Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Förmodligen gör du misstaget att bara titta på amplituden i grafen. Frekvensen är en minst lika viktig klimatsignal.

Vilken tur då att smhi uttryckligen skriver som jag visade. Ibland verkar dock inte ens det hjälpa.

Värmebölja

Studiens definition:
Heatwaves

We employ the Tmax heatwave definition (CTX90)1. A heatwave is detected when at least 3 consecutive days are above the 90th percentile of Tmax for each calendar day. This percentile is based on a 15-day moving window of daily maximum temperatures over 1961−1990. Initially we look at three heatwave characteristics, intensity, frequency and duration. Heatwave frequency is defined as the sum of all heatwave days, heatwave intensity as the average intensity across all heatwave days, and duration as the longest event.
https://www.nature.com/articles/s41467-020-16970-7

SMHI:s defintion:

1. I SMHIs faktablad "Värmeböljor i Sverige" lyder definitionen ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25.0°C minst fem dagar i sträck”.
4. Klimatscenarierna baseras på dygnsmedeltemperaturen. Där har vi använt gränsen >20° i dygnsmedeltemperatur i stället för >25° i maximitemperatur.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/k...ebolja-1.22372

Som du ser har inte begreppet värmebölja en entydig definition. Du angav inte vilken temperatur du utgick ifrån, men studien har inte använt max temperatur utan något lägre, 90 % av max.

Det var inte den perioden vi pratade om. Det var jämförelsen mellan en rapport och data från SMHI, 1950-2014 där det påstods att det hade ökat med 1-2 dagar per decennium.
SMHI skriver att det var fler högsommardagar mellan 1991 och 2019 jämfört med referensperioden 1961-1990. Referensperioden har flera år med kalla somrar, speciellt stora delar av 60-talet och 80-talet. Det var varmare överlag innan referensperioden.

Ja det är helt olika definitioner. Jag har inte utgått från någon temperatur då jag inte har undersökt de hundratals stationer över 70 år själv utan jag utgick från vad SMHI hade tagit fram.

Enligt rapporten så kan runt 20C i 3 dagar i streck räknas som en värmebölja, om maxtempen är 20C under en 15 dagars period?

De tar 90 % av medelvärdet av max under ett löpande 15-dagars intervall från perioden 1961-1990. Så får man referensvärdet, inte en fix temperatur alltså.
Är min tolkning.

Globala medeltemperaturen Juli 2020 enligt NOAA
NOAA använder sig av 1900-talets medeltemperatur som referens.
Juli 2020 (+0,92°C) var näst varmast efter juli 2019 (+0,93°C)
Juli 2020 (+1,18°C) var varmaste som uppmätts på norra halvklotet.

Global Climate Report - July 2020
https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/202007

July 2020 was record hot for N. Hemisphere, 2nd hottest for planet

Arctic sea ice melted to record lows: Arctic sea ice shrank to record lows: The Arctic sea ice coverage (extent) for July 2020 was the smallest ever for July in the 42-year record, 23.1% below the 1981–2010 average, according to the National Snow and Ice Data Centeroffsite link. July’s Arctic sea ice extent was smaller than the previous record set in 2019 by 120,000 square miles, roughly equivalent to the size of Vietnam.

https://www.noaa.gov/news/july-2020-...est-for-planet

–

Då ser vi att det finns åtminstone 3 olika definitioner av begreppet "värmebölja".

1. Till vardags pratar vi om värmebölja när det är ovanligt varmt för svenska förhållanden. Och ibland blir vår subjektiva uppfattning bekräftad av SMHI.

2. 1. I SMHIs faktablad "Värmeböljor i Sverige" lyder definitionen ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25.0°C minst fem dagar i sträck”.
4. Klimatscenarierna baseras på dygnsmedeltemperaturen. Där har vi använt gränsen >20° i dygnsmedeltemperatur i stället för >25° i maximitemperatur.

