Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

UTSIKT
Presssekreterare för Militärstyrelsen om Plan Z: "Det var en stor manöver av psykologisk krigføring"
Av Raul Sohr

2 september 2013

Rädsla och ambition är två av de mest kraftfulla motivationerna. I Chile kombinerades båda i plan Z. Vissa av maktens ambition och andras rädsla utnyttjades till deras gränser. Effekten var lika dödlig som ett massförstörelsevapen. De brott som följer av bedrägeriet, kläckta av mörka karaktärer, kommer för alltid att markera landets historia.

DELA DET
Den chilenska regeringens militära styrelse har knappt tagit makten inför en snöskott av internationell kritik. Kuppet utfälldes vid en tidpunkt då president Salvador Allende förberedde sig för att kalla en folklis om kontinuiteten i sin regering. Bilderna av den brinnande valutan och raid av massarrester arrangerade världen runt. Det var nödvändigt att "rättfärdiga det orättfärdiga", som president Patricio Aylwin senare skulle säga. Under dessa omständigheter påpekade general Augusto Pinochet för pressen att det finns en så kallad Plan Z. Det första tillkännagivandet gjordes av överste Pedro Ewing, den 22 september 1973, när han fördömde att de väpnade styrkorna som fanns i säkerhetsskåpet för inrikes sekretariat, Daniel Vergara, populära enhetsdokument som avslöjade detaljerna om ett kupp . El Mercurio-kolumnisten Alvaro Puga, som tjänstgjorde i Armed Forces Operation Command (COFA), sa att dokumenten kom till hans händer den 12 september. De övervägde mordet på flera officerare med sina familjer såväl som hundratals politiska och fackliga ledare. Den 30 oktober släpptes ”vitboken om regeringsförändring i Chile”, beredd av historikern Gonzalo Vial under nära övervakning av admiral Patricio Carvajal. I kapitel två i boken återges dokument som finns i den fångade Plan Z. Texterna motstår inte den logiska analysen. På ett uttryckligt språk, närmare anti-kommunistisk propaganda än tidens vänsterterminologi, sägs det grovt: "Plan för mobiliseringar och operationer för ett statskupp". Han var tvungen att ansöka i följande fall: ”ZA: Initiering av Coup d'etat för att erövra den totala makten och ålägga PRICETARIADO: s DICTADURA mot agerandet av en del av eller hela FF.AA. stödd av civila grupper. "" ZB: Allendens död av en attack "" ZC: "Extern invasion". Hur man gör det Vitboken lyder: "Det kommer att vara väsentligt att fysiskt eliminera Högkommandot och cheferna för fiendens styrkor." När ska de köras? "Samtidigt GAP för valutan och avsikterna kommer att fortsätta att avbryta generalerna, admiralerna och andra officerare som kommer att samlas för att delta i en officiell lunch som regeringen kommer att erbjuda i samband med armédagen. ” General (r) Alejandro Medina Lois uppskattar att det också fanns 600 civila högerledare som var avsedda att drabbas av samma öde. Dokumenten presenteras som en del av en plan, men strikt taget visas inte Plan Z ens i vitboken, men det finns en serie avsiktsförklaringar. Men det finns ingen hänvisning till vem och hur, med vilka vapen, vilka transportmedel och vilka chefer som kommer att utföra de påstådda handlingarna. Motsättningarna är uppenbara. Enligt vitboken skulle Salvador Allende bjuda in de väpnade styrkorna till en lunch hemma i Tomás Moro den 19 september 1973. Vid ett visst ögonblick skulle presidenten resa upp från bordet, sekunder senare skulle ett dussin Miristas skjuta generaler och admiraler i matsalen. Men detta fantasifulla klagomål försvinner ensam: TV-postkup-tv fördömde att planen i Arica skulle avrättas den 17 september vid det förberedande stoppet. Med en massakre av ett helt regiment i norr av vänster, kunde cheferna ha varit med på en vänlig lunch med regeringen två dagar senare. De flesta chilenare tvivlade på från början av förekomsten av plan Z. Men vissa trodde det och det var tillräckligt. Rädslan för att bli offer för kriminella brott som har begåtts av vänstern förgiftade militären och de civila själen. Vissa, som major Carlos Herrera Jiménez, skulle döda dussintals människor. Jag pratade med Herrera i telekommunikationsregementet där han dömdes till evighet. Han förklarade att han verkligen trodde att "det skulle bli en massakre vid militärstoppet." Har du några bevis på det? Herrera: ”Jag hade ingen bakgrund, det var vad vår general sa att vid den tiden var general Carlos Forestier. 