Bostadsbubbla i Sverige?

35k plus minus några tusenlappar är en standardlön efter några år för lärare, sjuksköterskor, socionomer, ekonomer, projektledare, säljare. Dvs svensson.

Enstaka exempel är naturligtvis meningslösa. Å andra sidan är det lika fel att titta på t ex genomsnittlig belåning.

De lågt belånade kommer inte betala räntor och amorteringar åt de hundratusentals högt belånade hushållen.

De som suttit länge i en bostad och har låg belåning (eller ingen alls) kommer inte att börja ta en massa lån och köpa större bostäder i en kris. Hade de varit intresserade av att byta upp sig hade de gjort det för länge sen eftersom de så enkelt kunnat göra det.

Mer generellt så kommer sparsamma människor inte öka sin konsumtion i en kris när de slösaktiga tvingas dra ner på sin konsumtion. De försiktiga generalerna kommer bli ännu försiktigare vid en hotande kris.

Blir stökigt om en ränta på 4% inträffar. Förlorar någon jobbet i samma veva är det paniksälj som gäller. En ränta på 4% skulle sannolikt halvera Sveriges bostadspriser över en natt.

Haha jösses, att ni bara sitter och påstår sånt här trots att det finns facit som motsäger er.

Facit? När hade vi 4% ränta kombinerat med 3% amorteringskrav sist?

Oh jesses, nu låter det som det slagit runt fullständigt.

Men hur har du räknat då?

Folk som bor i HR och lackar ur över de höga hyrorna (vid 4% ränta) bestämmer sig för att köpa BR och då halveras BR-priserna pga efterfrågeöverskott? Är det så du tänker?

Eller är det alla hushåll som får dubblerade kapitalinkomster som skall sälja och bosätta sig i tält?

Eller villaägare som betalar 14% av disponibel inkomst som skall kasta in handduken och bosätta sig i tält pga en ökning till 16%?

Ja det finns personer i Sverige som har låg skuldsättning men snittet är högt i förhållande till många andra länder. Det är väl mer intressant att diskutera om den höga skuldsättningen är ett problem eller inte. Att skuldsättningen är hög i Sverige är det väl ingen påläst som kan säga emot.

https://www.privataaffarer.se/articles/2018/05/23/rb-hushallens-skuldkvot-nu-185-drygt-205-inkl-brf-skuld/

https://www.svd.se/ecb-chefen-varnar-sverige-for-hushallens-skulder

"Sårbarheterna gäller hushållens skuldsättning och hushållens förmåga att återbetala sina bolån, liksom värderingen och prisdynamiken på bostadsmarknaden.

– Det tar oftast tid för sårbarheter att byggas upp till en kritisk nivå. Men om en chock inträffar kan riskerna förverkligas snabbt – till exempel i form av minskad privatkonsumtion, betalningsförsummelser och prisfall, sade Mario Draghi."

De som bor i HR har generellt obefintligt kapital och har inte insatser för BR och kommet därmed inte flytta. ALLA, inklusive mäklare, är ense om att en ränte upp mot 4% skulle slå oerhört hårt mot bostadspriserna.

Jag pratar om alla de som lägger mer av sin disponibla inkomst givetvis. Svenskar lägger i snitt i eu-topp på boende. Runt 22-23% av sin disponibla inkomst. Dock dras snittet ned kraftigt av alla äldre som bor utan lån. Tittar du enkom på åldrarna 18-45 skulle jag räkna med att de lägger mellan 30-40% trots dagens toklåga räntor.

Om det vore så som du säger att en ränta på 4% per automatik skulle innebära att lönerna gick upp proportionerligt finns det ingen som helst anledning för bankerna att räkna på en högre ränta baserat på hushållens befintliga kalkyler.

Ok så nu har du svängt och talar bara om den stora massan och ignorerar undantagen.
Det är bra. Då håller vi oss till massan i fortsättningen.

Är det någon av dessa tyckare som faktiskt har räknat?

Hur mycket stigandet kapitalintäkter räknade dom med att hushållen får sig?

Inget prat om undantagen var det. Du får försöka vara konsistent i ett och samma inlägg iaf.

Har du någon källa på det?
Framförallt om man räknar som andel av lönekostnad i stället. Vilket är det som är relevant.

I andra länder får folk använda disponibel inkomst till sådant som ingår i skatten för oss.
Det enda rimliga är att räkna som andel av lönekostnad.

