Det är något stort på gång - allt fler väljer bort barn

Hur ser flashbackarna på saken?

Barnlösa:
Är barn en dealbreaker vid relationsbildning - krav på barnlöst eller krav på barn?

Med barn:
Hur ser ni på saken om ni skaffar ny partner, är ni redo att skaffa fler barn, som bonus eller nyproduktion? Eller anser ni att era nuvarande barn räcker?


Diskussionsunderlag:
I Finland har frivillig barnlöshet spridit sig från enstaka procent till 12 procent på endast tio år. Samma fenomen märks av i andra västerländer inkl Sverige:
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/09/05/allt-fler-valjer-frivillig-barnloshet-forskare-nagot-stort-ar-pa-gang-det-ar-en


År 2010 var fem procent av svenskarna frivilligt barnlösa:
https://www.aftonbladet.se/relationer/a/BJGgrv/manga-svenskar-valjer-liv-utan-barn


Kvinnor är lyckligast utan man och barn:
https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/barn/kvinnor-ar-lyckligast-utan-make-och-barn/


Allt färre svenska män blir pappor:
https://fof.se/tidning/2018/8/artikel/farre-man-blir-pappor


Nöjdast är de som bor ihop utan barn:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/nojdast-ar-de-som-bor-ihop-utan-barn/

Det jag märker av är att många i min bekantskap enbart skaffar 1 barn, men jag känner ingen barnlös som är det frivilligt, de flesta vill ha barn.

Vet inte vad det svaret gav men det är min erfarenhet av hur det ser ut.

Många som har 1 barn skaffade aldrig mer för de ville fokusera på sig själva och tyckte att 2 eller fler blev för mycket att ta hand om.

Kan vara så enkelt att folk är för bekväma idag, då att skaffa ungar medför en massa merarbete jämfört med att bara gå omkring/ligga i soffan och lata sig?

Tänk på att det är generationerna ("curlinggenerationerna") som "borde bli föräldrar nu", alltså födda på 1990 och snart 2000-talet som är urbota bekväma och helt enkelt tycker att det är för arbetsamt att bli föräldrar med allt ansvar etc. Sedan så är ju planeten överbefolkad idag ändå, så vad är problemet egentligen?

Jag har länge vetat att jag inte vill ha några barn. Har aldrig känt någon längtan efter att få barn. Så när jag träffar en tjej måste hon vara av samma åsikt (och inte heller ha barn sen tidigare).

Att ha barn kostar både tid och pengar. Jag värdesätter min frihet. Gillar att kunna göra vad jag vill när jag vill. Hade jag en partner skulle jag såklart få kompromissa lite men med ett barn med i bilden skulle friheten i stort sett försvinna helt.

Sen tycker jag att Sverige idag inte är en så trevlig plats att låta ett barn växa upp i heller.

Nu tror jag att det är fler män än kvinnor som inte vill ha barn. Det är min egen gissning och det är ju lite synd för det gör ju att det blir ännu svårare att hitta en tjej om man inte vill ha några ungar.

Tror många som inte vill ha barn inte vill ha det just på grund av det jag nämnde ovan men finns säkert fler skäl.

Stort på gång? Kvinnor är lyckliga utan barn och man och så har det alltid varit. Kvinnor hatar egentligen män, för hade man allvarligt talat gillat män så hade män också hafr det betydligt enklare att få knulla, relationer, dejter, familj och känt sig uppskattade. Men snart kommer det väl nån som påpekar att det bara är så i min krets. Ja det är bara så i min krets....

Någon kanske intresserar sig för John Calhoun:

https://en.wikipedia.org/wiki/John_B._Calhoun

Han forskade på råttor och var på sin tid (bäst på 1960-talets början skulle jag säga) världskändis och myntade begreppen "behavioral sink" och "beautiful ones". Han hävdade att råttornas bekväma - och barnlösa - dekadens kunde överföras till det mänskliga samhället.

