Citat:
Ursprungligen postat av
ApfelBirne
Det beteendet du beskriver, med att ”regissera” situationer är verkligen intressant i sammanhanget. Kan du ge fler exempel på det? Vilken typ av saker sade hon om er? Var det mest så att hon berättade vidare saker som ni hade sagt till henne i förtroende, blåste hon upp det, eller hittade hon helt på? Eller var det fokus på vilken slags människor ni, enligt henne, var?
Hon hittade på saker helt.
Ett exempel: hon hade en killkompis i en annan stad som hon träffat på nätet. Hon åkte till honom ibland. Hon berättade MASSOR om honom, jag kommer inte ihåg exakt men det var jättekonstiga grejer. Så man funderade verkligen på vad han var för idiot. Han var psykiskt labil och kunde få explosiva utbrott för minsta lilla. Han skulle komma och hälsa på henne i hennes och hennes sambos lägenhet och hon insisterade på att vi skulle ha en filmkväll vi tre när hennes sambo jobbade.
Jag ville egentligen inte, tyckte ju att han verkade helt störd och fattade inte varför hon ens umgicks med honom.
I vilket fall övertalade hon mig men gav mig tydliga "instruktioner" om att inte prata med honom "för han blir nervös av nya personer" och OM han frågade mig någonting var det vissa saker jag inte fick säga osv... Vi hade en väldigt knepig filmkväll och hon sprang på toa stup i kvarten så jag och han blev själva långa stunder. Typ för att få mig att känna obehag eller se vad som skulle hända.
Några år senare kom jag i kontakt med honom av en händelse och fick då veta att INGET av det hon sagt om honom var sant. Han var en helt vanlig normal kille.
Han berättade också allt hon sagt om mig till honom. Jag kommer inte ihåg idag vad det var för jag blev så chockad av alltihop men det var verkligen helt sjuka saker hon tutat i honom om mig.
Hon hade också ljugit ihop en galen historia om hennes liv och hennes familj för honom.
Inget av det hon sagt om sig själv till honom var sant.
Och de umgicks ändå i ett par års tid....