Citat:
Varför skriver du "nationalister"? Till skillnad från en charlatan och ormoljeförsäljare som Follin är ju många av de som skriver anonymt på nätet riktiga nationalister. De håller inte på med det de gör av narcissistiska skäl eller för att driva trafik till tattiga webbshoppar som säljer värdelösa kosttillskott eller massproducerade kinesiska träningskläder. Det hade varit en sak om Follins (och i förlängningen din) kritik hade varit att människor borde tänka på hur de uttrycker sig på nätet av taktiska skäl och fundera över hur man bäst för ut ett budskap. Det vore lätt att köpa. Nu är det inte det han gör, utan han anammar ett direkt fiendenarrativ om att anonyma röster saknar legitimitet och mest är värda hån (det vill säga om de inte är anonyma för att de tillhör samhällseliten; det förvånar mig inte alls att Follin är så trög i huvudet att han tror att annat än en ytterst minimal andel av samhällseliten är radikala eller kan vinnas över till vår sida). Han kallar dem "1488-krigare" - något som kunde vara hämtat från ren Expo-lingo. (Kanske Follin borde bjuda Jonathan Leman på lunch snart? De verkar ha mycket att prata om.) Det är ingen kvalitativ skillnad mellan att yttra sådant och att prata om "ryska nättroll", "näthatare" eller "högerextremister". Det är förklenande epitet som syftar till att avhumanisera personer med systemhotande uppfattningar.
Sanningen är ju att anonymitet inte alls gör en uppfattning illegitim, det kan till och med vara tvärtom, det vet även systemagenterna. De attackerar anonymiteten för att de ogillar de budskap som förs fram, inte för att personerna är anonyma i sig. Det är bara en förevändning. Förstår Follin, och du, inte sådana ganska grundläggande saker?
När Follin, på dumskallens arroganta och dumdryga sätt, angriper folk som är anonyma på nätet gör han fienden en tjänst. Antivita svenskhatare, vänstermänniskor och judar jublar när de hör sådant. De vill ju tysta samtalet, de vill tabuisera vissa uppfattningar. Follin bidrar till det.
Citat:
Vad grundar du det på? Det är inte särskilt svårt att se igenom vänstermänniskor som lajvar nationalister och jag har för egen del inte sett särskilt många exempel på det, men jag antar att du kan backa upp påståendet.
Citat:
Nej, vem har sagt att troll skulle definiera några nationalistiskt narrativ? För övrigt en halmgubbe.
Sedan kan man fundera över detta med "öppet agerande nationalister", för det låter ibland som att icke-anonymiteten skulle ha något slags egenvärde, det verkar vara mindre noga vad personerna som är öppna med sina åsikter säger och gör. Follin är väl ett bra exempel på någon som är "öppet agerande" och för det första inte har några egentligt radikala åsikter (utöver några slentrianmässiga och grunda analyser han snappat upp från mer insiktsfulla personer), för det andra missbrukar sin relativt stora plattform genom sitt hästhandlarbeteende och eviga krängande och säljande, som en kroknäsa som kommit över något krimskrams som ska köras ner i halsen på den dumma gojim.
Dan Eriksson, från DFS, är ett annat exempel på en riktig skojare, närmast svindlare och bedragare, som har fått en oförtjänt hög status inom den nationella rörelsen.
Vidare har vi alla asociala element i våra led, som tyvärr är alldeles för många, och som ofta är "öppna" med sitt engagemang.
I ljuset av detta, berätta för mig exakt vilket värde denna "öppenhet" har? Jag tycker att det är bra om människor kan vara öppna med vad de tycker, om de lyckas hitta sätt att vara det som inte förstör deras liv, men det kommer aldrig att ha något egenvärde för mig. Jag bryr mig bara om vad människor gör.
En sak till om det uppblåsta säljarmiffots lama kritik: Han har ingen aning om hur de han kritiserar faktiskt lever och verkar, vilka val de gör i sina privata liv, hur de beter sig mot andra, hur deras kamp ser ut, i det privata och ute i samhället. Det enda han har att gå efter är hur de beter sig på nätet, deras "1488-krigande", som denna känsliga fröken tagit så illa vid sig av.
Citat:
Kanske handlar det därför inte så mycket om att torda uttrycka "extrema" åsikter som att torda inte göra det när det inte är lämpligt eller inte behövs. Det extrema bör ju inte tillåtas bli en karikatyr av sanningen bara för att någon obehärskad kritikernolla på nätet känner lust att tömma sin mentala blåsa lite.
Vem avgör när det är olämpligt eller inte behövs? Marcus Follin? Peter Wolodarski?
Citat:
Var kommer över huvud taget behovet av att vara "anständig" från? Det handlar väl snarare om att vara effektiv och nå verkan. Och som vi alla vet är det eviga tjatet om anständighet (som Follin och andra anammat) en enkelriktad historia för vänstern. Själva kan de uttrycka sig hur de vill, det är dissidenterna som ska vara "anständiga".
__________________
Senast redigerad av Amriswil 2020-09-03 kl. 11:26.
Senast redigerad av Amriswil 2020-09-03 kl. 11:26.
