Träffade en misstänkt borderline-brud och hon förstörde mig.

Jag tror det är för att jag ändå tänker "kognitivt" och har förmågan att hålla huvudet kallt även i krissituationer. Hade jag inte varit på det sättet hade jag kanske drabbats mer av panik och dragit irrationella dramatiska slutsatser. Jag har förståelse för att människor kan tänka "aldrig mer tjejer" efter att ha träffat en borderlinetjej, "aldrig mer killar" efter att ha blivit våldtagen av någon svinig kille, eller "aldrig mer invandrare" efter att ha blivit rånad av någon muslim. Man tänker bitchigt för att liksom hämnas på företeelsen som sådan. Jag tror jag kunde vara sådan som barn, ett beteende man lätt kopierar från omgivningen, men redan i tonåren började jag intressera mig för saker såsom självförverkligande, moral, filosofi och hur man egentligen borde vara som människa. Om jag t.ex. blir våldtagen i Stockholm av en kvinnlig muslim från Israel, hur vet jag om det är stockholmare, sex, kvinnor, muslimer eller israeler som jag ska börja hata, som hämnd för det som hänt? Retorisk fråga - rätt svar är förstås att jag inte bör hata någon grupp alls, men däremot kan jag kosta på mig att hämnas på just den individen som skadade mig (inte för att hämnd gör något bättre ur ett universellt perspektiv, utan för att jag tycker det är kul helt enkelt och inte etiskt fel). Kollektiv skuld, arvssynd eller annan associerad skuld däremot existerar förstås inte, och om jag t.ex. tar ut hämnd på en random stockholmare, eller ägnar mitt liv åt att debattera för hur elaka stockholmare är, så kanske jag råkar skada någon som verkligen är emot våldtäkt! Lika dumt som när Beatrice Ask trodde sig kunna lösa problemet med elaka hallickar genom att hänga ut sexköpare genom lila kuvert. Bättre då att hålla sig till saken och helt enkelt säga att det är våldtäkt man är emot. Vi bör inte sänka oss till politikernas nivå.

Jag skulle formulera mitt råd såhär: försök förstås undvika jobbiga saker (såsom att vara kär i en borderlinetjej, att ha blivit våldtagen, att ha blivit rånad, att ha varit beroende av något, eller något annat trist och potentiellt traumatiskt). Men när det redan har hänt så har det hänt, du kan inte ändra det. Använd det därför istället som material att förvärva erfarenhet av, som bygger dig till en mer erfaren och därför starkare människa. GE ALDRIG UPP och ta på dig offerkoftan - alla har motgångar emellanåt av olika sort. Försök vara stark så blir du stark. De insikter jag fick under de sex åren med knarkaren var exempelvis mycket om hur droger och beroendeproblem kan påverka en människa, om hur narkomanvården (inte) fungerar i Sverige, hur lätt pissprov manipuleras, och om narkotika som substans samt hur narkotikahandeln i Göteborg ser ut, hur snuten helt skiter i knarkförsäljningen på kommunens "lågtröskelboenden", hur de som säljer narkotika fungerar, men även generella saker om hur människors belöningssystem fungerar och hur människor som mår extremt dåligt fungerar och vilket samspel det kan ha med narkomani. Innan jag träffade henne var jag drogliberal och ansåg att all narkotika borde legaliseras. Idag har jag en mer nyanserad syn, jag ser både för- och nackdelar med legalisering och anser fortfarande att "lätt" narkotika såsom marijuana bör legaliseras men jag vet hur enormt stor skillnaden är mot tung narkotika. Man blir mindre naiv och mer nyanserad ju mer man vet om världen, och blir mer rustad att ta vettiga beslut i framtiden.

Nått som hjälpte mig i din exakta situation var att min psykolog fick mig att inse att mitt ex var trasig, hade problematik. Därav hennes beteende. Andra kvinnor som inte har en problematik kommer inte agera som hon gjorde.

Med den insikten kan du ganska snabbt ist för att ifrågasätta alla, ifrågasätta kvinnor som uppvisar tecken på problematik.

Normala människor agerar inte som hon du träffade på, normala människor småljuger inte om allt hela tiden.

Så träffar du en normalt funtad tjej, låt inte det här tynga ner dig. Träffar du på en liknande tjej igen så kommer du inte vara lika naiv, förmodligen kommer du vända i dörren.

Du ska bara komma till insikt med att hon inte var för dig. Var glad att du märkte det tidigt. Det är värre att ödsla bort 10 år och dela ungar med en sådan som henne.

