Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Fokus på el?
2020-04-14, 16:45 skrev du så här:
"Du har för stort fokus på el."
Vad hade du tänkt använda kärnkraften till om inte för att producera el?

OK, here we go again...
Om vi är överens om att Olkiluoto 3 och Flamanville 3 är gigantiska misslyckanden som kostat mer än tre gånger vad som budgeterades och hittills tagit 15 år i stället för tre att bygga så är det en början. Då är dom ändå inte klara. När dom blir klara vet vi inte...
Dom "kärnkraftsromantiker" som propagerar för breedteknikens fördelar är antingen okunniga eller ekonomiskt involverade i satsningar på kärnkraft.

Finlands historiska kärnkraftsmisslyckande
12 år försenat och en budget som överskridits med en faktor tre.
När beslutet att bygga Olkiluoto 3 fattades i början av 2000-talet var kärnkraft inte långt dyrare än vindkraft. Med den utveckling som varit på vindkraftsområdet under de senaste årtiondet är vindkraft långt billigare än kärnkraft.
Sedan var det det där med förseningar och ökad kostnad. Reaktorn skulle ha varit klar att ta i drift 2009. Nu är förhoppningen att det ska kunna tas i produktion 2021. Ett av många datum som satts ut under de senaste 12 åren som startdatum. Kommer det att hålla den här gången?

https://yle.fi/uutiset/osasto/news/o...edule/11128489

Europas andra stora kärnkraftsmisslyckande – Flamanville 3
Även detta planerat på den tiden då kärnkraft kunde konkurrera med vind. Eller snarare, skulle ha kunnat om det inte visat sig ta 10 år längre än planerat att bygga och att kostnaden kommer att bli bortåt tre gånger den budgeterade innan det är klart.

https://www.reuters.com/article/us-e...-idUSKBN1WO0HF

Sci-Fi-Janne, som har en tjänst på KTH som delvis finansieras av anslag från kärnkraftsindustrin och som även har ett par företag som han vill ska dra igång och göra kärnkraftverk, är positiv. Men, det finns dessbättre realister också.
Här är några uttalanden och texter som alla borde läsa och beakta.

”Ny vindkraft billigare än ny kärnkraft” (Publicerad 2019-09-04)
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/...kraft-1.922565

"Kärnkraften inte nödvändig" (Publicerad 2020-06-02)
«– Bakgrunden är att det under hösten 2019 publicerades flera artiklar där olika partiföreträdare hävdade att "kärnkraft behövs i det svenska energisystemet", bland annat för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Vi ville då bidra till en faktabaserad debatt och analyserade därför alla dessa påståenden i detalj. Kärnkraft är självfallet en möjlighet för framtiden, men vad vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige.»
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/...andig-1.990135

Torium är inte klyvbart
Torium brukar kallas fertilt, men det är inte klyvbart, fissilt. Det går att göra om torium till något klyvbart i en lämpligt utformad aktiv reaktor. Det kan användas i en s.k. breed-reaktor där en aktiv reaktorhärd, som t.ex. drivs av plutonium gör om thorium till U-233, som är klyvbart.
Detta är inget nytt! Det har satsats mycket, sedan 70 år tillbaka, för att få till en fungerande breedreaktor. Ingen har fungerat i praktiken, ännu.
Mer om breed:
https://en.wikipedia.org/wiki/Breede...tor#Discussion
I Indien, som har torium men ont om uran, har arbete med breed pågått länge.
Här kan man läsa om vad som kan beskrivas som "70 år av misslyckade breed-satsningar i Indien".
https://en.wikipedia.org/wiki/India%...ower_programme

Den fördel som finns med torium och breed är att det går att "elda med torium" i kärnkraftverk. Om man kan få en breed-reaktor att fungera. På riktigt. Kommersiellt. Vilket vi inte sett, hittills.

Det finns några likheter och skillnader mellan traditionell kärnkraft och breed som är bra att ha i åtanke. Speciellt med tanke på att det sprids en massa myter om breed...

– Mängden farligt avfall är detsamma, sett utgående från producerad energi.
– Om man har tekniken, klyvning av uran eller breed, så är det enkelt att gå vidare och göra kärnvapen.
– Det finns ingen kommersiellt fungerande breed trots att försök att göra en har gjorts sedan 60-70 år.

