Vilken film såg du senast?

Anthony Hopkins spelar ju en über-intelligent kannibal som polisen ber om hjälp av. Hela scenariot i sig är löjligt egentligen, men filmen så välgjord och underhållande att folk ofta inte bryr sig. Senare Hannibal gillar jag också även om den blir mer överdrivet. "Red Dragon" har jag svårare för och Hannibal Rising utan Anthony Hopkins är överdriven den också (inte särskilt bra, men underhållande ändå).

Att klaga på Anthony Hopkins är som att klaga på folk som spelar Batmans Joker. Karaktären ska vara "over-the-top" och galen. Folk gör det överlag bra. Att inte gilla The Silence of the Lambs eller andra filmer i serien har man full rätt till, men de skulle inte varit i närheten lika bra utan Anthony Hopkins eller stilen han körde. Red Dragon hade jag gillat mer om Hopkins synts till mer!

Filmen var Marty
Året var 1955
Information: Svartvit
https://www.imdb.com/title/tt0048356/?ref_=nv_sr_srsg_5

En hyllad film delvis producerad av dåvarande världsstjärnan Burt Lancaster. Huvudrollen har Ernest Borgnine, vem idag kan vara mest känd som äldre gubben i serien Airwolf, men titta på hans IMDB-lista! Gubben har gjort ALLT. Tv-filmer, tv-serier, "riktiga" filmer, varit röst i olika produktioner och varit gästskådespelare.. Hur mycket som helst!

Det här är den mest oskyldiga filmen jag någonsin sett. En italiensk ungkarl bor fortfarande hos sin mamma och hela hans liv kretsar kring att hitta en kvinna även om det ser mörkt ut. Om man ska tro på all ensamhet som sker i Sverige idag tror jag en del kommer känna igen sig. En viktig del i filmen berör skillnaden mellan Flashbacks favoritämne - Alfahanar och betahanar. Välgjorda scener ifrån en svunnen tid.

Dialogen påminner om Sopranos eller Goodfellas fast bort med allt gällande maffia och lägg till snacket mellan hur italienska familjer och vänner pratar. Det spelas bra även om jag aldrig riktigt insett charmen med alla upprepningar som folk gör. Det finns dock en ironisk scen med glimten i ögat som driver med hela grejen.

Den här filmen skulle inte kunnat bli gjord idag och jag gissar att många i dagens generation skulle säga att den knappt handlade om något eller är "tråkig". Handlingen är direkt och simpelt upplagd. Det är inte massa sex, våld, droger eller annat som garanterat skulle berörts i en senare version. Det handlar om relationer och en kväll i livet av en ungvuxen.

Det är bra skådespel och visar hur det verkligen var en gång i tiden. Det romantiska är inte direkt spännande, men jämför denna med t.ex. svenska ungdomsfilmer där någon blir avrunkad (Himlen är oskyldigt blå), tjejer som inser att de är lesbiska (Fucking Åmål), tjejer ligger med någon de inte är intresserade av flera gånger om (Linas Kvällsbok) eller killar som umgås med ligister för att de inte har någon riktning i livet (Hata Göteborg) så speglar det hur stora skillnader det är mellan 1950-talet och 1990-talet (och framåt).

För mig var det en rätt mysig film att titta på. Någon ny favorit eller bästa jag sett? Inte direkt, men kul att se filmer som fångar en helt annan tid. Skiljer sig ifrån det jag vanligen tittar på.

Betyg?

"City of Ember" - (2008)
https://www.imdb.com/title/tt0970411/

Bill Murray, m.fl.

---

En slags dystopisk framtidsvision i nån slags "Steam Punk-utförande" ...

Jag hade aldrig hört talas om den tidigare, och därför bestämde jag mig för att genast kolla upp vad jag möjligtvis hade råkat missa.

Filmen handlar om en framtid där samhället gått under jord, och anlagt en underjordisk stad djupt nere i nån slags gruva eller grotta - helt utan kontakt, eller ens kännedom om, vad som händer på markytan.

