men det får inte öka klyftorna i världen ännu mer.
Pengarna måste tas där de finns, något annat kan man inte göra.
Om du pressar en stärkelsefabrik så flyttar den till Polen eller stänger igen. Polen har kanske lägre eller samma effektivitet.
Runt Kristianstad finns ett helt gäng sådana fabriker, och bönderna odlar potatis med hög halt av stärkelse. Kanske de kan ställa om men...
Din politik ger ingen positiv förändring för klimatet, kanske t o m negativ, men SD får 50% i nästa val.
Det är en rätt naiv syn. För det första tar du bara upp elproduktion, för du vill väl inte skylla bensinbilar, cement- och stålproduktion etc på miljörörelsen? För det andra hade vi haft fossilbränslen för elproduktion också eftersom denna utan miljörörelsen och hårdare krav på rening varit mycket billigare.
Sen har ju miljörörelsen också varit rätt kluven. SNF höll på att spricka i kärnkraftsfrågan och går du tillbaka i tiden hyllades kärnkraften i Sverige Natur för att den räddade våra sista älvar från utbyggnad. Det var minst lika mycket "kulturpersonligheter" som traditionellt gröna som drev kärnkraftsmotståndet.
Nu skriver du ju ungefär samma sak som jag gjorde, fast med andra ord.
Den globala miljörörelsen gick från att vara positiva till kärnkraft, till att bli negativa, långt innan Tchernobyl. Det är hela förklaringen till att kärnkraftsutbyggnaden gick i stå. "Kulturpersonligheterna" hängde ju bara på miljörörelsens tåg, precis som de gör idag. Miljörörelsen kan med all rätta beskyllas för att kärnkraftsutbyggnaden gick från hundra till noll på några år. Det är inte något de förnekar, utan något de är stolta över.
Jag skyller inte cementproduktion på miljörörelsen. Jag skrev bara att om hela västvärlden hade haft stora överskott på utsläppsfri el, kanske redan på 80-/90-talet, så hade det funnits starkare incitament att elektrifiera transportsektorn, långt tidigare. Både av miljöskäl, men även av ekonomiska skäl.
Det skulle inte spela någon roll att cementproduktion släppte ut koldioxid, om energi och transport var fossilfri. Det är för lite utsläpp för att utgöra ett problem på egen hand.
Absolut, det har du rätt i i. USA har högre fallhöjd, och beslut om att stänga kolkraftverk har ju inte bara tagits av andra, utan även innan Trump tog makten.
Men det är fortfarande bisarrt att förhållandet kan se ut så här. Över hälften av EU:s CO2-utsläpp är från energiproduktion, så det finns gott om fallhöjd, och alla länder i EU har (vad jag vet) redan kärnkraft, eller kapacitet till det.
Ett annat typexempel är Kalifornien, som gjort ungefär samma klimatsatsning som Tyskland. Deras CO2-utsläpp har under den perioden sjunkit mycket *mindre* än national average i USA. Det är ju helt sjukt. Hur kan man bli så hemmablind.
Både Kalifornien och Tyskland har blivit skräckexempel som visar att man inte bara kan jaga sina drömmar. Någon gång måste man växa upp, blicka ut över verkligheten och titta på de faktiska resultaten av det man gjort, och försonas med att man bara kan göra det bästa av den hand man blivit tilldelad.
Rätt prioritetsordning i Europa borde ju vara att börja med att göra gemensam sak och serieproducera billig kärnkraftverk i en gemensam grundmodell, med högsta möjliga säkerhetskrav, eftersom ett kärnkraftverk i princip kan byta ut ett kolkraftverk rakt av i nuvarande elnät.
Sedan kan man fortsätta att ägna sig åt energiforskning vid sidan av, och byta ut kärnkraft när/om man lyckats hittar teknologi som är bättre, och inte bara i drömmen eller på pappret, utan i verkligheten också.
Om man inte hade börjat jaga den här drömmen om att skrota kärnkraften och "leva på de fyra elementen" på 1970-talet, så hade vi inte haft några klimatförändringar nu. Det är ingen underdrift att säga att global uppvärmning är miljörörelsens fel. Sedan har miljörörelsen gjort annat som varit bra, men just det ackumulerade utsläppet från kolkraft och naturgas är helt på deras samvete. På 1960-talet var det ingen som trodde att framtiden skulle ligga i kol, olja och naturgas. Att bara ett fåtal länder som Sverige har haft tillgång till nästan obefintligt med ren och billig energi har sannolikt också hållit tillbaka elektrifieringen av transportsektorn.
