Fri vilja - samlingstråd

Jag intar väl en kvantmekanisk superposition i denna fråga
Jag både förkastar och försvarar samtidigt, det är en perspektivfråga.
Jag förkastar på samma grunder som du gör.
Det jag tror på är själva trons betydelse för människans handlingar. Tron på den fria viljan är ju ingen bagatell. (Se bara hur människor försvarar den med näbbar och klor.)

Men en tro är inget annat än en tro och vi tror på alla möjliga och omöjliga saker, tomtar, troll, Gud, ideologier osv. men det blir inte sant för att man tror. Däremot är vi bra på att övertyga oss själva om det trots att belägg saknas.

Exakt så funkar människan, och det är en unik egenskap utan vilken vi fortfarande skulle vara en obetydlig apa på den afrikanska savannen. Det finns såklart för- och nackdelar med allt. Ingen lösning är perfekt.

Men tänk vad som skulle hända om alla plötsligt slutade tro på pengars värde t ex.

Visst det förklarar varför vi tror en massa konstigheter men det är inget argument varken för eller emot fri vilja.

Vet inte om du har läst några böcker av Yuval Harari men han tar upp mycket av detta, även just tron på pengar som du berör (går att googla upp videos av honom också). Han beskriver också varför tron på olika berättelser varit så viktig för mänskligheten och med "berättelser" syftar han på t.ex. religion, pengar, ideologier mm. Kan varmt rekommendera att lyssna på honom då han ser saker från mpnga intressanta vinklar.

Han lyfter fram religion som nyckeln till att människor som inte känner varandra ändå kan samarbete då vi känner förtroende för varandra, vet vilka värden som styr handlingar osv. Han är själv inte troende men han ser betydelsen av religionen för mänsklighetens utveckling.

Den starkaste berättelsen är dock enligt honom berättelsen om pengar. Han har tagit upp Usama Bin Laden som exempel här då han varken delade religion eller ideologi med USA men deras pengar ville han gärna ha eftersom han trodde på dem.

Detta om berättelser och tro ger dock inget svar på om fri vilja finns men det kan förklara varför vi tror som vi gör.

Problemet för den som envisas med att tro på fri vilja är att han aldrig kan förklara varför han gör som han gör, eftersom våra handlingar endast kan förklaras genom orsak och verkan, d.v.s. med determinism. Vilket skäl man än ger till att man gjorde som man gjorde så blir slutsatsen att handlingen var en konsekvens av en tidigare händelse.

När en person som tror på fri vilja får frågan varför han inte mördar eller våldtar så är alltså det enda logiska svar han kan ge: "Jag vet inte".

Ja och jag tycker påståenden som att man kan gå emot sin vilja är intressanta, varför skulle man göra detta? Vilken drivkraft är det som får oss att gå emot vår vilja?

Mitt svar är förstås att det är en paradox att påstå att man kan gå emot sin vilja, det skulle kräva att man vill göra det men då går man inte emot sin vilja.

Är det någon som annars kan motivera hur man kan gå emot sin vilja och få ihop det med att vi har en fri vilja?

Folk som envisas med att människan har fri vilja gömmer en agenda. Deras tro och åsikter är ofta inte ärliga. De ljuger ibland både för sig själva och till dem de talar. Eller så vet de helt enkelt inte, har aldrig tänkt på frågan osv. Sådana borde sättas tillbaka på skolbänken. Gör om och gör rätt.
Kollade en gång på ett tv-program med Malou efter tio om fri vilja. Det var det sämsta jag sett. Hon berörde inte ens frågan på ett korrekt sätt utan höll sig på väldigt ytlig nivå. Efteråt konstaterade jag att hon var en jäkla kärring som stulit 30 minuter av min tid.