1973 var jag en andra löjtnant på 22 år. General Forestier hade vid den tiden flera möten med både officerarna och all personal där vi haranged. Jag tror att det var ett sätt att motivera vad som gjordes. ” Trodde du på Plan Z? Herrera: ”Ja, jag trodde starkt. Det fanns så mycket information som kommandot gav att han inte hade tvekan. ” Men om de inte visade honom några konkreta bevis, varför trodde han? Herrera: ”Det är en rent militär fråga. Militären tror fast på våra generalers ord. Det är det militära livets ABC. Vad en general säger, liknar det eller inte, liknar nära Guds ord. ” Idag är det uppenbart att Plan Z var en uppfinning som utarbetats av en grupp militära och civila i försvarsministeriet. Federico Willoughby, den första talesman för Militärstyrelsen, beslutade att berätta sanningen för att stänga några av de sår som öppnades av det stora bedraget. Trots allt torterades tusentals chileaner och dödades till och med under anklagelsen om att ingå i den icke-existerande planen. Federico Willoughby: ”Det var en stor manöver av psykologisk krigføring. Jag visste inte om existensen av Z-planen och var en tjänsteman i styrelsen och därför borde jag ha känt till det. När jag såg vitboken som innehåller Z-planen, var jag inte intresserad av att titta på den eftersom jag insåg att det var papper och foton som jag hade sett efter 11 september i försvarsministeriet. Det var alla dokument som hade samlats i alla raid på de politiska partiernas huvudkontor i Santiago. De var i ett stycke fullt av foton från protokollet från de marxistiska partierna. Därifrån måste ett speciellt material ha valts ut ... Jag har intrycket att de personer som ansvarar för underrättelsearbeten upptäckte att det var bekvämt att skapa ett element för att motivera den militära uttalan för att övertyga den civila befolkningen att de hade räddats. Sedan gjordes den här boken och det fick till och med en social effekt. Det fanns människor som sa med viss stolthet: Ah, Jag stod på listan över dem som skulle döda och det skapade en viss status ... Den här boken, upprepar jag, är produkten av en psykologisk krigföringskampanj. ” Willoughbys uttalanden är värdefulla. Det var tydligt att Plan Z var en uppfinning. Men det är första gången som en medlem i den smala kretsen som tog makten 1973 erkänner det offentligt. I dag trettio år senare framträder det nästan som en irrelevant anekdot. Hur viktigt kan vissa lögner ligga mot ansamlingen av grusomheter som begås? Det kan till och med gå igenom en skada av militär list. Ingenting skulle vara mer fel. Z-planen spelade en avgörande roll i radikaliseringen av militären och de civila som avsatte den konstitutionella regeringen. Logiken för "de eller oss" infördes. "De" skulle döda oss men vi fortsatte och gav dem behandlingen de hade för oss. Det var en enkel, effektiv tanke och det avbröt tvekan. Det arkitekterna för den stora lögnen kanske inte hade gissat var hur mycket deras egna supportrar blev berusade. Inte de tvivelaktiga civila som försökte övertyga det nödvändiga behovet att göra en tydlig tabell över demokratiska traditioner och respekt för andra. Herrera Jiménez som dödade och torterade med övertygelsen om att det inte fanns något annat sätt var också offer. Det är möjligt att detta förklarar den otydliga grymheten av verkliga och fiktiva avrättningar, överträdelserna och all el som släpps ut på försvarslösa organ. Hur kan man förstå att militärprofessionella dödar en internerad civilist och sedan får hans kropp att försvinna? Och mer än tusen av dem. En del av sådan demens ligger i plan Z. Människor agerar ofta enligt vad vi tror och inte vad vi ser. En rädsla kan lossas med samma kraft, vare sig den är verklig eller fiktiv. Det finns de som har övervägt. Andra gör det inte. Hermogenes Pérez de Arce insisterar på att Plan Z existerade och för ett par år sedan släppte han en ny utgåva av vitboken. De intellektuella anstiftarna av hatet som härrörde som ett brott förtjänar att dela de materiella exekutornas påföljder. När jag skapade en dokumentär för Chilevision om Plan Z, en del av programserien i september, talade jag med dussintals människor som anklagades för att ha deltagit i ”Planen”. Alla fick drabbas av tortyr och otaliga besvärelser. I många fall, utmattade av smärtan och ångesten av oändlig plåga, gav de böterna vad de krävde: bekännelsen av imaginära brott. Jag talade också med åklagare och militärer. Vissa klagar idag över lidelserna och detta kräver stor andlighet. Andra gör det inte, och det är förståeligt. Det är svårt att erkänna att liv har förstörts, missbruk av bestialiskt våld av icke-existerande orsaker. Lögnen är aldrig bra. Men det finns lögner och lögner. Plan Z är den blodigaste lögnen som har orsakat den största smärtan i Chiles historia. Det är dags att de som insisterar på att det fanns en sådan plan offentligt försvarar sina klagomål. Om de inte kan göra det, måste de be om förlåtelse eller täcka sig med evig skam.