Blancolånen en tickande bomb – ”Sveriges subprime”
Så mycket som en fjärdedel av utlåningen i de stora nischbankerna klassades som riskfylld redan före corona-krisen, visar Di:s granskning.
”Konsumtionslånen är Sveriges subprime”, säger Handelsbankens förre chefsekonom Jan Häggström som tror att staten kan behöva rycka ut för att förhindra en krasch.
Citat:
De senaste åren har konsumtionskrediter och lån utan säkerheter ökat snabbt i Sverige. Enligt statistiska centralbyrån SCB har blancolån till hushåll stigit från 171 miljarder kronor 2010 till 280 miljarder 2020. I februari i år var ökningen 8,8 procent i årstakt. När det gäller lån över 250.000 kronor har volymerna ökat tio gånger mellan 2008 och 2018, enligt Finansinspektionen. Lån med andra säkerheter än bostäder, exempelvis bilar och andra kapitalvaror, har också stigit och uppgår till 515 miljarder kronor, enligt SCB.
Jan Häggström, tidigare chefsekonom på Handelsbanken och i dag oberoende ekonom ser likheter mellan tillväxten för svenska konsumtionskrediter och det som blev den utlösande faktorn för finanskrisen 2008.
”Konsumtionslånen är Sveriges subprime. I båda fallen lånar man ut till kunder med låg kreditvärdighet och finansierar det delvis på obligationsmarknaden. När det visar sig att kunderna inte kan betala så går det inte heller att ge ut obligationer. Då faller hela finansieringsmodellen, vilket vi nu ser tecken på sker även i Sverige”, säger Jan Häggström.
Flera av nischbankerna har stor andel inlåning från sparare, men vissa ger också ut obligationer.
För drygt två veckor sedan ställde Marginalen Bank in planerna på att emittera primärkapital.
”Vi bedömde inte att det gick att genomföra i rådande marknadsläge”, säger Marginalens finanschef Adnan Hadziosmanovic till Di.
I januari i år gjorde Collector COLL -5,41% en reservering för kreditförluster på 800 miljoner kronor och annonserade en nyemission på 1 miljard kronor. Sedan dess har corona-krisen slagit till med full kraft mot svensk ekonomi och nu spås skenande arbetslöshet och en våg av företagskonkurser.
In i den stormen seglar flera av nischbankerna med betydande risker i sina låneportföljer, visar en genomgång som Di har gjort.
Collector hade vid årsskiftet en utlåning på 15,5 miljarder till hushåll enligt bolagets emissionsprospekt. Enligt redovisningsreglerna ska kreditstocken delas in i tre kategorier, 1 för lån som sköts, 2 för ”underpresterande” lån vilket kan betyda missade betalningar och steg 3 för icke-presterande, krediter som förfallit och som kan behöva skrivas av.
Totalt har Collector lån för 3 miljarder som befinner sig i steg 2 och 3, vilket motsvarar en femtedel av stocken. För Collector, Resurs Bank, TF Bank och Marginalen finns lån för knappt 22 miljarder med förhöjd risk. Det motsvarar var fjärde utlånad krona.
Jan Häggström pekar på ett mönster där kunder betalat lån genom att ta nya lån i en annan bank.
”När hela den här karusellen stannar upphör också konsumtionen som detta finansierat, vilket får realekonomiska konsekvenser. Det är en kaskad av effekter precis som med subprime”, säger Jan Häggström.
22 miljarder i mer eller mindre riskabla lån ska jämföras med att Collector, Resurs, Marginalen och TF Bank tillsammans har ett eget kapital på 12,7 miljarder kronor enligt Di:s beräkningar.
Enligt Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, står banker med inriktning mot konsumtionskrediter inför ökade förluster.
”Deras affärsmodell är ju att låna ut till kunder med högre risk så de är mer sårbara. När ekonomin nu går in en svår kris kommer problemen för dessa kunder att öka och därmed också kreditförlusterna”, säger Henrik Braconier.
Finns det risk för att någon av dessa banker går omkull?
”Det beror ju väldigt mycket på hur utdragen nedgången blir. Om det blir en långvarig kris går det inte att utesluta att ett eller flera institut får problem”, säger Henrik Braconier.
Något hot den mot finansiella stabiliteten utgör dock inte nischbankerna enligt FI.
”I dag ser vi ingen sådan risk. Över 250 miljarder i konsumtionskrediter är ju mycket pengar men lite i jämförelse med 3.500 miljarder i bolån. Och det traditionella banksystemet är i dag betydligt bättre kapitaliserat än 2008”, säger Henrik Braconier.
LÄS OCKSÅ: Lånehetsen är ett monster skapat av staten
Lån med andra säkerheter än bostäder, till exempel bilar, står för cirka 12 procent av svenskarnas samlade skulder och lån helt utan säkerhet för ytterligare 6 procent. Men enligt en rapport från FI är de samlade betalningarna på dessa lån större än på bolånen som svarar för 82 procent. Orsaken är höga räntor och snabbare amorteringstakt.
”Det säger ju en del om magnituden”, säger Jan Häggström som inte delar FI:s bedömning och tror att staten kan behöva rycka ut.
”Det kommer att krävas både hjälp med finansiering och nytt kapital i de här bankerna. Det är viktigt att hejda detta i tid innan det blir till ett ännu större problem”, säger Jan Häggström som pekar på en annan bekymmersam parallell med 2008.
”Då visade det sig att amerikanska myndigheter haft för dålig koll på den kreditgivning som skedde utanför det ordinarie banksystemet. Tyvärr verkar det misstaget ha upprepats i Sverige”, säger Jan Häggström.