Nu är du väl igång med extrema undantag? Iaf om vi skall lyssna på de som talar om hur få det är som "äger" sin bostad som de uttrycker det.

Sedan gör du ett grovt fel här.
Snittet påverkas mindre av de som har små lån än de som har stora lån.
Litet exempel för de som har svårt med mattematik.
9 hushåll med 2 MSEK i lån. 1 utan lån. Snitt 1.8 MSEK.
9 hushåll med 2 MSEK i lån. 1 med 12 MSEK i lån. Snitt 4.8 MSEK.

Dvs det är fåtalet med väldigt höga inkomster och stora lån som drar upp snitten.

Därav att snittet kan hoppa upp från drygt 2 MSEK till 5 MSEK plötsligt när man sveper över ett område med länken från hitta som postades tidigare.

Varifrån har du fått att räntorna är toklåga???

Just nu är väl realräntan på bolån 2%. Hur fick du det till toklågt?

Hur blir räntorna högre??
Det som krävs är en kraftig högkonjunktur som driver upp inflationen så att räntorna följer med upp.
(och desto högre inflation och löneökningar desto snabbare krymper skulden i relation till lön).

Att bankerna räknar på 7-8% beror inte på att man vill säkra att hushållen skall klara just den räntenivån. Man inkluderar i detta alla möjliga och omöjliga andra eländen som kan inträffa.
Därav att FI i sina stresstester när de drar upp ränta och arbetslöshet knappt kan vaska fram några hushåll som får problem.

Hur är 2 % realränta, om det nu stämmer, inte toklågt?

En kraftig högkonjunktur har vi haft i ett antal år om det har gått dig förbi. Inflationen vägrar gå upp och Riksbanken experimenterar vilt, allt till ingen nytta.

Dina ekonomiska modeller är värdelösa sedan världen gick in i evigt låg ränta sedan härdsmältan 2008. Krediterna som skapades då har inte hjälpt. Man trodde man stod inför en tillfällig likviditetskris och inte allvarliga strukturella problem. Minusränta i högkonjunktur illustrerar detta väl.

Att man slängde pengar på konkursmässiga företag var bättre än att låta hela systemet implodera dock.

'Det som krävs är en kraftig högkonjunktur som driver upp inflationen så att räntorna följer med upp'

ha ha jovisst serru. Som någon sa, lite lärande är en farlig sak. Dina självklarheter är inte tillämpliga idag

Nu är högkonjunkturen definitivt över. Att en avmattning kunde ses redan 2019 var oroande. Vad Coronakrisen kommer innbära får vi se, det ser verkligen illa ut. 30 miljoner människor i USA har förlorat jobbat bara under de senaste sex veckorna.

Den kapitalistiska modellen är suspenderad för tillfället. Senast det hände var under andra världskriget. Alla dessa ekonomiska heliga lagar är suspenderade. Den prydliga åtskillnaden mellan finanspolitik och penningpolitik är suspenderad. Tanken att offentlig skuld är dåligt är suspenderad.

Att då komma med självklarheter om att vi behöver en högkonjunktur, va fan. Hur ordnar man en sådan?

Vi har haft högkonjunktur och minusränta i flera år utan att inflationen har tagit fart. Risken för höjd ränta är minimal, just för att det skulle ta kål på hela världsekonomin. Dina modeller känns som de är tio år gamla.

Bara kolla SCB om du vill se andel disponibel inkomst av boende i Sverige.

Hur mycket ränta vill du betala?

Har inte bara gått mig förbi utan alla andra. Det har inte varit speciellt mycket högkonjunktur de senaste 40 åren. Den starkaste var efter att staten liberaliserat i mitten på 80-talet.
För info: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/

Tja, vet inte riktigt om du är rätt person att uttala sig om ekonomiska modeller precis.
Det är inte så att vi plötsligt gick in i någon period av låga räntor 2008. Globala räntor har varit på stabil nedgång i decennier. Du bara inte vet det.

Det med att lärande är farligt ser jag att du följt minutiöst.

Inför överheten påbud som hämmar produktionen så blir det så.
BNP kommer att falla.

Överheten griper in och sänker BNP och hämmar tillväxt. Ja, så är det.

Hur skall räntan stiga?
Är det för att det inte går att få tag på arbetskraft som räntan skall stiga?

Det är tomt med svar. Tomt.
Kan någon annan hitta något i det Alpoxen skriver?