Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

En partiledare borde ha bättre koll. Nu framstod ju hans siffror som väldigt alarmerande, slutsatsen måste bli att vi är mer beroende av kärnkraft än vi faktiskt är.

Inte om det utgör grund för vilken energipolitik som ska bedrivas.

Jag tycker att kärnkraften ska avvecklas på ett ansvarsfullt sätt, med hänsyn till säkerhet, tillgång på energi och kostnader.
Jag tycker att det har hög prioritet att minska, helst avveckla helt, vårt stora beroende av fossila bränslen.
Jag tycker att vi måste tillämpa begreppet förnybarhet inom många områden. Energiproduktion och livsmedelsframställning är två.

Jag tror att, främst Ulf Kristersson, men också andra politiker, är förda bakom ljuset när det gäller förutsättningarna för hur energiförsörjningen kan lösas på ett förnybart sett.

Jag ser hur bl.a. Svenskt Näringsliv och Ekonomifakta, som är en del av Svenskt Näringsliv, sprider vad som delvis är vilseledande information, därför att det stöder deras agenda.

Här är ett sådant vilseledande exempel:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energitillforsel/

I artikeln anges att betydligt mer kommer från kärnkraft än vad som faktiskt levereras.

Här är ett annat:
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljo-energi-klimat/svenskarna-positiva-till-klimatsmart-karnkraft_739582.html

Där är rubriken:
«Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft»
I texten uppges att knappt tre av tio, 28,9% tror på kärnkraften, även i framtiden.

Jag är övertygad om att Ulf Kristersson uttrycker sig som han gör därför att han blivit vilseledd av bl.a. Svenskt Näringsliv och Ekonomifakta.

Jag förväntar mig fakta och korrekta uppgifter, oberoende av vilka mina värderingar är i frågan.

Om jag orkar och har lust ska jag gå igenom "debatten" mellan Ulf Kristersson och Isabella Lövin igen. Jag är övertygad om att jag, om jag gör det, kommer att ha fler kritiska synpunkter på vad båda sa i debatten.

Det vi har diskuterat här är det första som Ulf Kristersson sa och eftersom det var fel så reagerade jag.

–

Exaakt
Av ovanstående alternativ är endast kärnkraft det som levererar el oavsett väder och vind, natt eller dag.

Det är värt några öre extra att kunna lita på att elen alltid finns när vi behöver den, eller hur?

Hur är det vilseledande? Det förklaras ju i detalj i artikeln.
Det finns ju två svarsalternativ som är positiva, och två negativa. De två positiva når klar majoritet.

Gällande grafen "Sveriges totala energitillförsel 2017".
I grafen beskrivs kärnkraft som att den står för den största andelen av tillförd energi.
I den finstilta, kryptiskt skrivna och delvis vilseledande texten långt ner på sidan, antyds att förlusterna, på ca 70% i kärnkraft, är ett val. Så är det inte. Om kärnkraftverken placerades i eller mycket nära storstäder så skulle spillvärmen kunna utnyttjas för uppvärmning på vintern, vilket skulle minska förlusterna, men vem vill placera ett kärnkraftverk i eller nära en storstad? Det görs av uppenbara skäl ingenstans.

Jag hoppas att du läst hela texten om synen på kärnkraft. Här är ett klipp:

«Knappt tre av tio svenskar, 28,9 procent, tror på kärnkraften, även i framtiden. Det framgår av svaren när man fick ta ställning till påståendet att ”kärnkraft är klimatsmart.”

Nästan 23 procent hävdar motsatsen och håller inte med över huvud taget, drygt 26 procent svarar att de håller med i viss utsträckning och cirka 23 procent berättar att de inte stödjer påståendet i någon större utsträckning, enligt undersökningen.

Inställningen till kärnkraft skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor är mer negativa än män. Sex av tio kvinnor är motståndare, helt eller delvis. Drygt fyra av tio män är positiva. Flest motståndare återfinns i gruppen 16-25 år, majoriteten tillskyndare påträffas bland de över 65.»