Låter som en riktig skitkärring, undvik sådana. Ett ex jag hade var det bra med. Jag ogillar att smsa massa skit och har inget behov av att tala med folk. Så det kunde dröja 2-3 dagar mellan kontakten (särbo). Passade mig och henne utmärkt.

Nackdelen var väl sen att hon hade herrbesök hemma när det var tyst i luren, så henne lämnade jag. Sista jag hörde om henne var att hon fått sparken från sitt jobb, en del i mig hoppas att hon får leva på existensminimum.

Ja, jag börjar så smått att inse det. Fått flera bra tips hä...

Tja, ska försöka förklara flera händelseförlopp som kanske kan verka lite naiva från min sida. Men i normala fall är jag inte naiv alls. Men jag tror att hon spelade ett psykiskt spel med mig som hon bemästrade extremt bra fram tills jag faktiskt lyssnade på en polare och funderade över hennes beteende. Då fick jag övertaget och relationen fick ett extremt abrupt slut.


Anyway, jag o en polare var nere i stan o tog nån bira. Blev ingen sen kväll alls. Plus vi snacka så jävla mycket om saker och skrattade att vi knappt ens drack. Så var lugnt i alla fall. Detta var en fantastisk junikväll 2018. Vi satt nere vid vattnet och det var helt vindstilla. Vi hade rökt en holk innan vi drog ner så var kanske därför vi inte drack så mycket heller.

Hur som helst, min polare säger att en tjejkompis och hennes 3 vänninor kanske kommer förbi och säger hej. Helt okej med mig. Visste vem hans tjejkompis var. Ganska rolig tjej. Inte min typ. Men tänkte att hennes kompisar säkert var lika roliga och utflippade. Och det var dem. Vi har skitkul allihop! En av dem gick jag på samma gymnasieskola som och vi klickade bra. Vi pratade mycket minnen och skrattade massor om personer vi båda kom ihåg som riktiga original.
Nu var det i alla fall dags o dra hem, vi var ganska trötta allihopa verka det som.
Tjejen som jag klickade så bra med kan vi kalla Thea.

Vi insåg att vi bodde åt samma håll och sommarkvällen som var på väg till natt var helt fantastisk. Så vi sa båda "vafan, ska vi promenera hem ihop?"
Det gjorde vi, båda sa att det var skönt med en relativt lugn kväll med 3-4 glas vin för henne, respektive 4-5 öl för mig.
Vi snacka om allt möjligt, vi skrattade och vi flörtade.

Hon fråga om jag ville följa med upp på ett glas vin. Och jag är ganska keff på att läsa signaler så jag sa att jag inte tycker om vin. Så hon kontra med "har öl också".
Ja vafan tänkte jag, kvällen är ung!
Så jag tog en öl och hon ett glas vin och vi snacka rent allmänt om jobb, utbildning, bostad, framtidsplaner osv.

Vi flörtar lite på klassiska sätt. "Råkar" lägga handen på hennes hand. Hon kontrar med att "kolla jag måste visa på instagram" och flyttar närmre. Sen hångel. Hon avbryter när det är på väg över i sex. Jag säger att jag förstår. Inget konstigt. Hånglar vidare. Till slut kan ingen av oss tygla oss.
Vi knullar på, som riktiga djur. 4 gånger knullar vi och sover emellan i nån timme.

Vi ska träffas igen! Det bestämmer vi när vi äter frulle.

Så vi börjar träffas och sen börjar hennes konstiga beteende.
Vi bokar in att göra grejer ihop. Tex laga mat ihop en kväll hemma hos mig. Jag frågar vad hon är sugen på och vi kommer överens om något. Så jag inhandlar råvaror för flera hundra kronor och har inte ens en tanke på att ta betalt för det tex. Sånt spelar mindre roll för mig. Men då kunde hon helt plötsligt sluta svara i 5 timmar för "ja men jag råkade somna, förlåt" och sen när jag bara skiter i henne ser jag 2 timmar senare att hon är på krogen med nån polare. Så antagligen har hon ju känt för att festa.
Såhär ser det ut var och varannan gång. Även veckodagar, dock ej med festande. Men tex att hon helt plötsligt 1h efter vi snackat när hon råkat somna så lagar hon världens finaste middag med sin bästa vän. Jo tjena, ni har inte hunnit med o planera, handla och laga det där på typ 1h.

