Bostadsbubbla i Sverige?

Är det jobbigt med siffror eller ?

Vad är "exceptionella lyckliga omständigheter för bostadsaffärer"?

Är din tanke att kostnad för nyproduktion inte har med saken att göra?
Detta verkar folk ha svårt att ta in.

Antag att du, jag och Nisse vill köpa hus. Men det finns bara två till salu. Ett nyproducerat och ett befintlig som är likvärdigt med det nya.
Tillverkaren säljer det nya för att fast pris X. Det befintliga säljs med startpris på 1 kr.
Nu kommer vi 3 att buda på det befintliga tills vi kommer upp i X. DÅ väljer jag att köpa det nya.
Och du ger dig för du kan inte acceptera att ett nyproduktion sätter prisnivån. Så Nisse köper det gamla för X kr och du får fortsätta bo under en gran.

Där fler bostäder efterfrågas stiger prisnivån till den för nyproduktion. Där stannar den för där produceras då fler bostäder.

Har detta något med ränta att göra? Ja tillverkaren ligger ut med kapital under produktionen. Men det lär inte direkt synas så mycket i priset.

FI räknar på detta varje år. Dock högre ränta och med högre arbetslöshet. Har du läst deras resultat?
Kan du redovisa hur du räknat? Så kan vi jämföra lite med FI.
För du har väl räknat?
Det är inte så att du bara sitter och känner med hela kroppen?

Den som lånat 5 MSEK skulle då åka på 15 kSEK i månaden i räntor. Det hushållet får ut ca 69 kSEK i månaden.
Efter skatt och ränteutgift har då hushållet kvar 54 kSEK till livets nödtorft. Per månad.
Är du helt säker på att det är en katastrof för dom?

Du har väl inte glömt vad som händer på HR-sidan när räntorna stiger?
Fastighetsbolagen är lika belånade som hushållen och deras räntor stiger. Och då stiger hyrorna lika mycket.
Att sälja sin BR och flytta till en HR är liksom inte en win där.

(En del vägrar fatta att hyrorna skulle stiga om räntan stiger. Men var skulle allmännyttan för stålar till ränteutgifter ifrån om inte från höjda hyror. HGF kan inte hindra det. Och Hyresnämnden kommer godkänna sådan hyreshöjningar).

De som ropar efter högre räntor bör nog tänka sig för lite.

Detta är SBABs slentriankalkyl för två personer med 50ksek/månad, d.s.v. ca 70ksek tillsammans efter skatt.

Detta är liksom default. Det går utan problem att komma över.

Vi alla vet att det är något fel på dig, men onödigt att ljuga för folk.

Två personer som har 1 msek i insats och varsitt jobb a 35k i mån får låna 5.1 msek och därmed köpa för 6.1

Deras gemensamma nettoinkomst är 54k.

1.5% ränta ger 6500 i räntekostnad
Amortering 3% ger 13000 i utgift.

Redan här är vi uppe i en månadskostnad som med råge överstiger 1/3 av den dinsponibla inkomsten. Då har jag inte räknat med försäkringar, underhåll, bredband etc som givetvis kostar en del med ett hus. Familjen behöver säkerligen en bil a 5000 i månaden. Vi är nu uppe och nosar mot att de lägger 50% av disponibel inkomst på bil+boende.

4% i ränta ger 15 000 i räntekostnad
Amortering ger 13 000 i utgift.

Här är vi alltså uppe i 28 000 i mån. Sedan kringkostnaderna för det och du är uppe och nosar på 70% av familjens disponibla inkomst.

Förlorar någon i familjen jobbet/blir sjukskriven etc ens tillfälligt är det katastrof.

Känner personligen ett flertal personer som lever med en sånhär kalkyl.

Även du borde ju inse att detta är en katastrofal kalkyl som det är sinnessjukt att bankerna och FI släpper igenom. En ränta på 4% hade krossat den svenska ekonomin på ett sätt som får nuvarande kris att se ut som en piss i Nilen.

Angående diskussionen om räntor ovan. Det är inte ränteutbetalningarna i sig som jag anser blir problemet vid en situation med 3-5-6% ränta. Jag tror hushållen klarar av att betala dessa MEN

vid en sådan situation kommer bl.a. två saker att inträffa.

1) Bostadspriserna kommer att sjunka rejält och folk kommer uppleva sig själva som fattigare vilket kommer att påverka deras konsumtion i övrigt

2) Svenska folket får lägga en allt högre summa på något som inte skapar något som helst värde, dvs räntor. Pengar som tidigare till ganska stor del har gått till konsumtion. Om en större del av hushållens inkomster går till räntor, kommer hushållen spendera mindre --> det blir sämre för svensk ekonomi --> högre arbetslöshet --> än sämre ekonomi. Välfärden får svårare att finansieras --> högre skatter --> än mindre över till konsumtion osv

Sverige och hela världen är idag enormt belånad. Jag tror inte att det är möjligt att räntorna tillåts springa iväg i någon större utsträckning. Våra politiker kommer "tvingas" att hitta andra lösningar.

Med ovan skrivet. Vi kommer högst troligen få en nedgång på bostadsmarknaden kommande år (10-15%) pga den fördubblade arbetslösheten men inte någon krasch.

