Citat:
Jag tycker din vinkling är alltför fatalistisk, men jag tycker att du tar upp väsentliga frågor. Jag skulle vinkla det annorlunda är du, men jag tycker att du har några poänger, även om du plockat citat som stöder din fatalism, mer än att fullständigt ge uttryck för vad dina dom källor som du citerar vill framföra.
Om jag skulle formulera frågeställningarna som jag tycker är viktiga här, så skulle jag formulera dom så här.
–
Om jag skulle formulera frågeställningarna som jag tycker är viktiga här, så skulle jag formulera dom så här.
– Ungefär 80% av energin kommer från fossila bränslen och ungefär 20% är förnybart. Är det realistiskt att öka andelen förnybar till nära 100%? Om inte, hur mycket energi kan produceras förnybart?Jag nöjer med att lyfta frågorna nu, som ett diskussionsunderlag.
– Om vi skulle ge alla människor tillgång till lika mycket energi som konsumeras, per capita, i EU och USA, hur mycket skulle då den globala energikonsumtionen öka?
– Om vi verkligen skulle bli energieffektiva, dvs. försöka upprätthålla nuvarande levnadsstandard, men förbruka betydligt mindre energi, hur mycket skulle vi då kunna minska vår energiförbrukning, per capita?
Om vi antar att vi kan sätta siffror på dessa tre punkter, då kan vi svara på den fjärde.
– Vi är nu 7,8 miljarder människor på Jorden. Hur många kan försörjas förnybart?
–
Ja, naturligtvis är jag öppen för möjligheten att den tekniska utvecklingen ska erbjuda en lösning för vårat gemensamma predikament. Dock är det en usel strategi att basera framtiden för mänskligheten och Sverige framförallt, på hopp och villfarelser.
Jevons paradox sätter genast käppar i hjulen på våra gemensamma ambitioner att försöka bekämpa resursanvändningen med effektiviseringar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jevons_paradox
År 1865 observerade den engelske ekonomen William Stanley Jevons att teknologiska förbättringar som ökade effektiviteten vid kolanvändning ledde till ökad konsumtion av kol i många industrier. Han argumenterade därför för att det inte gick att lita på att tekniska energiförbättringar (energisnålare teknik) per automatik ledde till minskad bränsleförbrukning. Empiriska belägg för paradoxen finns i en studie om energianvändning i USA och sex europeiska länder mellan 1960 och 2002Egentligen existerar bara två långsiktigt hållbara energialternativ. Vattenkraft och geotermisk energi. Varav det sistnämnda inte existerar i Sverige. Så alternativet reduceras till ett.
Vattenkraft är fullständigt överlägset alla andra energislag med en rejäl marginal. Speciellt den Norrländska som till stora delar har byggts ut för ett sekel sedan. Energiåtgången (EROEI i förlängningen) för att underhålla exempelvis Porjus eller Vietas är minimal i jämförelse med alla andra kraftverk som existerar i Sverige.
Syntetisk petroleum, vilken är essentiell för all tillverkningsindustri, kan framställs om billig el finns tillhands, vilket tyskarna gjorde under andra världskriget samt sydafrikanerna under apartheid, ja de kör sina syngas-anläggningar ännu.
Ska den nuvarande svenska levnadsstandarden vidhållas krävs förstås en rejäl minskning av befolkningens storlek så att den är i balans med energin som åtgår för att hålla folk varma och närda med en relativt välfungerande infrastruktur och den transformationen MÅSTE, utan undantag, MÅSTE, vara genomförd till sekelskiftet om jag begripit situationen rätt.
Men det går som bekant inte utan en totalhavererad bostadsmarknad, ett totalstopp för lyxmigrationen, enbarnspolitik av Kinesisk modell, en bopriskrash, och en fortsatt hänsynslös exploatering av en approprierad region som egentligen inte hör till Sverige.
Men ok, är vi redo att ta den smällen så ska den genomföras utan undantag och diverse galenskaper som regimen hittills varit upptagna med.
Säg 4 miljoner Svenskar som har det någorlunda drägligt.
Vill du veta hur mycket energi det går åt för att lyfta fattiga människor till ett drägligt liv kan Kina användas som exempel. Det är naturligtvis en ekologisk bomb utan dess like om resten av den fattigare delen av planeten genomföra samma resa som den industriella civilisationen i väst redan har gjort. Men missförstå mig inte, jag unnar dem allt gott och en framtid efter allt elände det få utstå under bland annat Mao. Dock är mina önskningar inte något som kan påverka den objektiva verkligheten.
Fram till år 2100 hänvisar jag till studien The Limits Of Growth.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Limits_to_Growth
Given business as usual, i.e., no changes to historical growth trends, the limits to growth on earth would become evident by 2072, leading to "sudden and uncontrollable decline in both population and industrial capacity".Så du kan säkert ana att min fatalism är befogad bara du ger dig i kast med att överge ditt hopp och villfarelser.
Fast det är klart, sätter man barn till världen så har man konkretiserat hoppet om en bättre morgondag, vilket genast diskvalificerar en för att dra de nattsvarta slutsatserna om framtidsprospekten för mänskligheten.
Ge mig gärna dina uträkningar för Sverige och världen i övrigt så kan vi diskutera vidare.