(mina fetningar ovan)
Har alla länder i EU kärnkraft?
31 länder i världen, av 195, har kärnkraft. Nio länder har kärnvapen (om vi räknar Israel).
Länder i EU som har kärnkraft (15 länder):
– Belgien
– Bulgarien
– Finland
– Frankrike
– Nederländerna
– Schweiz
– Slovakien
– Slovenien
– Spanien
– Storbritannien
– Sverige
– Tyskland
– Tjeckien
– Ungern
– Rumänien
Länder i EU som inte har kärnkraft (11 länder):
– Danmark
– Estland
– Grekland
– Irland
– Italien
– Lettland
– Litauen
– Luxemburg
– Polen
– Portugal
– Österrike
Kärnkraft kostar tre gånger vad som budgeteras
Frankrike och Finland är länder i Europa som börjat bygga nya reaktorer sedan milennieskiftet. Flamanville III i Frankrike påbörjades 2005, skulle vara klart 2012, vi vet inte när det kommer att startas, det budgeterades till 3 miljarder € och nu är kostnaden uppe i 11 miljarder €.
Olkiluoto 3 i Finland påbörjades 2005. Det skulle vara klart 2009. Det skulle kosta 3 miljarder €. Det har nu kostat över 10 miljarder € och förhoppningen nu är att det kan starta under 2020.
Kärnkraft kostar dubbelt så mycket som vindkraft
Den här informationen kommer från en undersökning som gjordes av ECN/TNO i Holland för knappt ett år sedan. https://ibb.co/NLdNYk9
Där framgår att kostnaden per levererad kWh för landbaserad vindkraft är ungefär hälften, jämfört med kärnkraft.
Detta är utan subventioner. Hur mycket behöver kärnkraft subventioneras med skattemedel för att det över huvud taget ska kunna komma i fråga?
Finland, med misslyckad kärnkraft, överlever tack vare Svensk vindkraft
Med tio års försening och budgeten överskriden med en faktor tre för kärnkraftverket Olkiluoto 3 har Finland problem. Som tur är har grannländerna, i hög grad Sverige, tack vare vindkraft, men även Norge och Ryssland, kunnat exportera el till Finland så att dom kunnat undvika akut elbrist.
Är det inte lite väl kategoriskt att kalla korrosionsvetenskaparen Peter Szakalos för "forskarvärlden"?
Här är ytterligare ett par citat av Peter Szakalos:
Om dyr kärnkraft
«Samtidigt är Peter Szakalos medveten om att det i den energipolitiska debatten ofta framförs kritik mot att nybyggen av kärnkraft i Europa, inte minst i Finland, har drabbats av stora förseningar och därför ifrågasatts ur kostnadssynpunkt i Sverige.»
Osäker slutförvaring
Hur var det egentligen med den där slutförvaringen som ska vara säker i minst 100000 år?
Striden om slutförvaret: ”Kapslar börjar kollapsa efter 100 år” «KTH-forskarna har länge varit kritiska mot metoden för att slutförvara använt kärnbränsle. På fredagen nådde forskarstriden rättssalen.
Under fjärde dagen av den stora miljöprövningen om slutförvaret kom känslorna fram i rättssalen. Efter att korrosionsforskaren Peter Szakálos genomfört sin presentation kom en spontan applåd från flera av de miljöorganisationer som finns på plats som parter och åhörare.
Peter Szakálos och tre kolleger från KTH har i många år varit kritiska till den slutförvarsmetod som Svensk kärnbränslehantering, SKB, har valt, KBS3. När metodvalet nu prövas av Mark- och miljödomstolen hade forskargruppen anmält 30 minuter för att framföra sina synpunkter.»
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2019-12-04 kl. 18:17.
Har alla länder i EU kärnkraft?
31 länder i världen, av 195, har kärnkraft. Nio länder har kärnvapen (om vi räknar Israel).
Länder i EU som har kärnkraft (15 länder):
– Belgien
– Bulgarien
– Finland
– Frankrike
– Nederländerna
– Schweiz
– Slovakien
– Slovenien
– Spanien
– Storbritannien
– Sverige
– Tyskland
– Tjeckien
– Ungern
– Rumänien
Länder i EU som inte har kärnkraft (11 länder):
– Danmark
– Estland
– Grekland
– Irland
– Italien
– Lettland
– Litauen
– Luxemburg
– Polen
– Portugal
– Österrike
Kärnkraft kostar tre gånger vad som budgeteras
Frankrike och Finland är länder i Europa som börjat bygga nya reaktorer sedan milennieskiftet. Flamanville III i Frankrike påbörjades 2005, skulle vara klart 2012, vi vet inte när det kommer att startas, det budgeterades till 3 miljarder € och nu är kostnaden uppe i 11 miljarder €.