Jag har läst Sapiens och 21 tankar om det 21:a århundratet av Harari, samt lyssnat en del på hans föreläsningar.
Just på grund av att tro funkar på detta vis, som mjukvara som styr människors gruppbeteende, gör att det verkar rimligt att anta att tron på den fria viljan är en sådan "mjukvara". Eller nödvändig illusion, om du vill.
Att den undflyr vår definition ligger i sakens natur. Om mjukvaran "hackas" och omprogrammeras förlorar den sin ursprungliga funktion. Det är vad jag tror.
Se bara hur felaktigt den fria viljan diskuteras. Du har själv inte lyckats frigöra dig ifrån det första perspektivet* eftersom du skriver om "argument varken för eller emot fri vilja". Exakt vad ska argumenteras för eller emot? Vad är det vi menar egentligen när vi säger "fri vilja"? Åberopar vi fysikens lagar? Nej, dessa säger något om slump och determinism, men då kan vi lika gärna säga slump eller determinism vilket i sig förefaller ologiskt som förklaring när förespråkare för den fria viljan snarare fjärmar sig från fysiken. Metafysik alltså? Jaha, då är det tro. Tro och sanning är helt olika saker och då kan den vetenskapligt sinnade stryka den metafysiska förklaringen då den inte är någon förklaring alls. Så vilket är det? Vilka är argumenten? De finns inte då de själva är en del av detta illusoriska första perspektiv.

*(Första perspektivet = du lever i illusionen att det finns något bortom slump och determinism som vi valt att kalla "fri vilja". Detta säger inget om huruvida du tror på eller förkastar idén om denna "fria vilja". Troende och ateister befinner sig båda på denna nivå när de diskuterar Guds existens. Båda gör ett logiskt felslut eftersom de tror sig veta vad de diskuterar fast så icke är fallet eftersom de antingen inte närmare definierat begreppet eller har exakt samma naiva föreställning om det. De intar då bara diametralt motsatta ståndpunkter kring samma missuppfattning.

(Andra perspektivet = Du är medveten om det första perspektivet och förstår att det finns av en anledning (evolutionärt). Du har frigjort dig från illusionen och förstår att den fria viljan var det första perspektivet och endast detta. En illusion, inget annat. Du kan alltså inte sett med detta andra perspektiv prata om den fria viljan som något annat än det första perspektivets illusion.

Kort sagt, det finns ingen fri vilja på det sätt som 99,99% av alla männsikor förstår begreppet.
Jag personligen tycker att det är mer intressant att försöka förstå vad tron på den fria viljan innebär och hur den uppstår.

Tron på fri vilja uppstår på samma sätt som när man går ut genom dörren och upplever att Jorden är platt. Trots att 99,99% vet att Jorden är rund så är det inget som påverkar merparten av det dagliga livet, även för dom som vet och förstår.
Jag tillhör dock dom som ofta tänker på fri vilja och att shit.. nej fan detta är inte fri vilja, att det inte är jag som bestämmer något. Och att inte ens det är något jag bestämmer över. För mig är det psykiskt nedbrytande. Men det finns ingenting i ordet rätta bemärkelse jag kan göra åt saken.

Det behöver väl inte vara psykiskt nedbrytande att vara medveten om sina begränsningar?

Det måste inte vara så men om det är så, så har jag inget val.
Begränsningar..? Isåfall är begränsningen precis allt jag gör. Jag kan ingenting mer än att lyda under determinismen, plus ev. slump. En elektron som hoppar lite som den vill hit eller dit..
Jag kan inte någonsin fatta ett enda självständigt beslut. Det borde vara jobbigt att leva med för vem som helst.
Jag förstår inte hur folk orkar ha den bördan på sig varje dag. Fast det kanske dom inte har då dom inte kommit till samma slutsats, eller så känner dom att det inte spelar dem någon roll.
För mig börjar dock existensen mer och mer kännas som en pågående våldtäkt som jag inte kan avstyra. Tom döden är inte slutet enligt mig. Inte ens döden kan jag därför se fram emot. Bara evigheten (glad gubbe).
Inte trodde jag i min naiva ungdom att det var detta som till sist skulle knäcka mig.
Denna bullshit började redan i mellanstadiet och har sedan dess bara fortsatt. Det är så mycket cancer i min själ nu att inget längre kan skäras bort utan att allt försvinner.

Finns det inga omständigheter du kan finna lycka i?