Hur ska man tolka svaret på frågan om kärnkraft är klimatsmart?
Jag skulle utan vidare svara ja på den frågan eftersom CO2-utsläppen från drift av befintliga kärnkraftverk är små.
Det betyder inte att jag vill bygga nya kärnkraftverk.
Det betyder inte att jag inte vill att kärnkraften ska avvecklas på sikt.
Dom senare två frågorna ställdes inte av Ekonomifakta eftersom dom vet att dom inte skulle få det svar som dom vill ha då.

Är det ärligt att göra något som ser ut som en opinionsundersökning, men som är en finurligt uttänkt frågeformulering där syftet inte är att mäta opinionen utan att föra fram sin egen agenda?

Ett par citat, i anslutning till denna fråga.

«Det tyngsta nutida argumentet emot en kärnkraftsutbyggnad är kostnaderna. Tomas Kåberger, chalmersprofessor och ledamot i Klimatpolitiska rådet slår fast: ”Det är viktigt att använda den billigaste metoden för att ersätta fossila bränslen, eftersom man måsta bygga så mycket snabbt. Utvecklingen de senaste åren har gjort att vind- och solkraft nu är mycket billigare än kärnkraft. Kärnkraftsverk är så dyra att bygga och så dyra att driva att de totalt sett inte är konkurrenskraftiga.”»

«En annan aktör som också indirekt medverkade till att aktualisera kärnkraften år 2018 var FNs klimatpanel (IPCC). I en specialrapport om uppvärmningen av Jorden skisseras olika scenarior för att bromsa temperaturhöjningen. I några av dem beräknas bland annat kärnkraften behöva öka tillsammans med förnybar energi som sol och vind, samtidigt som fossila energikällor som olja och kol fasas ut. En av rapportens författare forskaren Jan Fuglestvedt kommenterar: ”Vi säger inte vad som bör göras, vi säger bara vilka möjligheter som finns”. (SVT Nyheter, 6 dec 2018).»

https://som.gu.se/digitalAssets/1735/1735830_335-344-s--ren-holmberg---k--rnkraft.pdf

Jag tog med det senare eftersom IPCC i några av ett antal alternativa scenarior inkluderat kärnkraft för att kunna fasa ut olja och kol. Detta har ofta felaktigt citerats som att IPCC förordat kärnkraft.

Ett synsätt som jag tror är vanligt är detta:
– Det vore bättre om Tyskland prioriterade nedläggning av kolkraftverk före nedläggning av, relativt moderna och säkra, kärnkraftverk.

Ett sådant synsätt betyder inte att kärnkraft är önskvärd. Det betyder bara att kolkraftens följder på kort sikt är värre och därför bör den läggas ner först.

–

Nu står det mitt i artikeln med vanligt typsnitt, men visst, det är ju bara av akademiskt intresse att spillvattnet innehåller energi. Men man kan ju också påpeka att kol, olja och biobränsle också har 60-70% förluster. Så frågan är varför denna spillvärme ska tas med i det här diagrammet, men inte kärnkraftens.

Man kan också fråga sig varför man ska klumpa ihop el och energi alls, när det är helt olika energisystem med olika förutsättningar. Det är därför det här tolkningsproblemet uppstår.
Det är en konstig fråga de ställt, det håller jag med om. Det är ett kunskapstest snarare än opinion. Det är ett vetenskapligt faktum att kärnkraft är klimatsmart. Eventuella argument mot kärnkraft har inte med klimat att göra. Det borde alla kunna samsas om.

Så det enda den här undersökningen visar är att 40% av svenska folket blivit felinformerade om kärnkraften.

Visst finns det argument som pekar i olika riktningar. Stora förluster är problem och hög effektivitet och låga förluster är alltid ett mål.
Jag tar några exempel som utgångspunkt.

En mycket liten bråkdel av solenergin som träffar Sverige görs om till el.
En mycket liten andel av vindenergin som passerar Sverige blir till el.
Vi bryr oss sällan om något annat än vad solceller och vindkraftverk levererar.

Vattenkraften får sin energi från stora mängder vatten som, genom en höjdskillnad, "trycks" genom en turbin som får en generator att rotera. Vi bryr oss sällan om uppgifter för hur mycket energi som förloras i kanaler, tunnlar, turbiner och generatorer. Statistiken rapporterar el som levereras.