Olkiluoto 3 i Finland påbörjades 2005. Det skulle vara klart 2009. Det skulle kosta 3 miljarder €. Det har nu kostat över 10 miljarder € och förhoppningen nu är att det kan starta under 2020.
Kärnkraft kostar dubbelt så mycket som vindkraft
Den här informationen kommer från en undersökning som gjordes av ECN/TNO i Holland för knappt ett år sedan. https://ibb.co/NLdNYk9
Där framgår att kostnaden per levererad kWh för landbaserad vindkraft är ungefär hälften, jämfört med kärnkraft.
Detta är utan subventioner. Hur mycket behöver kärnkraft subventioneras med skattemedel för att det över huvud taget ska kunna komma i fråga?
Finland, med misslyckad kärnkraft, överlever tack vare Svensk vindkraft
Med tio års försening och budgeten överskriden med en faktor tre för kärnkraftverket Olkiluoto 3 har Finland problem. Som tur är har grannländerna, i hög grad Sverige, tack vare vindkraft, men även Norge och Ryssland, kunnat exportera el till Finland så att dom kunnat undvika akut elbrist.
–
Dina inlägg är så fulla med desinformation att det inte ens är lönt att besvara dem.
Jag skrev ”kapacitet” till kärnkraft.
Vad som är billigast av kärnkraft och vindkraft kan inte räknas i pris per producerad MWh. Elpriserna är ju låga när det blåser, och höga när det inte blåser. Därför är vindkraft alltid ”billigt” per MWh.
Som jag skrev innan, det är inte möjligt för Tyskland att bygga på vindkraft och kärnkraft. Vindkraften behöver den existerande kolkraften som balanskraft. För tyskarna är det dessutom viktigare att vara kärnkraftsfri, än fossilfri.
Det var en enskild månad. Sett över hela året var strax över 40% förnybart, varav 20.4% vindkraft. Deras kolkraft är i paritet med hela deras förnybara sektor, som även inkluderar hydro. Sen tillkommer gas och olja ovanpå kolet. Så mer korrekt är att säga ”Mer än 50% av Tysklands el är fossil!”.
I det gröna omställningen från 2009 till 2017 så minskade Tyskland sin fossila elproduktion med bedrövligt låga 2%, samtidigt som elpriserna fördubblades, varav mer än hälften av elpriset är grön skatt:
USA har en twittrande nolla och klimatförnekare som president. Ändå minskade USA och deras inkompetenta regering sina CO2-utsläpp mer än alla Europas länder sammanlagt under 2017. Vad fan håller man på med egentligen.
Jag har ett faktaladdat motstånd mot förnybar energi.
Det är inte att den är förnybar i sig, utan för att den lämpar sig enormt dåligt för storskalig energiproduktion.
Jag har en klassisk bevarande/naturskyddande syn på miljö. Jag tycker att människan ska använda så lite yta som möjligt, och lämna så stora områden som möjligt åt naturen. Kärnkraft är optimalt, för det använder extremt lite yta, kan placeras relativt flexibelt, är utsläppsfritt, och kan förse alla människor med billig och ren el för all framtid, och gör det möjligt för en större andel att bo i städerna.
Vindkraft tar enormt mycket plats eftersom det måste spridas ut, och kräver ett spindelnät av breda vägar och kraftledningar kors och tvärs över enorma områden som annars skulle vara orörda.
Det blir till slut ett jävla månlandskap, tänk Blade Runner, med enorma snurror, vägar och kraftledningar överallt, och som dessutom har ihjäl en massa känsliga rovfåglar på toppen av näringskedjan.
Solkraftsparker säger sig självt. Man måste sterilisera enorma områden på växter, djur och habitat, för att få ut en patetisk energiproduktion per area, som bara fungerar på dagen, om det också är klart väder.
Det säger sig självt att det har varit enormt mycket bättre för djur och natur om man kunde koncentrera hela Sveriges elproduktion till ett tiotal platser.
