"Sverige går mot en systemkollaps" - vilka är bevisen?

Listen to the scientists

Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar bär ansvar för att Sverige avrustat sitt totalförsvar och därmed har så dålig krisberedskap idag. Att Finland valde en annan väg visar att en större försiktighet hade varit möjlig.

Sverige hade 50 extra sjukhus inom ramen för försvaret: 35 fältsjukhus i armén och 15 marina stridssjukhus. Varje fältsjukhus hade sex operationssalar och varsin intensivvårdsavdelning med 18 respiratorer (DN 15/3). Detta mycket omfattande, och för sin tid moderna, beredskapssystem fanns kvar ända fram till 1990-talet. Sedan avvecklades alltihopa.

Covid-19-pandemin kommer att drabba den svenska ekonomin hårt. Hur hårt är i nuläget mycket svårt att säga, men en synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren. Oron för att smittas och myndigheternas uppmaning att begränsa de sociala kontakterna har en kraftigt dämpande effekt på hushållens efterfrågan samtidigt som leveransproblem stör produktionen i delar av näringslivet. Dessutom påverkas efterfrågan negativt av omvärldens mycket omfattande åtgärder mot smittspridningen. Det framgår av Konjunkturinstitutets basscenario över den ekonomiska utvecklingen som publiceras i dag.

Förväntningarna var höga när Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB, skulle berätta om exakt hur myndigheten ska stödja samhället under den pågående krisen. Insatsen blev dock ytterst begränsad:

– MSB stöttar flera myndigheter med olika personalresurser. Det kan handla i nuläget om kriskommunikatörer, pressekreterare, registratörer, samverkanspersoner, analytiker – totalt ett drygt tiotal personer.

Samtidigt har det inte gjorts några konkreta löften om skyddsutrustning till vården.

Både Norge och Finland har lager av sjukvårdsartiklar, trots en avreglerad apoteksmarknad.

I ett brev till Sverige kommuner och regioner skriver Socialstyrelsen under söndagen: “VÄNLIGEN be alla Regioner skala upp alla beställningar av alla läkemedel”. ”Sverige har INGA nationella liknande beredskapslager!”

Anledningen, som beskrivs i brevet är att alla andra länder i EU samt Norge nu har gjort stora beställningar på mediciner för över ett år, trots att de har nationella beredskapslager. Sverige riskerar att bli utan (DN den 1 april).

Brevet fortsätter: “Är inte Sverige och Sveriges Regioner med och köar för läkemedelsinköp så kommer vi inte få någon tilldelning alls när leverantörerna börjar ransonera läkemedelsleveranser till de nationer som gjort beställningar!”

Det kunde varit ett aprilskämt. Tyvärr är det inte det. Det är precis så illa som det låter.

Risken är annars att svenskar står utan sådant som hjärtmedicin, astmamedicin, insulinsprutor eller antibiotika. När vi då får lunginflammation, öroninflammation, blindtarmsinflammation eller ska opereras och är i behov av antibiotika – vad gör vi?

Men som bekant är det inte enbart brist på mediciner i Sverige. Vi har knappt några marginaler alls. Vi har inte heller några beredskapslager av livsmedel. Även skyddsutrustning är det dåligt av. På Södersjukhuset i Stockholm rapporterades om en överläkare som har köpt en regnrock för att skydda sig själv mot smittan (SVT den 31 mars). I Kronoberg har man försökt lösa det på bästa möjliga sätt: genom att sätta socialbidragstagare i arbete för att tillverka skyddsmasker (BLT den 30 mars).

Med tanke på att vi är ett av de länder med högst skattetryck i världen är det provocerande att staten inte har åtgärdat sina mest grundläggande uppgifter. Man kan fråga sig, likt många redan gjort den senaste tiden, vart våra pengar egentligen går?

Om leveranserna av bland annat viktiga it-komponenter hejdas på grund av coronaviruset, kan det gå riktigt illa för Sverige, varnar nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i DN.