Skitsamma. Det rullar på och vi ses ibland och då är allt fantastiskt.
Mitt i allt detta dör en familjemedlem till mig. Alltså en som är nära familj och inte bara släkt. Vill inte avslöja mer.
Samtidigt håller jag på att flytta för jag köpt nytt boende.
Då börjar hon ghosta mig och jag får ett sinnesutbrott dagen innan min familjemedlem dog. Då berättar hon att hon är gravid.
Okej tänker jag, vafan jag får ta mitt ansvar. Jag vet hur barn blir till liksom. Hon sa att hon funderade på abort. Jag sa att jag stöttar henne vad hon än vill göra och oavsett hennes beslut så kommer jag inte att dumpa henne. Ungefär 10 timmar innan detta samtal äger rum har min familjemedlem dött. Men jag ville ju ha ett svar och det fick jag och blev inte arg alls.

Problemet är att vi 2 månader tidigare pratat om Tinder och om hur vi träffas. Alltså om det är vi, eller vi bara knullar. Vi hade bestämt oss för att det var vi och jag sa "då tar jag bort min tinderprofil". Hon säger "Det har jag redan gjort".

Under samtalet vi hade ovan med hennes graviditet så ska hon svara på ett sms från sin syster. Jag råkar kolla på mobilen, vet inte varför och ser en notis från en "Anton" dyka upp från Tinder. Börjar ifrågasätta detta och tar upp tidigare lögner.
Det blir kaos. Hon börjar anklaga mig för stalking och att vara paranoid. Emellanåt tror jag på det. Börjar rådfråga min syster och min mamma och de säger till mig att hålla ihop huvudet för jag är inte paranoid. Jag har rätt.

Så jag börjar att kräva en abort och bevis och förklarar varför jag inte vill träffa henne mer. Förklarar kring Tinder och hur hon behandlade mig.
Får sen veta också att hon antagligen träffat en kille till samtidigt som mig.
Konfronterar henne men hon nekar, jag godtar inte det. Fortsätter kräva abort och svar.

Hon svarar inte på en enda fråga. Avleder alla frågar med konstiga svar om hur jag fått paranoida tankar och att det är vanligt som man när man gjort en kvinna gravid.
Till slut gör hon abort, skickar bilderna på piller och allt.
Skriver till killen hon träffa sidan om, fått reda på vem han är. Allt stämmer och jag berättar för honom att hon är gravid.
Blir kaos igen. Men jag har fått min bekräftelse på att jag hade rätt. Blockar henne över allt. Får sista ordet och skriver till henne att detta är det sista och att oavsett om hon kan svara så kommer jag inte se det för hon är blockad och om hon ser mig på stan borde hon gå åt ett annat håll.

Ingen kontakt sedan dess.

Hur som helst, allt det där är över och jag saknar inte henne och mår bra idag i övrigt. Problemet är att jag börjat bli extremt defensiv. Jag litar inte på en enda kvinna. Ifrågasätter deras intuitioner. Alltså inte öppet. Men i mitt huvud. Tror de försöker leka med mig och liknande.
Har tex svårt för tjejer som låter det gå 1 dag innan de svarar mig trots att vi dejtar öppet. Dumpar dem direkt och tar bort dem överallt. Detta har blivit en försvarsmekanism i mig. Kräver inte massa svar i tid och otid. Man jobbar och gör grejer. Själv svarar jag ibland inte på 6-8 timmar. Men allt efter det är ren arrogans i mina ögon.
Har jag fel? Eller har jag bara satt ner foten? Jag får fan inte rätt på mina tankar!!!

Tror att både män och kvinnor skulle må bättre av att vara i celibat och ha en lång dejtingperiod innan sex blir involverat. Man kan bli knäpp av sex och det kan vara ett beroende. Hon träffade andra och ljög. Inte så sjysst och det hjäper kanske inte dig att jag säger att otaliga män gör samma sak. Så skulle säga att det är ett mänskligt destruktivt fenomen än någon slags "borderline kvinna" fenomen. Ja kvinnor blir kallade käppa för att de har ett irrationellt beteende. Men om hon faktiskt var gravid och gjorde abort är det en otroligt tung sak att göra, även fast vi i västvärlden försöker förminska det och säga att det är ingenting och att barn inte är nånting innan de föds. Okej off topic. Mitt bästa tips är att sluta dricka, röka och knulla runt så kommer livet lösa sig om du ser bara kvinnor som vänner, inte springer hem till dem och håller på utan ses på caféer eller dylikt.

