Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Ta det inte bokstavligt. En del försöker vara smartare än vad de själva är, inspirerade av att andra skrivit intelligenta inlägg.

Okej. Förlåt. Men jag är fortfarande klar med flashback. Så jävla over it.

Hej då. För femtioelfte gången.

Jag tycker att man har / alla har så mycket att leva för.

Men jag vet också varför många mår dåligt;

Särskilt män har ett stort behov av ett syfte, och idag i detta liv, är det inte lätt.

Om man kände mer av de små variationerna, de små finkänsliga delarna, i varagen- så hade livet blivit mycket rikt för många.

Jag tror det är dessa två fundament som krånglar för många.

OCh jag är bra på att lyssna på andra, det är såklart för att jag själv vill att någon ska kunna lyssna på mig. Har behov av att prata av sig med någon. suck.

Jag mår mycket bättre och ångesten håller sig på mattan men jag är så erbarmligt trött nästan hela tiden och får inte mina sju-åtta timmars sömn i sträck som jag behöver. 😪😪😪

Jag drömmer om ett ångestfritt liv utan medicinska biverkningar. Finns det?

Knarket börjar gå ur kroppen. Jag känner att jag flyger över ängar, guld och gröna skogar. Knarket var mitt liv. Som att ha nått högsta nivån i ett tvspel jag ÄR den högste super saiyan, flyger i rymden och pissar på människaorna under mina fötter. Det var knarket som gav mig mening och betydelse. Min kamp.

Nu så har psyk fått reda på mitt knark, och då så kan de ta bort min möjlighet till knark, men inte länge till. Första veckorna nu utan att vara konstant i crystal meth's fascinerande värld. Bara tanken på de härliga knastriga kristallerna får mig att börja dreggla.

Jag känner mig mer i obalans, känner att humöret svänger hela tiden och jag har mer lätt för att bli provocerad och gå in i konflikter med min omgivning. Svängningarna gör att jag känner mig mer utan gränser, men också som en mer hel människa. Som sverigedemokraterna säger: på riktigt.

Nu återstår det att se: Hur lång tid kommer det gå innan jag är tillbaka i knarkets våld igen?

Det här kommer säkert bli känsligt för dig men. Det är mycket bättre att vara falsk tycker jag. Man får mycket mer ut av att ha fler vänner, mer pengar i plånboken och fler slynor.

Vem fan vill ha det? Hellre en äkta relation än 100 falska relationer.

Om man måste backstabba sig fram i livet för att erhålla social status och finansiell trygghet så föredrar jag ensamhet och fattigdom tack så mycket.

Därför skulle jag aldrig kunna bli politiker.

Ja du badar ju i ensamhet och fattigdom så - enjoy.

Man måste faktiskt inte tycka det. Du är säkert fattig och ensam men alla vill faktiskt inte ha det så.

Det enda jag bryr mig om är oxikodon, iktorivil, xanor, stesolid, stilnoct och gabapentin. Resten är plågsam ångest så varför ska jag stanna kvar?

Ibland vet jag inte varför jag gör saker. Varje gång jag gör en "normal" sak som exempelvis shoppa, glo någon serie eller träna så undrar jag varför människor vill fortsätta leva. Hur blir jag lycklig och hjärndöd?

Det blir du inte. Men en dag tröttnar du. Dem fan göra vad dem vill. Jag är mätt på skiten. Ingen jävel ska trampas på mig nått mera nu.