Hej! Jag skapade denna tråden för jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag skapar denna tråden för att folk som är i samma sits kan skriva och tipsa varandra.
Okej, såhär ligger det till för mig. Jag har en flickvän och vi har snart varit tillsammans i sju månader.
Redan innan vi blev tillsammans varnade hon mig för sig själv, och det tog många månader innan vi beslöt oss för att göra det officiellt (hon har senare berättat att hon har borderline). Allt har varit jättebra, men det har verkligen märkts att hon lider av ångest, dissociationer och skuld (t.ex. att hon inte kan bryta med folk som har gjort henne illa etc). Något som kanske är viktigt att nämna är att vi har bott tillsammans på 19 kvadrat i fem månader.
Jag har känt mig som en psykolog för jag har tröstat henne och lyft upp henne hundratals gånger (bokstavligen talat). Varför vet jag inte längre vad jag ska ta mig till?
Vi har precis varit ifrån varandra över sommaren (vi har setts två gånger på två månader) och har nu kommit tillbaka till staden som vi studerar i. Under hela sommaren har vi lätt skickat 20 sms per dag och snapchatat. Vi har verkligen saknat varandra och det har varit otroligt tufft att vara ifrån varandra. Vi har precis pluggat till en omtenta, och vi var med varandra dygnet runt. Och allt kaos som nu råder startade med att jag sa att "oj, vad vardagliga vi har blivit, som att det har svalnat lite". Idiotiskt att säga till en tjej jag vet, speciellt till henne. Och något som jag har lärt mig är att hon ser saker i svart och vitt. Antingen är något underbart eller så är det katastrof. Hon har kommit in i någon negativ spiral som gör att båda är oroliga och tror att det ska ta slut. Ni vet, den lilla paniken som uppstår när ett bra förhållande kommer in i sin första lilla svacka. Men i detta fall blev reaktionen ENORM.
Jag vet att vi är kära innerst inne, och att vi har triggat varandra. Allt var precis som det alltid har varit innan. Allt detta skedde inom loppet av 3-4 dagar och jag behöver utomstående hjälp över hur det ska gå tillbaka till det vanliga. Jag är ingen psykolog.
Okej, såhär ligger det till för mig. Jag har en flickvän och vi har snart varit tillsammans i sju månader.
Redan innan vi blev tillsammans varnade hon mig för sig själv, och det tog många månader innan vi beslöt oss för att göra det officiellt (hon har senare berättat att hon har borderline). Allt har varit jättebra, men det har verkligen märkts att hon lider av ångest, dissociationer och skuld (t.ex. att hon inte kan bryta med folk som har gjort henne illa etc). Något som kanske är viktigt att nämna är att vi har bott tillsammans på 19 kvadrat i fem månader.
Jag har känt mig som en psykolog för jag har tröstat henne och lyft upp henne hundratals gånger (bokstavligen talat). Varför vet jag inte längre vad jag ska ta mig till?
Vi har precis varit ifrån varandra över sommaren (vi har setts två gånger på två månader) och har nu kommit tillbaka till staden som vi studerar i. Under hela sommaren har vi lätt skickat 20 sms per dag och snapchatat. Vi har verkligen saknat varandra och det har varit otroligt tufft att vara ifrån varandra. Vi har precis pluggat till en omtenta, och vi var med varandra dygnet runt. Och allt kaos som nu råder startade med att jag sa att "oj, vad vardagliga vi har blivit, som att det har svalnat lite". Idiotiskt att säga till en tjej jag vet, speciellt till henne. Och något som jag har lärt mig är att hon ser saker i svart och vitt. Antingen är något underbart eller så är det katastrof. Hon har kommit in i någon negativ spiral som gör att båda är oroliga och tror att det ska ta slut. Ni vet, den lilla paniken som uppstår när ett bra förhållande kommer in i sin första lilla svacka. Men i detta fall blev reaktionen ENORM.
Jag vet att vi är kära innerst inne, och att vi har triggat varandra. Allt var precis som det alltid har varit innan. Allt detta skedde inom loppet av 3-4 dagar och jag behöver utomstående hjälp över hur det ska gå tillbaka till det vanliga. Jag är ingen psykolog.