Fattar inte vart mänskligheten är på väg med allt knull hit och dit

Jag knullar inte runt, jag dricker väldigt sällan och röker väldigt sällan.
Sist jag var på krogen var under julen 2018 och vet inte sist jag drack mer än 5 öl eller motsvarande i starksprit.
Röker Cannabis 1-3 gånger i månaden på sin höjd. Ibland inte på 3 månader, ibland inte 6 månader, ibland inte på 12 månader..
Så det är knappast något problem i mitt liv och har aldrig varit mer än det klassiska festandet när man var ung. Förstår inte ens hur du kan hänga upp dig på det.
Vi kände varandra som sagt litegrann sen innan, mest flyktigt. Men i vanliga fall var det många år sen jag gick hem med nån från krogen. Minns ärligt inte senast. Sen var det ju knappt från krogen och vi var inte nämnvärt berusade. Var mer en AW. Dock håller jag med om att det knullas runt för mycket och jag har i normala fall alltid haft uppfattningen i vuxen ålder om att det är bättre att träffas ett tag först. Det var ju därför jag, precis som jag skrev i trådstarten, att det var helt okej att vi inte skulle ha sex när det höll på att bli det först.

Förminskade inte hennes abort, jag var extremt stöttande och sa att jag verkligen var redo att ta mitt ansvar oavsett vad hon valde, jag erbjöd mig att följa med och bo hos henne efteråt om hon gjorde abort för att finnas med henne helt enkelt. Ville hon behålla sa jag att jag var redo att ta mitt ansvar, precis som jag skrev i trådstart, innan allting kom fram om att hon träffade andra och ragga runt på tinder. Då krävde jag abort om det var mitt barn. Vilket hon såklart inte kunde svara på när sanningen kom fram, trots att hon innan jag lista ut vem det var, sagt att det här var mitt barn och jag trodde på det i säkert en hel vecka.

Fattar inte vart mänskligheten är på väg med allt knull hit och dit

Tja, ska försöka förklara flera händelseförlopp som kanske kan verka lite naiva från min sida. Men i normala fall är jag inte naiv alls. Men jag tror att hon spelade ett psykiskt spel med mig som hon bemästrade extremt bra fram tills jag faktiskt lyssnade på en polare och funderade över hennes beteende. Då fick jag övertaget och relationen fick ett extremt abrupt slut.


Anyway, jag o en polare var nere i stan o tog nån bira. Blev ingen sen kväll alls. Plus vi snacka så jävla mycket om saker och skrattade att vi knappt ens drack. Så var lugnt i alla fall. Detta var en fantastisk junikväll 2018. Vi satt nere vid vattnet och det var helt vindstilla. Vi hade rökt en holk innan vi drog ner så var kanske därför vi inte drack så mycket heller.

Hur som helst, min polare säger att en tjejkompis och hennes 3 vänninor kanske kommer förbi och säger hej. Helt okej med mig. Visste vem hans tjejkompis var. Ganska rolig tjej. Inte min typ. Men tänkte att hennes kompisar säkert var lika roliga och utflippade. Och det var dem. Vi har skitkul allihop! En av dem gick jag på samma gymnasieskola som och vi klickade bra. Vi pratade mycket minnen och skrattade massor om personer vi båda kom ihåg som riktiga original.
Nu var det i alla fall dags o dra hem, vi var ganska trötta allihopa verka det som.
Tjejen som jag klickade så bra med kan vi kalla Thea.

Vi insåg att vi bodde åt samma håll och sommarkvällen som var på väg till natt var helt fantastisk. Så vi sa båda "vafan, ska vi promenera hem ihop?"
Det gjorde vi, båda sa att det var skönt med en relativt lugn kväll med 3-4 glas vin för henne, respektive 4-5 öl för mig.
Vi snacka om allt möjligt, vi skrattade och vi flörtade.

Hon fråga om jag ville följa med upp på ett glas vin. Och jag är ganska keff på att läsa signaler så jag sa att jag inte tycker om vin. Så hon kontra med "har öl också".
Ja vafan tänkte jag, kvällen är ung!
Så jag tog en öl och hon ett glas vin och vi snacka rent allmänt om jobb, utbildning, bostad, framtidsplaner osv.

Vi flörtar lite på klassiska sätt. "Råkar" lägga handen på hennes hand. Hon kontrar med att "kolla jag måste visa på instagram" och flyttar närmre. Sen hångel. Hon avbryter när det är på väg över i sex. Jag säger att jag förstår. Inget konstigt. Hånglar vidare. Till slut kan ingen av oss tygla oss.
Vi knullar på, som riktiga djur. 4 gånger knullar vi och sover emellan i nån timme.

Vi ska träffas igen! Det bestämmer vi när vi äter frulle.

