Citat:
Det borde inte vara speciellt svårt och utdraget att presentera nya braskande uppgifter som bevisar att SE enligt beräkningarna måste ha varit först på platsen.
Det hade i så fall varit den enda nya uppgiften de hade att presentera, och man hade kunnat skala bort en timmes skitsnackande som kompensation.
När allt kokar ner till att fantisera om Yvonne N:s minnesbild; en mycket kort iakttagelse av en springande man med fladdrande mörk tunn rock och en väska för snart 35 år sedan, ställs svagheten i argumentationen i blixtbelysning.
Detta får sedan bli det vittnesmål som ska bära upp det rangliga skelettet.
Man våldför sig på ett, eller möjligen två vittnen, som oavsett om de vill eller ej skoningslöst utnyttjas. Man drar enorma växlar på vad de sagt, och man drar sig inte heller för att lägga till:
”Man frågar sig retoriskt: Vem kom från ett kontorsjobb och hade hala skor, och kan därför ha halkat till”?
”Jeppsson var säker på att mannen hade keps”
Det är ytterligare en ren lögn. Han har aldrig sagt att han var säker.
Inget annat vittne har sagt keps, och även om gm hade keps, so what?
Sedan avfärdar man övriga vittnen, så som LL, JA, IM, HJ, AB och även LP nu, då hon har avlidit och sönerna gett klartecken.
Det finns ingen tillstymmelse till bevis, och det är faktiskt så illa att man måste ljuga ihop indiciekedjan och fylla ut resten av den sega PowerPoint presentationen med rent nonsens.
Den 10/6 var en sorgens dag för det svenska rättssväsendet.
Att svenska myndigheter har så svagbegåvade företrädare gjorde många förvånade.