Här kan man läsa mer om "den fantastiska toriumtekniken":
https://en.wikipedia.org/wiki/Thoriu..._nuclear_power

Här lite mer om gen IV:
https://en.wikipedia.org/wiki/Generation_IV_reactor

Även här sprids myter. En av dom är att det blir mindre avfall än från en traditionell fissionsreaktor. Det baseras på en myt som skapats så här:

En traditionell fissionsreaktor drivs av anrikat uran. Kanske 4% U-235 och 96% U-238. Det är klyvning av U-235 som ger energi och som skapar klyvningsprodukter. U-238 finns i huvudsak kvar efter att bränslet är förbrukat. En del av U-235 har blivit allt möjligt elände som sedan typiskt sönderfaller i kedjor som gör att det strålar alfa, beta, gamma och neutroner i mer än 100000 år.
En del av avfallet består också av U-238 som, utan att delta i den energigenererande fissionen, omvandlats i reaktorn till actinider och plutonum.

I en breed så är det antingen snabba neutroner som omvandlar U-238 till plutonium (FBR) eller långsamma/modererade neutroner som omvandlar torium till U-233 (TBR), som är klyvbart.
Jag utgår från att du förordar någon form av TBR som använder torium som bränsle?
Avfallsmängden och avfallsprodukterna vid klyvning av U-233 och U-235 skiljer så lite att det saknar praktisk betydelse för förvaring av avfallet eller för riskerna med avfallet.
Skillnaden är att U-235-reaktorns avfall även innehåller en stor andel U-238, lantanider och plutonium. Sådant som avskiljs vid upparbetning.

I slutändan är det i stort sett samma mängd farligt avfall från breed som från en traditionell U-235-reaktor.

FSTR-reaktorns fördelar kan du väl berätta lite mer om...

–

När Barsebäck-reaktorerna stängdes 1999 och 2005 var det ju klart att det plockades bort 2 x 600 MW som fanns i Skåne, nära Malmö. Sedan 2000 har Malmös befolkning ökat med ca 33%. Vindkraft kan täcka upp en hel del av bortfallet från Barsebäck och befolkningsökningen med 33%, men det behövs ju fortfarande balanskraft. Som kommer från norra Sverige. Dit det fortfarande, efter ca 20 år inte finns tillräcklig ledningskapacitet, från Skåne. Hur tänkte dom då?

SKN brukar ju ha koll på läget, men inte här...

–

Struntprat. Tror du länder som Ryssland eller Kina styrs av några "miljöskägg"? Om "miljöskäggen" var så mäktiga, varför byggs det kolkraftverk? Du är bara sur för att man inte fått till denna teknik och skyller på några du ändå inte gillar.

Jag säger inte att tekniken inte är möjlig, bara att den inte är fullt så lätt som kärnkraftsentusiasterna tror. Det är lätt att få saker att se bra ut på pappret. Det är som fusion, kanske kommer ett genombrott, kanske inte.

Ni är extremt ansvarslösa och riskbenägna. Helt otroligt egentligen.

Om du hade läst och förstått det jag skrev om breed så hade du tänkt om. Var det för långt?



Om vi ska använda det språkbruket så kan du få exempel på ansvarslöst:

– Att orsaka troligen 50 000 döda eller fler i ett enda haveri. Det finns närmare 40000 Tjernobylänkor fortfarande bara i Ukraina.

– Att orsaka mängder med livsfarligt avfall som måsta lagras säkert och helst också bevakat i minst 100 000 år.

– Att föreslå statliga subventioner med mångmiljardbelopp på en farlig energiteknik som ingen lyckats få fungera.

– Att utsätta medborgarna i ett litet land för alla dom risker som drift av farlig kärnkraft innebär.

– Att utsätta mänskligheten för alla dom risker som det innebär att bidra till ökad spridning av kärnvapen.

Det kan man kalla ansvarslöst!

–

Okunnighet? Handlar det om väder kontra klimat?
Nej, vi har inte fått en kallare planet.
Du tolkar observationerna fel.
Man kan medvetet eller omedvetet ljuga med statistik. Jag hoppas att du gör det omedvetet och som en följd av okunnighet. Dom flesta i tråden tror nog att du trollar.
Det här ska ju handla om vetenskap...

Jag ska göra ett försök att upplysa dig!
Ta fram den här sidan.
https://www.ncdc.noaa.gov/cag/nation...trendyear=2019

Se till att du har följande val:
– Parameter: Average temperature.
– Time scale: 12-month.
– Month: December.
– Start year: 1979.
– End year: 2019
Under "options":
– Display base period.
– Start: 1979, End 2019.
– Display trend: Per decade.
– Start: 1979, End 2019.