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/k...ebolja-1.22372

3. Och så finns det en vetenskaplig definition som kan användas globalt och antagligen är ganska så exakt och träffsäker, men metoden är knappast användbar för gemene man.

Man kan också konstatera att Bush1´s så kallade kritik mot studien fallerade.

Heat Waves Have Increased in Frequency and Length Since the 1950s, Study Says

Heat waves have become longer and more frequent in much of the world since the 1950s because of human-caused climate change, according to a new study.

The study, published in Nature Communications, examined heat waves at a regional level from 1950 to 2017. It found that areas like the Mediterranean, the Amazon, northeast Brazil and western Asia have seen significant increases in the number of heat wave days per decade.

“Not only have we seen more and longer heatwaves worldwide over the past 70 years, but this trend has markedly accelerated,” said lead author Dr. Sarah Perkins-Kirkpatrick in a press release from the ARC Centre of Excellence for Climate Extremes.

https://weather.com/safety/heat/news...increase-study

Ser ut som nedkylning sen 97 hur som helst..

5 of 6 Swedish stations show a cooling trend for July since 1997.
(Note: these 6 stations have JMA data dating back to the 20th-century.)
https://twitter.com/KiryeNet/status/...237363201?s=20

Tycker du att en tweet utan referenser är trovärdigt? Verkligen? Ni förkastar vetenskap, men anonyma meddelanden går bra?

Att utgå från ett varmt år, är ju typiska förnekar-trick.
Titta istället på SMHI:s diagram över temperaturen från 35 stationer!

Klimatindikator - temperatur

Från år 1860 liknar den långsiktiga temperaturökningen i Sverige den globala förändringen men både ökningen och variationerna mellan åren är större.
I figuren visas årsmedeltemperaturen (°C) baserat på 35 stationer spridda över landet.

https://www.smhi.se/klimat/klimatet-...peratur-1.2430

Intressant ny metod för att minska energianvändning för kylning:

https://newatlas.com/energy/cold-tub...r-conditioner/

Lägg märke till att det fungerar på motsatt sätt jämfört med växthuseffekten. Genom att absorbera värmen som en kropp avger så kyler man den. I växthusteorin så påstår man att när luften absorberar värme från jordytan så blir jordytan varmare. Växthusteorin påstår alltså att jorden fungerar på motsatt sätt jämfört med applicerad och väl beprövad fysik.

Alltså är växthusteorin pseudovetenskap.

Din kropp strålar alltid ut värmestrålning och denna absorberas av kringliggande material. Vad man gör här är att kyla en närliggande vägg så den skickar tillbaka mindre värmestrålning, dvs dess funktion är besläktad med växthuseffektens där det är atmosfärens återstrålning mot marken som varierar.

Artikeln PNAS är lite tydligare hur det fungerar:
https://www.pnas.org/content/early/2.../17/2001678117

Den vinst de gör här är att de lyckats undvika att kondensera vattenångan i luften, något som annars förbrukar mycket energi.

Nej, om något så bekräftar den mekanismen bakom växthuseffekten.

Det handlar om en yta som strålar mindre än vad den absorberar. Som alla relativt kallare ytor gör tills det uppstår termisk jämvikt och de strålar lika mycket som de absorberar.

På så sätt måste elementen kylas för att denna jämvikt inte ska uppstå. Om kylningen inte klarar av att balansera för en ökad värme, kyler de mindre. Det vill säga, kylningen kommer att avta om elementen blir varmare.

Utmaningen med denna metod har varit:
1) kondensering. Vatten kondenseras på kallare ytor när varmare luft kommer i kontakt med den, vilket avger värme.
2) Kylning av omkringliggande luft som den inte syftar till att kyla som når elementen konvektivt, vilket minskar effektiviteten vad gäller "radiant cooling" eftersom elementen då får en högre temperatur.

Det är dessa två punkter/problem dessa membran ska lösa.

Ja du, går man in på tweeten finns ju referenser... http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/pro...20&m=7&e=0&k=1