Bostadsbubbla i Sverige?

Grader av socialism finns överallt, det är inte platsen på jorden som avgör vad som är socialism utan det man gör.

I princip allt du skriver ovan håller jag med om. T.o.m. det du skriver i första meningen även om jag tillhör dem som tror att det kommer bli mycket svårt för räntan att stiga upp till historiskt "normala" nivåer på 5, 6, 7% (om det nu är att betrakta som normalt). Det jag tolkar att du tror kan hända, och en risk som även jag erkänner finns (även om troligen bedömer den som lägre än vad du gör), är att vi kan få en situation med dålig ekonom, hög arbetslöshet och med hög ränta. Jag tror dock att man kommer hitta på saker för att förhindra att detta sker då konsekvenserna skulle bli alltför stora. VAD vet jag dock inte. Jag vet dock att världen och ekonomin inte fungerar på det sätt som den gjorde förr. QE är ett av de största bevisen för det, enligt mig. Ett annat är de enorma summor som världens centralbanker nu skapar för att mildra krisen.

Jag medger dock att risken finns att förtroendet för världens ekonomi en dag plötsligt försvinner och då kommer börser att rasa ordentligt, arbetslösheten skjuta i höjden och vi kommer få en helt ny värld att leva i. Därav att jag bl.a. har en del av mina tillgångar i guld. Jag tror dock att sannolikheten att vi i väst får samma situation som Japan har varit i de senaste 30 åren är större än den totala skuldkraschen.

// CC

Vackert att du lyckas motsäga dig själv i din iver att försvara alla lånetorskar.

Det fanns ingen motsägelse i det jag skrev men förmodligen i de tankar du tänkte, det har dock inget med mig att göra.

1. Man kan lätt få intrycket att ni tror att alla sitter maxbelånade. Lite så ni formulerar er.
FI har data på hur det är i verkligheten. Då ligger snittbelåning av bostäder på drygt 50%. Ungefär som för fastighetsbolag.

2. Oavsett vad banker skriver på sina websidor så behöver dom följa FI's KALP krav. Dom är dock fria att ha lite olika regler. En del implementerar det så att man skall klara 7-8% ränta.
De som nu menar att hushållen inte klarar 4% ligger ungefär en faktor 2 fel då, i sina föreställningar.

3. I exemplet ovan antog inte jag att hushållet var maxbelånat, enligt bankernas websidor. Varför skulle jag det. Det är bara en månad som ett hushåll är maxbelånat.
Man jag la mig en bra bit ovanför typisk belåning.

4. Det händer hela tiden att folk måste sälja sina bostäder. Tex sådana som har ovanligt hög lön och byter jobb där lönen är lägre. Eller där folk flyttar isär, och det är för tungt för den ene att ha kvar bostaden.
Så har det varit i decennier utan att det lett till någon samhällskollaps.
Tillnyktring anbefalles.

5. Om nu vi får en kraftig högkonjunktur så att KPI åker upp i 3% så kan väl med tiden boräntorna krypa upp i 4%. Dvs 1% realränta och 3% fungerar som "amortering". Det betyder att utan amortering minskar lånet med 3% per år. Och räntan likaså.
Den som åker på 15k i ränta (i fasta priser) är efter 5 år nere på 12.9 kSEK. Amorterar dom dessutom så åker räntan ned ännu snabbare. Skulle dom dessutom amortera 3% så åker räntan ned till 11 kSEK om 5 år.
Dvs i ett sådant läger krymper belastningen på hushållet ganska snabbt med åren.
Så var det på 70 och 80-talen. Folk lånade rejält men det var bara jobbigt något år eller så.
Tänker själva ett annuitetslån som i stort sett är amorteringsfritt från början. Och 7% inflation. Efter 5 år är lånet 69% av vad det var från början. Och räntebördan är nere på 69% av vad den var från början.

Det är INTE så att folk behöver ligga och betala stora räntor hela tiden om KPI stiger.

Det finns data på vad hushållen betalar för boende. SCB har det.
HGF gjorde för något år sedan en sammanställning över detta.

14-15% av disponibel inkomst använder villaägare i snitt för boende.
19-20% av disponibel inkomst använder BR-innehavare i snitt för boende.
29-30% av disponibel inkomst använder HR-innehavare i snitt för boende.

Stiger nu räntan så är det de i HR som får det jobbigast.

-------------------
Man bör också ha klart för sig att ränta är omfördelning från låntagare till långivare.
Det är INTE pengar som försvinner på något sätt. Det handlar bara om VEM som skall spendera.

Begrunda speciellt andra halvan av 80-talet. Då var räntan skyhögt högre än idag. Och bostadspriserna STEG.

Att renoveringar minskar är väl inte konstigt.
* Dels så kolliderar det med ideer om social distansering
* Dels så står bostadspriserna still (men bygg/renoverings-kostnader stiger) varvid folk tvivlar på det lönsamma i att förbättra bostaden.

Pga kreditavregleringarna som gjorde att bankerna kunde låna ut obegränsat. Notera att inflationen var hög = realräntan var låg.

=> bostadspriserna är en funktion av tillgången och efterfrågan på kredit.

Välkommen.

Varken HGF eller hyresnämnden kan säga så mycket om fastighetsbolaget kan visa upp rena utgiftsökningar. Och ränta är en utgift.

Det är också så att hyreshöjningarna tidigare har hållits tillbaka pga att räntorna fallit. Samma princip gäller åt andra hållet.

(Går bra för den intresserade att gå tillbaka i tiden och titta på vad HGF meddelar. Då säger man att man hållit tillbaka hyreshöjningarna tack vara fallande ränteutgifter).

Så stigande räntor träffar alla låntagare. Och den som hyr är en låntagare indirekt.

Du har missförstått det där. När biltullarna infördes var de som körde bli genom stan entusiastiska. De betalar glatt avgiften för att kunna brassa på genom staden utan köer.
De betalade gärna den summan för att komma fortare fram.

Eftersom du verkar ha någon slags bostadsmarknadstourettes här i tråden är det omöjligt att bemöta allt trams du skriver. Medel är oftast ett rätt irrelevant mått oavsett vi talar om belåning, inkomst eller förmögenhet då det inte säger något om fördelningen. Om bostadspriserna sjönk kraftigt, du tror inte att det skulle bli problem om hälften av bostäderna hade en belåning på 100 % och andra halvan 0 (vilket ger ett snitt på 50%) ?