// CC

Vad som är ”möjligt” eller inte är ointressant. Världens ekonomier växer och att överbelånade och mogna ekonomier skulle drabbas av kris om priset på risk drar iväg är betydelselöst. Länder går regelbundet in i skuldkriser, dessa får man hantera. Att världen nu försöker låna sig ur Corona kan mycket väl vara det strå som knäcker kamelens rygg.
För svensk del ser det illa ut, vi har redan hög belåning hos alla utom staten. Samtidigt har vi ett extremt skattetryck, svårt att se hur vi skall undvika att få strukturella problem om Corona håller i sig.

Jag tror personligen inte att räntorna kommer att skena, men att priserna kommer att gå ner ändå. Detta av den enkla anledningen att färre kommer att kunna köpa en bostad överhuvudtaget, då blir det inte samma tryck på budgivningarna.

Och corona lär sänka optimismen i budgivningarna. Det finns såklart folk som kan betala, men de kommer inte betala mer än nödvändigt och nu lär färre vara med och kriga om bostäderna.

Riktigt fina och eftertraktade objekt lär fortfarande att gå att sälja till höga priser dock.

Problemet med sjunkande bostadspriser är att det skapar en negativ spiral som förvärrar prisfallet, iom att folk kommer att dra in på konsumtion när de upplever sig "fattiga", när värdet på deras bostad rasat.

SEB boprisindikator* går föga förvånande ner även i maj nu nere på -26
https://sebgroup.com/sv/press/pressmeddelanden/2020/SEB-Boprisindikator---Hushallens-boprisforvantningar-fortsatter-nedat-/

Nu är klart lägre än den bottnen vid 2017/2018. Men fortfarande en bit kvar till finanskrisen 2009. Då den var nere på -60.

* Skillnaden mellan dem som tror att bostadspriserna kommer att öka det närmaste året jämfört med dem som tror de kommer att minska

Intressant är att boprisindikatorn rent historiskt korrelerat väl med hur bostadspriserna gått...

Det blir lägre priser i höst att vänta troligtvis.

Jag antar att du inte tror att bostäder har använts som säkerhet för lån till konsumtion?

Personligen är jag övertygad om att en nedgång på 10-15% kommer att innebära ett kraftigt fall i bolånefinansierad konsumtion. (Det har redan börjat, läste om byggfirmor som inte får jobb med renoveringar.) Folk har renoverat och byggt om, köpt bilar, m.m. Sedan har de passat på att låna lite extra och satt guldkant på tillvaron. I många fall har de inte ens behövt belåna, det har räckt att de har känt sig rika och inte i behov av ett sparande. Då känns det lättare att äta ute på fredagskvällen.

Jag tror att bygg, bilar, resor, lyxvaror, restaurang m.m. kommer att få en käftsmäll, ovanpå Corona. Sedan hamnar vi i en negativ spiral neråt. Det är svårt att se varför 15% prisfall skulle vara en undre gräns.

Men, men. Julhandeln 2020 ger väl besked.

Stämmer väl. Har väldigt många bekanta som gladeligen lånat upp sina bostäder iom värdeökningen för att renovera.

Har många vänner som sitter med runt 800-900k insats i sina bostäder med lån på 4-5 msek. Detta alltså givet priserna i Jan/Feb. -10/15% på det och alla dessa år helt oförmögna att flytta. En flytt skulle göra att man går från ett boende värt 5-6 msek till att max bo i boende värt 2.5 msek.

Detta oavsett lönenivå så deras eventuella instats på 400-500k inte räcker till ett piss

Hoppas det är ok att jag kastar mig in i diskussionen (utan att ha någon koppling till er tidigare diskussion).

Jag tror nämligen inte att hyresnämnderna och bostadsdomstolen kommer att godkänna högre hyror utan vidare. Dessutom sker de kollektiva förhandlingarna mellan hyresgästföreningen och bostadsbolagen med vissa intervaller. I en bostadsrättsförening skulle en högre ränta för föreningen förmodligen kunna få genomslag ganska snabbt på avgifterna för medlemmarna (alternativet är att föreningen måste gå i konkurs med förlust av medlemsskap som följd). Men i en hyresrätt som omfattas av förhandlingsordning (alternativt att hyresvärden får ansöka vid hyresnämnden om att få höja hyran) är processen mer långdragen och ökningen blir sannolikt mindre. Att hyresbolagen därigenom riskerar att gå omkull är ett problem, men jag är inte säker på att det får ett genomslag på hyresmarknaden annat än om lagstiftningen förändras.

Detta är dock bara spekulationer. Ingen kan veta exakt vad som gäller (dessutom kan man väl tänka att en del privata hyresvärdar inte ser någon annan utväg än att höja hyrorna och hoppas på att hyresgästerna betalar). Är dock intresserad av dina och andras tankar kring detta (jag menar att det har en koppling till ämnet, åtminstone indirekt).

Blir intressant om de ska separera och måste köpa två bostäder....

Eller om de bokat någon nyproduktion till ett gammalt högt pris... Tror faktiskt att många sitter i skiten nu, även om det talas allt för högt om det.