Citat:
Jag reagerar något (negativt) på ditt sätt att uttrycka det, som att Lena har snärjt in sig i Davidssons liv. För mig låter det som en skuldbeläggning på Lenas sida, medan SD (och HD) enbart förblir offer.
Som jag ser det så är Lena OCH SD insnärjda i varandra. SD har på inget vis lämnat Lena, utan styr henne med bestraffningar (iskyla) och kortare oförutsägbarare RT.
Inte ens SD verkar beskriva situationen så. Nu vill han förstås inte lägga fram en situation som ger ett motiv, så man kan kanske bortse från det. Bara en gång hörde jag honom flämta till liksom i förbigående att Lena var jobbig, men det spann han inte vidare på. Kanske försvaret kastade en orolig blick på SD när de hörde vad som var i antågande?
Inte heller J*enny beskriver situationen så:
A 150, sid 106.
"[...]Redan 2013 fanns Stefan i Lenas liv. Han hjälpte till med allt praktiskt och tog sig in i hennes
liv. Stefans fru var sjuk då. Lena och Stefan gjorde mycket tillsammans, de geocachade och
åkte längdskidor.[...] "
Jag förmodar att du har någon slags utbildning inom ämnet psykologi, som verkar vara ett stort intresse i den här tråden (kanske den enda tråden?). Jag får den känslan av dina analyser som många gånger är väldigt intressanta, även om jag inte håller med dig i allt. Även din inledande kommentar i detta inlägg "Korrekt analys! " får mig att tro att du besitter mer kunskaper än gemene man inom psykologi. Ändå kan jag tänka att hur vet vi att det är en helt korrekt analys?
J*enny och Lena har känt varandra länge. De har kommunicerat på många andra sätt än enbart genom messenger. de har träffats, de har prata på telefon. Vi vet helt enkelt inte allt. Vi vet inte allt för att varken säga att vi har hela sanningen och vi vet inte tillräckligt för att ställa en diagnos.
Som jag ser det så är Lena OCH SD insnärjda i varandra. SD har på inget vis lämnat Lena, utan styr henne med bestraffningar (iskyla) och kortare oförutsägbarare RT.
Inte ens SD verkar beskriva situationen så. Nu vill han förstås inte lägga fram en situation som ger ett motiv, så man kan kanske bortse från det. Bara en gång hörde jag honom flämta till liksom i förbigående att Lena var jobbig, men det spann han inte vidare på. Kanske försvaret kastade en orolig blick på SD när de hörde vad som var i antågande?
Inte heller J*enny beskriver situationen så:
A 150, sid 106.
"[...]Redan 2013 fanns Stefan i Lenas liv. Han hjälpte till med allt praktiskt och tog sig in i hennes
liv. Stefans fru var sjuk då. Lena och Stefan gjorde mycket tillsammans, de geocachade och
åkte längdskidor.[...] "
Jag förmodar att du har någon slags utbildning inom ämnet psykologi, som verkar vara ett stort intresse i den här tråden (kanske den enda tråden?). Jag får den känslan av dina analyser som många gånger är väldigt intressanta, även om jag inte håller med dig i allt. Även din inledande kommentar i detta inlägg "Korrekt analys! " får mig att tro att du besitter mer kunskaper än gemene man inom psykologi. Ändå kan jag tänka att hur vet vi att det är en helt korrekt analys?
J*enny och Lena har känt varandra länge. De har kommunicerat på många andra sätt än enbart genom messenger. de har träffats, de har prata på telefon. Vi vet helt enkelt inte allt. Vi vet inte allt för att varken säga att vi har hela sanningen och vi vet inte tillräckligt för att ställa en diagnos.
Lönnrot, vars inlägg jag kommenterade initialt förstår det relevanta i saken: Det handlar inte så mycket om vems felet är, snarare hur den som är i underläge behöver välja för att finna en väg ut ur sitt problem. Gärna då behjälplig av sin vän som lyckligtvis visar sig vara psykolog. Professionella psykologer brukar inte uttrycka sig som partiska i frågor, de tar inte ställning till skuld utan kan exempelvis söka efter tillämpbara metoder och lösningar på problem, som den enskilde söker finna en lösning på. Även om det förvisso finns en del olika inriktningar. Men visst, Jenny kanske lägger av sig sin titel och då anser S feg och ryggradslös. Jag menar att den typen av medhåll och systerskap gynnar inte Lenas sak.
Lenas självdestruktiva förhållningssätt kvarstår. I den logg Lönnrot kommenterade, förtränger hon sin egen delaktighet. Det innebär i praktisk bemärkelse att hon överlämnar makten frivilligt till Stefan, genom att hon endast kan uppfattas som ett offer och inte en pro-aktiv aktör, vars val kan påverka fortsättningen. Stefan kan aldrig utöva mer makt över henne, än hon tillåter honom.
I verkligheten står hon som en tiggare vid vägen i hela 6 år och väntar på att få företräde för en annan kvinna. När hon i slutet av sitt liv försöker inte endast balansera maktförhållandet, utan försöker att omförhandla villkoren, för att få övertaget och längtar efter hämnd, då slutar hon som död. Observera, hon tvingas betala med sitt liv. Vid den tidpunkten är det inte längre en fråga om valbarhet, från hennes sida, utan något hon tvingas finna sig i: Att slutgiltigt förlora allt, också sitt eget liv.
Skuldförskjutning är ointressant, det handlar mer om fördelningen och omfördelningen av makt, underläge kontra överläge.
Ur mitt perspektiv är saken övertydligt glasklar. Lena var pågående i ett underläge gentemot Stefan och hela hans familjebildning. Och ja, jag skulle också fortsättningsvis benämna att en professionell pastor som viger ett par och sedan inleder en affär med den ena parten, snärjer in sig i deras äktenskap.
Ju mer jag läst, desto mer övertygad är jag om att Stefan ville ha 2 kvinnor parallellt. Han fick allt. Hjälterollen angående den sjuka frun. Fantastisk sex med fd grannfrun. Söndagsmiddagen med familjen. Geo-touren i skogen med sin "bästis" som han låg med överallt. Stabil ekonomi, när hustrun började arbeta igen. Släktträffen med svärfar som dyrkade honom. Finns ingenting att missuppfatta eller missförstå. Hans motiv till dubbelliv är glasklara. Han slipper betala ett pris, slipper välja, Slipper stå till svars. Avslöjas, synas.
Den enda felbedömning han gjorde var att frun skulle vakna till liv med fisfiskgubben och vilja skiljas. Där någonstans kvicknade han till och vaknade till liv. Det skakade om hans grundvalar, hans trygghet och säkerhet. Den återföreningen tänkte han inte överlämna till Lena att störa eller påverka. Sista året hotade hon honom dessutom mer offensivt. Det är så förutsägbart det kan bli.
När han var tvungen att välja väg, blev valet självklart. Han avgjorde sig helt och hållet, nästan som ett symboliskt kärlekslöfte till Hanna: " Allt kommer bli så bra nu".
__________________
Senast redigerad av Mirandamirage 2020-08-02 kl. 18:31.
Senast redigerad av Mirandamirage 2020-08-02 kl. 18:31.