Citat:
Ursprungligen postat av
liffen
Icke utbytbar betyder att man kan inte byta den ena mot den andra. Man kan inte byta konstgödsel mot bekämpningsmedel eller vattna mer om det är för dåligt med ljus.
Man kan göra smörjolja av annat än råolja. En gång i tiden smorde man vagnshjul med fett fläsk. Jag förstår vad du menar men jag tror inte vi kan förutse framtidens behov.
Som jag ser det har vi inte bara ett ansvar mot de närmsta generationerna utan även mot livet på Jorden under årmiljoner. Det finns mycket att säga om det men jag kanske kan sammanfatta det så här:
Jag tror att Jorden behöver en återföring av en del av det fossila kolet till kolcykelns kolkapital.
Jag tror att 500 ppm är långsiktigt bättre än 300 ppm.
Jag tror att vi just nu behöver en lugnare period där vi inte åker jojo med koldioxidhalten.
Fossila bränslen
De fossila bränslen som vi har bränt upp och kommer att bränna upp under minst några årtionden framåt har bildats under kanske 60 miljoner år. Det vi förbrukar under ett år kan sägas ha tagit ungefär 500000 år för naturen att bilda. Olja, som ett exempel på en fossil råvara, kan brännas upp, men den kan också användas till mycket annat. Ungefär 80% eldas upp, i fordon, för el eller för uppvärmning. Kanske 3% används till asfalt. Resten används till en rad andra produkter som smörjmedel, syntetfiber och plaster. Olja används vid framställning av konstgödsel. Det uppskattas att 17% av oljan används för livsmedelsframställning.
JTI gjorde en undersökning för ca 7 år sedan, där konsekvenserna av oljebrist analyserades, som jag tycker att alla bör ta del av. Här är en artikel om undersökningen och en länk till rapporten.
http://www.fria.nu/artikel/112731
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:959454/FULLTEXT01.pdf
Vi bör minska på all oljeanvändning, men IMO främst och snabbast när det gäller användningen av olja som energikälla. Miljökonsekvenserna är en orsak, men också t.ex. att olja är en bra råvara som t.ex. smörjmedel, för framställning av syntetmaterial och plaster, men inte minst för livsmedelsproduktion och hantering.
CO₂
Jag hoppas att vi är överens om att CO₂-halten i atmosfären har stor påverkan på naturen.
Många skulle nog säga att om lite mer CO₂ i atmosfären bara gjorde att det blir lite varmare i Skandinavien och att avkastningen vid viss odling skulle bli lite bättre så är det bra.
Men, är det hela sanningen?
Låt mig ta ett par exempel.
CO₂, klimat och havsnivå
Havsnivån har varierat mycket lite dom senaste 100 åren, ja t.o.m. dom senaste 5000 åren. Så har det inte alltid varit.
Huvudcykeln i hur klimatet varierat de senaste 800000 åren (och troligen betydligt längre tid än så) har en period på ca 100000 år. Cyklerna drivs av de s.k. Milanković-cyklerna. Dessa räcker dock inte till för att förklara de stora klimatvariationer som varit. Den mest accepterade förklaringen till att temperaturvariationen varit kanske 2-3 gånger så stor som kan förklaras av Milanković-cyklerna är att relativt små klimatförändringar påverkar bl.a. växtlighet, tillväxt och förmultning på ett sätt så att CO₂-halten varierar genom cyklerna. Variationen i växthuseffekt förstärker klimatförändringen så att svängningen blir runt 7°C i stället för 2-3°C, bl.a. beroende på breddgrad. Förändrat albedo när snö och isområden växer och krymper är en annan förstärkningseffekt.
De variationer som varit i klimatet har åtföljts av stora variationer i havsnivån. När havsnivån varit hög under de senaste 800000 åren har den varit uppemot 20-25, kanske 50 meter högre än nu. När havsnivån varit låg, som den var för ca 23000 år sedan, så var den ca 130 meter lägre än nu. Felmarginalerna i dessa siffror är tyvärr ganska stor, men siffrorna ger en bild av vad som varit.
För att sätta in detta i sitt sammanhang visas här hur CO₂-halten och temperaturen varierat, enligt data från Vostok, under dom senaste 140000 åren.
https://imgshare.io/image/oDPk4
Här visas hur havsnivån varierat som en följd av hur temperaturen varierat. Variationerna har drivits av Milanković-cyklerna, men CO₂-variationen har troligen haft en lika stor eller större påverkan på temperaturen. I grafen finns också felmarginaler med. Data och felkalkyl kommer från Spratt et.al. 2016.
https://ibb.co/8N1qLGg
Växtlighet i haven
För den som orkar rekommenderar jag den här 1 timme och 23 minuter långa dokumentären som heter
"Antopocen - Människans epok".
https://www.svtplay.se/video/25664276/antropocen-manniskans-epok?start=auto
Den finns tillgänglig till slutet av 2021.
I den tas bl.a. upp hur förutsättningarna för liv i havet förändras när CO₂-halten i atmosfären ökar så att haven blir surare och ytvattnet varmare. Kom direkt till detta om koraller genom att börja ca 1 timme in i programmet.
«Över 25% av allt marint liv finns vid korallreven som är ett av planetens mest komplexa ekosystem. Koraller har funnits i 450 miljoner år, men uppvärmningen och försurningen har orsakat blekning vilket kan utplåna alla koraller i haven före 2000-talets slut.»
Uppvärmningens andra konsekvenser
Jorden har värmts upp ungefär en grad celsius som en följd av den ökade CO₂-halten i atmosfären, som förbränning av fossila bränslen medfört. Det är den transienta uppvärmningen, och när den nuvarande CO₂-halten slagit igenom full ut så kommer uppvärmning att vara nästan dubbel. Kanske blir jämviktsuppvärmningen, om CO₂-halten fortsätter att öka till 500 ppm ca 3-4°C. Med en ökning med 2,5 ppm per år har vi nått 500 ppm inom knappt 40 år.
Hur det påverkar nederbörd i olika delar av värden är kanske svårt att förutse i detalj, men klart är att växtzoner där olika typer av växter och träd trivs, kommer att flytta sig snabbare än växterna hinner flytta eller anpassa sig.
Den viktiga frågan
Min fråga till dig och andra som inte bara tycks tycka att det är OK att öka den naturliga CO₂-halten från ca 285 ppm till 410 ppm utan som också vill att CO₂-halten fortsätter att öka till t.ex. 500 ppm är:
– Har ni verkligen tänkt igenom alla konskvenser som detta får?
Fortsatt förbränning av fossila bränslen är naturligtvis en del av detta förlopp.
–
