Juristprogrammet

Du överskattar gymnasiestudier enormt, väldigt många med bra betyg har knappast vanan att lägga ner mycket tid på studierna. När jag tog studenten hade jag fixat bra betyg främst genom närvaro, och då hade väldigt många andra även fixat ett högst snitt genom att välja slappa program och slappa kurser som valfria sådana. Då ska det även erkännas att jag gick på en av innestadsskolorna på min tid, kraven var allt som oftast lägre på t.ex. Jensens gymnasium och dylikt.

Det jag menar är att gymnasiet inte bevisar någonting egentligen, dåligt formulerat av mig. Vare sig man har medelmåttiga eller goda gymnasiebetyg så betyder det inte att du kommer att klara en viss utbildning eller inte.

Som du säger, det skiljer säkerligen på vilken skolan samt linje man studerar.

Aldrig hört talas om detta, eller snarare har jag aldrig hört talas om att någon skulle bli chockad över studietakten på T1 överhuvudtaget? Om jag tar mig själv som exempel som kom in via HP med förhållandevis mediokra gymnasiebetyg (strax under B i snitt) så var jag snarare fascinerad hur lugnt det var inledningsvis. Även om det för den delen växlar upp i tempo längre in på programmet.

Det enda fenomenet jag stött på är personer med mycket höga gymnasiebetyg som går direkt från gymnasiet till juristprogrammet (dvs inget sabbatsår) har en tendens att överskatta sin egen pluggförmåga och blir därmed besvikna när resultaten från PM och tentor kommer. Var ödmjuk inför programmet och lägg ner den tid du känner att du behöver så går det nog galant.

Exakt, betygen från gymnasiet säger väldigt.lite om en persons kapacitet. Misstänker kompisen ifråga, troligen hade en iq på 120, eller högre.

Högt IQ behöver du inte ha för att skriva ett bra resultat på Högskoleprovet.

Det underlättar.

Jag har en del frågor till er som läst första terminen på SU.
Hur lade ni upp studierna under första terminen? Fokuserade ni främst på inläsning av kurslitteraturen eller på seminariefrågorna, gjorde ni i så fall samtliga seminariefrågor inför varje seminarium eller bara de delarna som ska skickas in?

Har ni några tips på hur man ska lägga upp studierna rent praktiskt under termin 1?
Har ni några bra tips på hur man snabbt och effektivt kan utröna de mest relevanta delarna i rättsfallen man läser?
Och hur bör man flika lagboken på bäst sätt?

Slutligen undrar jag om ni har några bra resurser (t.ex föreläsningar, hemsidor, osv) utöver det som ges inom ramen för kursen som kan komma till användning under T1.

Tack så mycket!

Läser T3 för tillfället. Jag går på all undervisning där jag tar anteckningar förhand och läser all kurslitteratur en gång (rättshistoria och lite annat irrelevant skippar jag). Det viktiga när man läser böckerna är att försöka förstå innehållet, göra överstrykningar av det viktiga i texten, samt sätta in några flikar (3-10 stycken) för att bättre orientera sig i böckerna. Värt att poängtera att du efter JIK:en får ta med dig läroböckerna till tentan, därmed blir överstrykningarna och flikarna väldigt användbara.

Gällande seminariefrågor skulle jag rekommendera att göra samtliga när du läser JIK:en, för senare kurser räcker det nog med att bara göra de obligatoriska. Det beror egentligen på ambitionsnivå och hur svårt ett visst rättsområde är.

När jag sedan tentapluggar skummar jag först läroböckerna och försöker memorera viktiga bestämmelser och gör sedan alla (20-30) gamla tentor. Ifall jag upptäckter brister vid tentaplugget läser jag mer i specifika läroböcker och i vissa fall är det värt att läsa igenom hela lagar och försöka memorera ungefär hur lagen är uppbyggd och vilka bestämmelser som kan bli aktuella. När jag gör gamla tentor svarar jag enbart i punktform med vilka bestämmelser eller principer jag tillämpar, vilket gör så att tentorna tar ungefär hälften av tiden. När man väl skriver tentorna spenderar man en massa tid på att formulera snygga meningar och liknande saker som jag av uppenbara skäl inte gör när jag pluggar inför tentan.

När det gäller rättsfall är det viktiga att identifiera rättsfrågan som fallet rör och sedan att stryka över viktiga principer eller lösningsmodeller. För nyare rättsfall räcker det oftast med enbart läsa majoritetens dom i HD. För lite äldre fall skulle jag rekommendera att läsa bakgrunden och yrkande i tingsrätten, sedan kolla på domslutet i hovrätten, för att slutligen läsa HD:s lösning. Tingsrättens lösning, hovrättens lösning och HD:s betänkande är sällan relevanta. Skiljaktiga domar brukar jag läsa då det ofta uppstår diskussioner om dem lektionerna, samt tillägg kan i vissa fall förklara rättsområden väldigt bra. Min åsikt är sannolikt kontroversiell och många anser nog att man ska läsa domarna från alla instanser.

För lagboken kan du köpa flikar som är tillåtna på tentan och som visar var vissa kapitel i lagboken börjar, det är vad jag skulle rekommendera. Jag gillar dock inte att överstrykningar i lagtext.

Tack så mycket!

Nej, din åsikt är ganska långt ifrån kontroversiell. Skulle nog säga att de absolut flesta läser sammanfattningsrutan först, skummar inledningen med bakgrund/yrkanden i TR och hoppar vidare majoritetens domskäl i HD. I nyare fall kan man ofta också skippa att läsa TR helt, eftersom man ofta sammanfattar det som är relevant för rättsfrågan i domskälen. Sedan finns det också vattendelare (viktiga prejudikat) som förtjänar mer omfattande läsning, eventuellt även kommentarer/repliker i doktrin. Ibland (exempelvis inom sakrätten) så kan det annars få ett grepp om vad frågan är och hur/varför HD tacklar frågan som man gör.

Kan också rekommendera att på utvalda områden skumma lite tidsskrifter för att se vad de lärde tvistar om. I många fall finns det ett läger som förordar (har förordat) en viss metod och ett annat som förordar ett annat, dock enbart om man kan identifiera kärnfrågor som med största sannolikhet kommer på tentan - exempelvis "över ån"-serien i SvJT om tillämpning av 13:3 RB (ändring av talan skulle jag nog tippa är vanligt förekommande på processrättstentor). Det kan betala för sig, men det kan också vara helt bortslösad tid.

Min farbror är utbildad jurist från SU. Han jobbar på Wistrand advokatbyrå och tjänar väldigt bra. Mycket jobb dock.

Vet inte riktigt om frågan är relevant men, hur skulle ni beskriva passande egenskaper för en blivande rådman? Det blir ju som en ordföranderoll, behöver man vara utåtriktad?