I rättvisans namn ska jag väl tillägga att hans teorier har kommit i vanrykte eftersom det med tiden har visat sig omöjligt att transferera hans observationer på smågnagare till det mänskliga samhället.

Lite orolig blir jag dock när jag då och då hör talas om hur barnlösheten brer ut sig i Västerlandet.

Barnlös. Att den andre har barn skulle göra mig mer försiktig men det är inte en dealbreaker. I fall barnen från en tidigare relation är välartade och redan har nått puberteten kan dem t.o.m. vara ett plus, förutsatt att ändra har gjort "grovjobbet".

Jag har donerat ägg men jag avstår eget föräldraskap, av flera goda skäl. Vem vet, jag kanske får upp till sex st.? Fast då vore barnen uppfostrade i stabila och hyfsat rika hem, av engagerade föräldrar som verkligen vill ha dem.

Tror att jag kan vara en mycket bra bonusvuxen i ungdomars liv och siktar på att snärja en snygg änkling med fina barn någon gång i framtiden.

Intressant, TS. Tack för länken! Jag gläds åt att fler tänker till innan de väljer att skaffa barn

Du har rätt:
"Allt fler kvinnor får inte ett andra barn. Av mammor födda år 1970 har nästan 17 procent fått ett barn, men inte två eller flera, visar en ny rapport från SCB."



Det tror jag, se svaret från TheBeardedOne här nedan. Dock tror jag inte att de backar för ansvar utan att de backar inför bristen på frihet och krav på oönskad anpassning.
Problemet uppstår i ett land som Sverige vars hela ekonomi och välfärd är uppbyggd på konsumtion, arbete och hög beskattning. De som arbetar ska ju försörja pensionärerna. Att invandrarna skaffar fler barn är en klen tröst eftersom en alldeles för stor del är nettobidragstagare.



Jag vet inte hur det ser ut gällande barnönskandet, kanske att männen är lite mer open minded, att barn inte är en livsnödvändighet? Jag har iaf många kvinnliga bekanta som både är tveksamma och väljer att bara skaffa ett barn.


Kvinnor hatar inte män mer än män hatar kvinnor.


Framförallt när det verkar som att det är de som borde skaffa barn som avstår.

Är i en nuvarande barnlös relation, och vill fortsätta det så.
Hade jag blivit singel, hade jag steriliserat mig, skulle ABSOLUT INTE vilja deala med en karl som redan har afkomma med annat sliddjur.

Har velat ha barn förr i tiden, tiden ändrades, och nu är jag nöjd att vara frivilligt barnlös.
Nej, mitt val gör inte att någon jävel som är ofertil, blir mer eller mindre gravid bara för det.
Idioter som lägger över ansvaret för sin egen fertilitet på de som "inte vill ha barn".

Några i min bekantskap har barn, andra inte.

Världen är en hemsk plats, och det är många rovdjur där ute, och jag har dessutom nog med saker att oroa mig för som det är.

Modigt av dig att donera ägg, det hade jag aldrig gjort, jag hade inte kunnat koppla bort ansvarskänslan.
Det verkar som att fler och fler avstår och även nöjer sig med bara ett barn.
https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/barn/allt-fler-mammor-far-bara-ett-barn/

Visst är det bra att fler tänker sig för men som jag skrev ovan är det mindre bra att det verkar som att det är många av de som borde skaffa barn som avstår.

Icke-vita skaffar massor av barn. Jag ser även att svenska och vita kvinnor föder väldigt många mulatter och halvaraber. Såg igår en vacker vit blond svensk kvinna i sina tidiga 30. Hon hade fyra mulattbarn med en dreadlockneger på ett köpcenter.

Om man inte vill ha barn så ska man nog inte skaffa det i första hand heller.

Sådant tänk bäddar ju för en slapp eller helt enkelt dålig uppfostran och därmed är det nog för allas bästa om sådana människor förblir barnlösa.