Tydligen så utrustades grundarna livstidsutnämnda borgmästare alltid med en låst portfölj, som innehöll förklaringen till varför de nu måste bo under jord - och hur länge de måste stanna kvar därnere innan det anses säkert att klättra upp igen.

Men, under alla dessa år som gått så råkade portföljen försvinna, och med den även kunskapen om varför de levde i en gruva. Istället hade de totalt glömt bort allt om livet ovan jord, och det började uppfattas som farligt att försöka ta sig upp igen.

De levde alltså i mörkret, i hundratals år - ända tills den Generator som gav staden elektricitet och ljus till slut började visa tecken på att gå sönder.
När ljuset släcktes, med vissa mellanrum, så blev det kolsvart - och paniken höll alla i sitt grepp.
Och ljuset är bärnstensfärgat - därav titeln "City of Ember."


---

Det som fick mig att vilja se filmen var ju dess "Steam punkiga löfte" så att säga.
Trailern och recensioner visade på hur ett slags modernt teknologiskt samhälle försöktes upprätthållas med hjälp av mkt primitiva metoder och redskap. Telefonssvarare som mest såg ut som en slags mekanisk apparat med kugghjul och saker som gick på räls, osv ...
Riktigt konstigt med andra ord.
Och kanske inte helt trovärdigt.


Bill Murray var den tjocke borgmästaren.
Han var självgod och tyckte om att äta sig tjock på de övrigas bekostnad.
Fast i hemlighet, så att han inte skulle avslöjas som egoist.


Just det ja, det fanns ett Monster med i filmen också.

En mullvad.
Inte vilken mullvad som helst, utan en mullvad i Jättestorlek.
Inte ens söt mullvad heller, utan förmodligen den hemskaste och äckligaste mullvadssort som finns.
En sådan som har en Nos med massa slemmiga Tentakler ...

Ja, hur en sådan kan finnas i verkligheten är äckligt bara att tänka på det.
Att ett sånt monstrum kravlar omkring nedanför våra fötter ...

Men här, i filmen, så sökte den äta upp invånarna i Bärnstensstaden med jämna mellanrum.

Ett bra monster för en barnfilm alltså.
Äckligt och lite skräckinjagande.
Lite mardrömsframkallade.

---

Nej, det var inte ens särskilt bra film faktiskt.
För mycket barnfilm för TV över den.
Det som Hade kunnat vara bra var aldrig utvecklat, och det som var tråkigt och dåligt var det för mycket av.

Så, jag ångrar inte att jag missat filmen i alla dessa år.

Filmen var Twins
Året var 1988
https://www.imdb.com/title/tt0096320/?ref_=nv_sr_srsg_0

Tramsfilm! Min typ av tramsfilm

Arnold Schwarzenegger var nära på att bli världens största actionstjärna och ville väl bredda sig med något lättare/humoristiskt. Det här känns som en film Arnold och Danny DeVito kom på idén till under någon fest och bestämde sig för att göra ett riktigt projekt av det dagen efter. Arnold driver med sig själva hela tiden och Danny är sin vanliga karaktär kaxiga, men samtidigt charmiga karaktär.

Det var länge sedan jag såg denna och hade blandat ihop mycket med senare filmen "Junior". Också den med Arnold/Danny och även samma regissör. Hur lika är filmerna egentligen?

Det finns något klipp på Youtube där Arnold pratar om många av sina filmer och benämner Twins av alla med värme. Jag kan faktiskt förstå varför nu. Kan tänka mig att denna film var riktigt rolig att göra. Det är inte Arnold/Dannys skådespelartalanger som glänser igenom utan deras sköna attityd.

Utöver att båda huvudrollerna tramsar runt finns det en mer actionbetonad delhandling och en mer emotionell. Actiondelen blir mer humor och det emotionella fungerar bättre än vad man kan tro.

Varken Arnold eller DeVitos paradfilm, men tycker den fungerar perfekt för vad den är. Tror faktiskt denna film ger mig mer idag än för många år sedan när man fattar mer av sakerna omkring. Blandannat kan man se Jeff Beck i en musikalisk scen. Jag hade ingen aning om vem det var sist jag såg denna och många andra detaljer är kul att se nu när 1988 är en bra bit ifrån oss.

