Citat:
Det viktiga är att avliva myten att ökad produktivitet i jordbruket beror på CO₂-utsläpp
Jag vill sammanfatta detta i några få punkter.
Avkastningen från jordbruket har ökat från ungefär 0,5 ton/ha till ca 6 ton/ha i t.ex. Europa, men CO₂ har haft en mycket liten påverkan på ökningen.
Ökningen beror främst på nya grödor, mekanisering, användning av konstgödsel, användning av bekämpningsmedel och konstbevattning.
Boniteten inom skogsbruk i Sverige, som exempel, varierar inom vida gränser. Från kanske 2,5 m³/ha i norr till 11 m³/ha i söder. Den stora skillnaden beror främst på hur klimatet varierar. För massaved är snabb tillväxt bra, men för virkesproduktion ger en snabbare tillväxt virke av sämre kvalitet. Nederbörd och temperatur har stor betydelse för tillväxten, CO₂ har mindre betydelse. Boniteten har ökat, främst därför att det blivit varmare.
Om du på allvar överväger att genomföra ditt experiment med att variera tillgången på CO₂ i växthus, så föreslår jag att du också testar att variera temperatur (kanske genom hur växthuset placeras), tillgång på vätska och näring (gödsel) också. Min gissning är att vätska, näring och temperatur är dom viktigaste parametrarna.
Dom sista 20-25 åren har produktiviteten inom jordbruket i Europa, trots att CO₂-halten ökat med ca 10%, i stort sett stått stilla. En rimlig hypotes är att klimatförändringen har en negativ påverkan som motverkar fördelen med att CO₂-halten ökat. Kanske genom torka?
Med en befolkningsökning på ca 1 miljard var 12e år, som den varit de senaste 24 åren, behövs mer livsmedel. Att ta fram en plan för hur den produktionsökningen ska gå till är en viktig uppgift, eftersom det anses som icke-PK att försöka begränsa befolkningsutvecklingen. Att försöka torgföra idén om att CO₂ kan ha en positiv effekt för livsmedelsproduktionen är inget annat än ett bedrägeri. Om vi inte talar om växthus, som kan vara ett undantag.
–
Jag vill sammanfatta detta i några få punkter.
Avkastningen från jordbruket har ökat från ungefär 0,5 ton/ha till ca 6 ton/ha i t.ex. Europa, men CO₂ har haft en mycket liten påverkan på ökningen.
Ökningen beror främst på nya grödor, mekanisering, användning av konstgödsel, användning av bekämpningsmedel och konstbevattning.
Boniteten inom skogsbruk i Sverige, som exempel, varierar inom vida gränser. Från kanske 2,5 m³/ha i norr till 11 m³/ha i söder. Den stora skillnaden beror främst på hur klimatet varierar. För massaved är snabb tillväxt bra, men för virkesproduktion ger en snabbare tillväxt virke av sämre kvalitet. Nederbörd och temperatur har stor betydelse för tillväxten, CO₂ har mindre betydelse. Boniteten har ökat, främst därför att det blivit varmare.
Om du på allvar överväger att genomföra ditt experiment med att variera tillgången på CO₂ i växthus, så föreslår jag att du också testar att variera temperatur (kanske genom hur växthuset placeras), tillgång på vätska och näring (gödsel) också. Min gissning är att vätska, näring och temperatur är dom viktigaste parametrarna.
Dom sista 20-25 åren har produktiviteten inom jordbruket i Europa, trots att CO₂-halten ökat med ca 10%, i stort sett stått stilla. En rimlig hypotes är att klimatförändringen har en negativ påverkan som motverkar fördelen med att CO₂-halten ökat. Kanske genom torka?
Med en befolkningsökning på ca 1 miljard var 12e år, som den varit de senaste 24 åren, behövs mer livsmedel. Att ta fram en plan för hur den produktionsökningen ska gå till är en viktig uppgift, eftersom det anses som icke-PK att försöka begränsa befolkningsutvecklingen. Att försöka torgföra idén om att CO₂ kan ha en positiv effekt för livsmedelsproduktionen är inget annat än ett bedrägeri. Om vi inte talar om växthus, som kan vara ett undantag.
–
Du menar att växters förmåga att ta upp koldioxid från luften är oberoende av hur mycket koldioxid det finns i luften. Men jag hoppas att vi kan vara överens om att inga växter kan ta upp kol från en helt koldioxidfri luft. Då måste det finnas en koldioxidhalt där en viss växt inte längre kan ge skörd. Om vi vill sänka koldioxidhalten är det då lämpligt att vi kontrollerar om våra grödor kan ge skörd vid målhalten. En sådan kontroll kostar ju nästan ingenting. Kanske kan vi få några hobbyodlare att göra den på egen bekostnad bara för att stilla sin egen nyfikenhet.
Jag försöker säga så här: Vi kan minska våra utsläpp från 40 till 25 Gton/år utan att luftens koldioxidhalt börjar sjunka. Låt oss göra det. Men innan vi går vidare bör vi undersöka om våra växter tål en sänkning av koldioxidhalten.