Det blir ju inte bättre av att de här energislagen är så patetiskt dåliga att de måste kombineras med en lika stor mängd reglerkraft, vilket i alla länder utom Sverige och Norge innebär fossil energi.
Min fråga till dig är snarare, vad finns det egentligen att tycka om med storskalig sol-/vindkraft? Förutom att solen och vinden inte ”kan ta slut”?
I framtiden måste allt vara förnybart!
Alla moderna samhällen är exceptionellt energiberoende. Livsmedelsproduktion, näringsliv, uppvärmning av bostäder och arbetsplatser, distribution och transporter är exempel på sådant som inte fungerar utan energi. En hel del av detta är beroende av fossil energi. Även i Sverige, men i ännu högre grad globalt. Vårt välstånd har byggts upp med hjälp av billig energi, främst i form av fossila bränslen. Så billig energi kan vi inte räkna med att ha tillgång till i framtiden. Vi måste på sikt räkna med att all energi ska produceras förnybart och att det kommer att kosta mer än vad fossila bränslen har kostat. En av förutsättningarna för bevarad eller höjd levnadsstandard är ökad energieffektivitet. Det innebär att vi t.ex. måste kunna producera livsmedel, värma bostäder och transportera med mindre energiförbrukning än vad som går åt idag.
I Sverige kommer 33% av energin från fossila bränslen. 31% kommer från biobränslen. Ungefär 13% kommer från respektive vattenkraft och kärnkraft. Ca 4% kommer från vindkraft.
Globalt är beroendet av fossila bränslen betydligt större, ca 81%.
Tillgångarna på fossila bränslen är begränsade. Det har tagit kanske 50 miljoner år för naturen att bilda det som vi "eldar upp" på ca 100 år. Kända tillgångar räcker i ca 44 år.
Den förhatliga kärnkraften!
Traditionell kärnkraft är en dålig och primitiv teknik med några riktigt allvarliga avigsidor. Dom främsta avigsidorna är konskvenser vid stora olyckor och ett avfall som ingen vet hur det ska förvaras men som måste förvaras säkert i minst 100000 år. Tekniken som behövs för att driva kärnkraftverk gör det enkelt att utveckla och producera kärnvapen. 31 länder har kärnkraft. Sex av dessa har kärnvapen. Nordkorea har forskningsreaktorer som bl.a. använts för framställning av vapenplutonium för kärnvapen. Det har varit enkelt för länder som Iran och Nordkorea att utgående från sin reaktorteknik utveckla kärnvapen. Ökad användning av kärnkraft kommer troligen att medföra ökad spridning av kärnvapen. Vilka länder tycker du ska ha kärnvapen, som inte har det idag?
Det har tagit mellan fyra och fem miljarder år för Jorden att göra sig av med sådant som vi nu skapar i stora mängder i kärnkraftverk. Risken med detta går inte att beskriva med becquerel. Strålningsrisken kan inte heller jämföras med bakgrundsstrålningen, eftersom det är helt olika typer av strålning.
Kanske är det bara några tusen som hittills fått cancer som en följd av kärnkraft. Kanske är det många fler. Hur många kommer det att vara i framtiden, om vi fortsätter att producera radioaktivt avfall?
Utvinning av bränsle till kärnkraft skadar miljön i hög utsträckning. Halten uran i bra fyndigheter är låg och i 100% rent uran är det bara 0,7% som är uran-235, dvs. användbart.
Har breed någon framtid?
Kanske kommer det att ha det i framtiden, men det kan vi inte säga ännu. Avfallet, mätt som mängd radioaktivt avfall, minskar inte med breed. Dock kan mer av uran-238 användas genom att det omvandlas till klyvbart bränsle i reaktorn.
«However, in 2010 the International Panel on Fissile Materials said "After six decades and the expenditure of the equivalent of tens of billions of dollars, the promise of breeder reactors remains largely unfulfilled and efforts to commercialize them have been steadily cut back in most countries.»
Kan uran som räcker 135 år eller möjligen 180 år kallas förnybart?
Detta gäller med dom ca 450 reaktorer som globalt är i drift nu. Dessa levererar någon procent av energin som produceras. Om kärnkraft byggs ut betydligt, t.ex. en faktor fem, så räcker uranet 27 år eller möjligen 36 år.
«At the start of 2015, identified uranium reserves recoverable at US$130/kg were 5.7 million tons. At the rate of consumption in 2014, these reserves are sufficient for 135 years of supply. The identified reserves as of 2015 recoverable at US$260/kg are 7.6 million tons.»