Egots död

Tack, ska kolla upp boken!

Ja, jag håller med dig, jag har försökt praktisera närvaro i 3 år och håller med om att moderna gurus är ganska ytliga, även om jag tycker att Tolle exempelvis är bra som intro. Att släppa taget är sannerligen daglig övning och bitvis ganska smärtsamt, egot vill givetvis inte förlora sin betydelse.

Jaså ytliga säger du, vet inte riktigt om jag håller med där, de flesta gurus har nog spenderat en större del av sitt liv att söka inom sig själva för sin sanna natur eller självaste essensen i vad jaget är, jag skulle nog säga att gurus oavsett modernitet eller tidsålder är väldigt djupa, kanske till och med bottenlösa ... åtminstone gurus som lär som de lever och inte är pajsare.

Vad för dagliga övningar praktiserar du?

Finns du i universum eller finns universum i dig?

Hade nog kunnat utveckla det lite mer...Om man nu tar just Eckart Tolle som exempel så förklarar han problemet med egot och styrkan i att leva här och nu på ett utmärkt sätt. Å andra sidan är inga av hans tankar nya utan finns beskrivna i alla religioner. Så ytlig nej, men inget av det han säger är nytt. För egen del så fick jag lite av en aha-upplevelse efter att ha läst honom, precis som många andra, så något bra har han helt klart uppnått


Meditation morgon och kväll med övningar där jag låter tankar och känslor passera. I vardagen försöker jag acceptera saker, händelser och människor utan att döma, ”ske din vilja, inte min”. Att inte söka mening i saker och inte försöka förstå, bara släppa taget. Försöker hålla mig i nuet, acceptera och förlåta saker som har hänt i det förflutna och inte oroa mig för morgondagen utan fokusera på nuet.

Att inte försöka tänka för det är en del av problemet, snarare försöka praktisera icke-tänkande.

Svårt att sammanfatta i ord egentligen och ser mig själv som en nybörjare.

Ser väl ingen direkt nödvändighet i ett val då jag anser att jag finns i universum och att universum finns i mig, precis som allting annat.

Men om du dör, då finns universum kvar?

Ja rekonstruering av uråldriga metoder är i sig inget negativt eller destruktivt, oftast så är det faktiskt en nödvändighet om man effektivt ska kunna lära ut dem till en modern publik då varje individ oundvikligt i en kultur eller i ett samhälle blivit konditionerat med ett särskilt tankesystem, således är det också fördelaktigt om ens metoder är anpassade efter det systemet, och det är det Tolle har gjort, sannolikt även adderat vissa personliga nischer.

För att ge lite konstruktiv kritik så kan jag väl tycka att Tolle precis som en del andra spirituella lärare inte belyser särskilt mycket det individuella engagemanget som krävs för att uppnå en högre tillstånd av medvetande och transcendera egot, jag har själv av uppfattningen att något sådant potentiellt kan ta en hel livstid nämligen. Tar man även med i ekvationen ett potentiellt karmiskt kretslopp som många buddhister lär ut så kanske det tar flera livstider att uppnå det, i vissa fall talas det om flera hundra uppemot tusen livstider, detta är varför det ytterst sällan existerar människor i vår värld som Siddartha Guatama, Nagarjuna, Confucius, Lao Zi, Sokrates m.m.
Det är nog förnuftigt att göra, ser du dig själv som en nybörjare är du också mottaglig för förändring, utan mottaglighet för förändring är det nästintill svårt att utöva denna form av mental praktik.

Jag vet inte, jag är inte död så vitt jag vet, men om jag får gissa så gissar jag att universum finns kvar ja, enligt traditionell fysik så kan inte varken energi eller massa upphöra att existera, bara ändra form från det ena till det andra... om termodynamikens första huvudsats samt Einsteins ekvation E = mc² är korrekt det vill säga.

Nu finns det ju inget "jag" som dör, men det vi kallar för kropp och medvetande "dör" ju efter ett tag, och då fortsätter det som troligen är universum precis som vanligt.

Det finns kvar men inte för dig att betrakta.

Nu är jag inte intresserad av gissningar, troligheter och påståenden. Det här går att ta reda på genom att gå på djupet i sig själv, eller med andra ord att falla ned i det oändliga djupet. Vad finns kvar då?

Jag skrev ju att varken energi eller massa upphör att existera utan bara ändrar form, icke-existens är icke existerande i universum enligt energiprincipen, således ändrar du form till någonting annat när du dör, sen vilken form... det kan jag ej svara på.