Så vi börjar träffas och sen börjar hennes konstiga beteende.
Vi bokar in att göra grejer ihop. Tex laga mat ihop en kväll hemma hos mig. Jag frågar vad hon är sugen på och vi kommer överens om något. Så jag inhandlar råvaror för flera hundra kronor och har inte ens en tanke på att ta betalt för det tex. Sånt spelar mindre roll för mig. Men då kunde hon helt plötsligt sluta svara i 5 timmar för "ja men jag råkade somna, förlåt" och sen när jag bara skiter i henne ser jag 2 timmar senare att hon är på krogen med nån polare. Så antagligen har hon ju känt för att festa.
Såhär ser det ut var och varannan gång. Även veckodagar, dock ej med festande. Men tex att hon helt plötsligt 1h efter vi snackat när hon råkat somna så lagar hon världens finaste middag med sin bästa vän. Jo tjena, ni har inte hunnit med o planera, handla och laga det där på typ 1h.

Skitsamma. Det rullar på och vi ses ibland och då är allt fantastiskt.
Mitt i allt detta dör en familjemedlem till mig. Alltså en som är nära familj och inte bara släkt. Vill inte avslöja mer.
Samtidigt håller jag på att flytta för jag köpt nytt boende.
Då börjar hon ghosta mig och jag får ett sinnesutbrott dagen innan min familjemedlem dog. Då berättar hon att hon är gravid.
Okej tänker jag, vafan jag får ta mitt ansvar. Jag vet hur barn blir till liksom. Hon sa att hon funderade på abort. Jag sa att jag stöttar henne vad hon än vill göra och oavsett hennes beslut så kommer jag inte att dumpa henne. Ungefär 10 timmar innan detta samtal äger rum har min familjemedlem dött. Men jag ville ju ha ett svar och det fick jag och blev inte arg alls.

Problemet är att vi 2 månader tidigare pratat om Tinder och om hur vi träffas. Alltså om det är vi, eller vi bara knullar. Vi hade bestämt oss för att det var vi och jag sa "då tar jag bort min tinderprofil". Hon säger "Det har jag redan gjort".

Under samtalet vi hade ovan med hennes graviditet så ska hon svara på ett sms från sin syster. Jag råkar kolla på mobilen, vet inte varför och ser en notis från en "Anton" dyka upp från Tinder. Börjar ifrågasätta detta och tar upp tidigare lögner.
Det blir kaos. Hon börjar anklaga mig för stalking och att vara paranoid. Emellanåt tror jag på det. Börjar rådfråga min syster och min mamma och de säger till mig att hålla ihop huvudet för jag är inte paranoid. Jag har rätt.

Så jag börjar att kräva en abort och bevis och förklarar varför jag inte vill träffa henne mer. Förklarar kring Tinder och hur hon behandlade mig.
Får sen veta också att hon antagligen träffat en kille till samtidigt som mig.
Konfronterar henne men hon nekar, jag godtar inte det. Fortsätter kräva abort och svar.

Hon svarar inte på en enda fråga. Avleder alla frågar med konstiga svar om hur jag fått paranoida tankar och att det är vanligt som man när man gjort en kvinna gravid.
Till slut gör hon abort, skickar bilderna på piller och allt.
Skriver till killen hon träffa sidan om, fått reda på vem han är. Allt stämmer och jag berättar för honom att hon är gravid.
Blir kaos igen. Men jag har fått min bekräftelse på att jag hade rätt. Blockar henne över allt. Får sista ordet och skriver till henne att detta är det sista och att oavsett om hon kan svara så kommer jag inte se det för hon är blockad och om hon ser mig på stan borde hon gå åt ett annat håll.

Ingen kontakt sedan dess.

Hur som helst, allt det där är över och jag saknar inte henne och mår bra idag i övrigt. Problemet är att jag börjat bli extremt defensiv. Jag litar inte på en enda kvinna. Ifrågasätter deras intuitioner. Alltså inte öppet. Men i mitt huvud. Tror de försöker leka med mig och liknande.
Har tex svårt för tjejer som låter det gå 1 dag innan de svarar mig trots att vi dejtar öppet. Dumpar dem direkt och tar bort dem överallt. Detta har blivit en försvarsmekanism i mig. Kräver inte massa svar i tid och otid. Man jobbar och gör grejer. Själv svarar jag ibland inte på 6-8 timmar. Men allt efter det är ren arrogans i mina ögon.
Har jag fel? Eller har jag bara satt ner foten? Jag får fan inte rätt på mina tankar!!!