En stämningshöjare till film!

Betyg?

Skönt att man slipper skämmas över att man gillar Silence Of The Lambs! Och jag kan väl passa på att säga att jag gillar Red Dragon också och att jag tycker den är lika bra som Silence Of The Lambs. Jag tycker faktiskt att Hannibal Lecter är den bästa rolltolkningen som Hopkins gjort, åtminstone i de här två filmerna. Jag har sett filmen Hannibal också men den tyckte jag var så där.

Louis C.K.: Chewed Up - https://www.imdb.com/title/tt1190722/?ref_=tt_sims_tt

Louie skojar vidare om hur det är att vara farsa, fyrtio, fet, ful och oknullad. Barn är puckade, kvinnor med hängbröst är sexiga och att torka bebisars bajsfyllda vaginor är chockartat men ändå något bättre än att bli näsknullad av småpojkar.

4/5

An American Pickle 2020

Herschel Greenbaum ramlar ner i ett kärl för inlagd gurka och vaknar upp 100 år senare... när jag läste denna plot borde jag ju självklart inte ha sett filmen. Men det gjorde jag, det fick jag ångra varje sekund av filmen.

Helt enkelt en av de sämre filmerna jag någonsin sett.

Betyg 1/5, och då en väldigt svag etta.

Louis C.K.: Live at the Beacon Theatre - https://www.imdb.com/title/tt2112999/?ref_=tt_sims_tt

Detta är nog en av de allra bästa i sitt slag jag sett. Här stod nog Louie på toppen och var den främsta ståupparen. Gillar speciellt biten med att vita är som utomjordingar som egentligen inte vill bo på jorden för då skulle inte amerikanerna ha förstört "indianernas" paradis bara för att kunna bygga platta lagergolv och kontorsytor för gameingtöntar, när ändå all mat fanns på marken för att plockas.

5/5

Hear hear!

Slutet, där de pratar på danscafét, och man verkligen får klart för sig bilden av det mondäna livets tragedi, oavsett samhällsklass (Lord Darlington dör ensam och övergiven p.g.a. sitt misstag i att lita på nazisterna, hans brorson dog i kriget, vilket han förmodligen förebrår sig själv för, Stevens försummade sin sista chans till själslig lycka p.g.a. missriktad lojalitet, och Miss Kenton gifte sig med fel man, trots att hon älskar sin make också) är verkligen något i hästväg.

Anthony Hopkins gör verkligen en kanonroll, och när hans far introduceras inser man snabbt att han aldrig hade någon chans. Han blev som sin far.

Jag är helt enig med dig. Filmen är magnifik!

Håller med helt. Det klagas ibland på Hopkins överspel (då kan man ju skippa flesta Nicholson-filmer oxå), men det är ju väldigt ringa. Några enstaka scener, exempelvis när Miggs kastar satsen i nyllet på Starling och dialogen börjar med
-"Come back agent Starling, AGENT STAARLING!!" och resten är överdrivet exalterad, även från Fosters håll.

I övrigt så levererar Hopkins psykopat-dialog/kommentarer i samma nivå som Kurt Russel i action-genren. Dessutom ser han helt spooky ut också. https://www.youtube.com/watch?v=i7wddjci65U

Tomten är far till alla barnen (Sundvall, 1999)
Jag har faktiskt aldrig sett denna förut, så tänkte göra det mitt i högsommaren. Sundvall är en regissör som kan placeras i samma fack som Nutley och Bergström. Sundvall är usel, men hans mästerverk måste väl vara okej?

NEJ! För många karaktärer, för svag handling och horribel regi. Det enda goda man kan säga om filmen är att många skådespelare försöker sitt bästa. Nu är den bara en småputtrig glögg-film, vilket den verkar vilja vara. Respekt för det.

3/10

"- You're not indians...?
- No.
- Meh, you're indians."