Tryck på "plot".

Då kan du se att trenden är att medeltemperaturen i USA under 40 år (1979-2019) ökat med 0,47°F per årtionde, 0,26°C/årtionde.

Vill du ljuga med statistik?
Då kan du säga:
"– Titta så mycket temperaturen ökar 1997-1998, 2011-2012 och 2014-2015!"

Du kan ju lika görna säga:
"– Titta så mycket temperaturen minskar 2007-2008, 2012-2013 och 2017-2018!"

Om man gör sådana uttalanden utan att ha förmågan att sätta in sådana observationer i sitt sammanhang så är man väl antingen exceptionellt obegåvad eller ett internettroll?

Stokastiska processer
Kanske underskattar jag hur svårt det är att förstå detta? Lite förenklat kan man se, t.ex. global medeltemperatur, som att det är ett observerat värde som är ett resultat av både stokastiska inslag och systematisk förändring.
Ett exempel på ett stokastiskt inslag är att när kallt djupvatten från oceanerna blandas med ytvatten, så sker det i varierande grad. Ibland mer och ibland mindre. Det följer ett så pass komplicerat mönster så att, ytligt betraktat, ser det ut som en stokastisk process. En del år får det yttemperaturen att bli högre och en del år blir den mindre. Detta är egentligen inte variationer i den globala uppvärmningen. Det är bara det att den värme som Jorden tillförs genom uppvärmningen fördelas lite olika.
Den antropogena globala uppvärmningen är en systematisk förändring. Vi ökar CO₂-halten. Det förstärker växthuseffekten. Det blir hela tiden varmare som en följd av att växthuseffekten förstärks.
Trots att Jorden som helhet tillförs energi, så fördelas den energin lite ojämnt. Om den tillförda energin enbart lagrades vid Jordens yta så skulle det se annorlunda ut. Men eftersom en del, varierande mycket, "grävs ner" i havens djup, så går den temperaturkurva som visar den globala medeltemperaturen, lite upp och ner, från år till år. Om vi t.ex. ser 9-års medelvärden, eller ännu hellre 15-års medelvärde så kan vi få en bild som tydligt visar vad som händer med den globala medeltemperaturen. Ur klimatsynpunkt. Som ett resutat av CO₂-utsläpp och förstärkt växthuseffekt.

Försök att identifiera vad som är stokastiskt och vad som är systematiskt!
Det är mitt råd till dig. Det gäller inte bara klimatet och den globala medeltemperaturen. Nästan alla företeelser som du observerar till vardags har inslag av båda.
Om du observerar vinden. Om du bara mäter i byar får du inte medelvinden. Om du står vid havet och vill avläsa vattennivån, men det går vågor. Om du mäter vågtoppar får du inte medelnivån. Om du har en termometer och vill veta dygnets medeltemperatur. Om du bara avläser vid midnatt får du inte medeltemperaturen.
I alla dessa sammanhang ger en enstaka avläsning troligen ett vilseledande resultat. Genom att medelvärdesbilda över en tillräckligt lång tid och kanske över en tillräckligt stor yta så kan du, genom ditt sätt att observera och sedan statistikt bearbeta observerade data, se förbi det stokastiska bruset och komma till insikt om vad som sker under ytan.

Vill du det?

–

Läs artikeln. Härdsmälta är omöjlig.

Lyssna nu. De senaste 5-åren är det defacto så att planeten blivit stadigt kallare. Hastigheten i vår avkylning är nu dubbelt så snabb som den tidigare uppvärmning vi sett från ditt kalla(ste) 1979.

Nu är det ju så att du älskar tanken av raggsockor och dunjackor. Är du inte glad ?

Ja, det skiljer en hundradels grad!

Jag beräknade utgående från 15-års medelvärden för den globala medeltemperaturen, baserat på data från HadCRUT, för perioden 1973 till 2019, så att jag får 15-års medelvärden för perioden 1980-2013.

Du anser att din metod, dvs. att minstakvadratanpassa till perioden januari 1979 till april 2019 är bättre än att utgå från 15-års medelvärden för perioden 1980-2013 och anpassa till dessa.

Jadu, båda metoderna har kanske för och nackdelar.

Jag har baserat resultatet på temperaturen för perioden 1973 till december 2019, vilket ger en bättre eliminering av det stokastiska innehållet än vad du får, som "bara" minstakvadratanpassar till det betydligt mindre antalet datapunkter för intervallet 1979 till april 2019.

Om du orkar kan du väl göra en felkalkyl på båda och se vilken som resulterar i det minsta felet?

Spontant skulle jag säga att du får ett större fel än jag, men räkna vetja!

Huruvida minstakvadratanpassning är optimal eller inte beror ju bl.a. på vilken fördelning det stokastiska innehållet i data har. Jag har inte räknat, men det ser för mig ut som det stokastiska inslaget är närmare rektangelfördelat än normalfördelat. Om minstakvadratanpassning introducerar ett fel så blir det ju mindre om man reducerar det stokastiska inslaget med medelvärdesbilldning först.

Det som är intressant här är ju att med ditt sätt att räkna får du en större spridning i resultatet än vad jag får. Hur tycker du att man ska tolka det? Jag ser två möjligheter...

–

Lyssna nu! – Läs detta så förstår du att det inte sker någon global avkylning!

Den globala uppvärmningen består ytterst av att Joden som system ökar sitt energiinnehåll.

Det är exakt vad som sker som en följd av att växthuseffekten förstärks med CO₂.

Hur havens ytvatten blandas med det kalla vattnet på större djup varierar. Från år till år och över tid.

Därför varierar den globala medeltemperaturen, uppmätt på Jordens yta, över land och över hav, lite upp och ner från år till år.

När lite mer kallt vatten från djupet kommer upp till ytan än föregående år och den globala medeltemperaturen, på planetens yta, är lite lägre än föregående år så är det inte planeten som blir kallare. Det är bara ytan.

Det handlar om fördelning av värme/energi.

Kanske är allt det här alldeles för svårt?

Kanske det blir enklare om du läser och försöker förstå det här?

Global Ocean Heat and Salt Content
https://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/

Obs! Bilden är egentligen 14 bilder.

Om poletten ändå inte trillar ner tror jag det finns en barnavdelning hos NASA som förklarar så att små barn ska förstå...

–

Nu framgår det inte om du räknar ut ett 15-årsmedelvärde för varje år eller ett för varje månad. Jag tolkar det som ett värde per år. Men det är en mindre viktig detalj.

Jag gjorde simuleringar med trenden 0,18 grader per årtionde och ett oberoende normalfördelat brus med standardavvikelsen 0,10 grader. Den exakta fördelningen är inte viktig för resultatet.

Trots att din metod (som jag tolkar den) använder mer data blir spridningen i trenden större. Standardavvikelsen för lutningen blir ungefär 4 % större med din metod. Problemet blir förstås inte mindre om du håller dig till data från 1979 och framåt, vilket återigen är det enda rimliga när man jämför med tidsserier som börjar då. Då blir spridningen ungefär 30 % större med din metod.

Det finns två saker man bör vara medveten om när man medelvärdesbildar:

1. Man förlorar information.
2. De stokastiska variationerna blir visserligen mindre men de blir också starkt korrelerade.

En mer teknisk förklaring ifall du är intresserad:

Anta att temperaturen har en linjär trend med ett okorrelerat, homoskedastiskt fel med väntevärde noll. Då kan man skriva T = Xβ + ε där T är en vektor med temperaturer, X en matris bestående av en vektor med tidpunkter och en med ettor, β en vektor med lutning och y-intercept, och ε en vektor med det stokastiska felet. Enligt Gauss-Markovs sats är den vanliga minsta kvadrat-skattningen av β den bästa linjära väntevärdesriktiga estimatorn (den med minst spridning). Som du inser finns det en matris A sådan att AT är en vektor med 15-årsmedelvärden, och det är enkelt att visa att du också får en väntevärdesriktig skattning när du minsta kvadrat-anpassar en linje till din serie med medelvärden. Så du beräknar också en linjär väntevärdesriktig estimator, men ej den bästa.

Det här är förstås en förenkling av verkligheten men det bör ändå ge en tydlig indikation om vilken metod som är lämpligast.

Summan av kardemumman: Medelvärdesbilda inte om du ska beräkna trenden!

När du nämner havsvatten så verkar det som att AMO korrelerar perfekt med den globala temperaturen.
https://postimg.cc/dLGdSZNP
https://postimg.cc/rK9sr1Ym

Enligt NOAA är AMO ett naturligt återkommande fenomen som har hållit på i tusentals år.
https://www.aoml.noaa.gov/phod/amo_faq.php

Det är snart dags för AMO att skifta från positivt till negativt och då blir det kallare.
https://climatedataguide.ucar.edu/cl...scillation-amo