Om det är en gasturbin som driver en generator och levererar el så räknar vi på elen som levereras.

Varför ska man alls rapportera förlusterna i kärnkraftverk som om det är någonting som levereras?
Det enda rimliga, IMO är att det är levererad el som rapporteras även för kärnkraft.

Om vi bränner för värme (ved, gas, olja etc.) kan verkningsgraden vara ganska hygglig, så då kan vi räkna på energiinnehållet i bränslet.

Men, ibland är det lite mindre entydigt.

När vi använder förbränningsmotorer som driver fordon så räknar vi på bränsleförbrukningen, trots att 80-85% ofta är förluster. Kanske för att det är väldigt svårt att mäta eller beräkna levererad energi?

När det gäller el kan man IMO vara konsekvent och ange levererad elektrisk energi.

När det gäller bränslen till förbränningsmotorer kan man kanske ange energiinnehållet i bränslet och ungefärlig verkningsgrad eller ungefärliga förluster?


Jag tror att jag skrivit det tidigare, men tar risken att upprepa mig.
Å ena sidan är olika energislag ofta och i huvudsak utbytbara.
Dock inte alltid. Norwegian Airlines har t.ex. inte så stor nytta av att det finns gott om billig vattenel i Norge. Inte så länge som det saknas el- eller vätgas-flygplan som klarar lite längre sträckor.

I trådens anda så handlar det ju mycket om att eliminera, eller minst drastiskt minska, utsläppen av växthusgaser. När det gäller energi kommer en hel del från fossila bränslen. 25% 2017, enligt Ekonomifakta. Fördelat på:
Transporter: 75,4%
Industrin: 19,7%
Fjärrvärmeproduktion: 6,4%

Tekniken för elfordon behöver förbättras och fordonsflottan byts av naturliga skäl inte ut momentant. Kanske är det realistiskt att huvuddelen av transporterna om 15-20 år kommer att drivas med el?

Jag ser det som lite av ett "triangeldrama" när det gäller att minska beroendet av fossila bränslen.
– Om vi "eldar på" som om inget har hänt så kommer bristen som uppkommer om, kanske 20-40 år, att få priserna att rusa i höjden.
– Om vi är jätteduktiga på att sluta använda fossila bränslen så kommer världsmarknadspriserna att förbli låga och mindre bemedlade delar av världen, där många människor finns, kommer att fortsätta att använda fossila bränslen.
– Att på kort tid minska användningen av fossila bränslen globalt förutsätter styrmedel som inte finns.

Om man inte ska ta Johan Rockström på orden och göra "en Trump". Bojkotta Kina om dom inte minskar sina utsläpp.
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/professorn-om-utslappen-fran-kina-vi-kan-lara-oss-av-trump/

–

Rättelse
I ett inlägg ovan råkade jag skriva m²sk (kvadratmeter skog) när jag menade m³sk (kubikmeter skog).
Jag har rättat detta nedan.

Som bakgrund, några fakta om svensk skog
Uppgifterna kommer från officiell statistik, bl.a. från Skogsstyrelsen.
Den svenska skogsarealen är drygt 28 miljoner hektar.
Brutto, avverkas ca 93,4 miljoner m³sk varav ca 7%, 6,8 miljoner m³sk bränns som ved.
Den årliga tillväxten är ca 123 miljoner m³sk totalt varav ca 116 miljoner m³sk på det som i statistiken räknas som produktiv skogsmark.
Det avverkas alltså motsvarande ca 3,33 m³sk per hektar, vilket är mindre än medelboniteten. Lite beroende på hur man räknar finns det potential för att avverka 23-30 miljoner m³sk mer än vad som avverkas idag.
En m³sk ger ungefär 3000 kWh om det förbränns. Om vi räknar lågt på ökningspotentialen (23 miljoner m³sk) så kan den ge 70 TWh per år, att jämföra med kärnkraften, som dom senaste 52 veckorna levererat 64,5 TWh.
Vi skulle i stort sett kunna ersätta kärnkraft med att avverka skog som kan avverkas men som inte avverkas idag.
Jag föreslår inte att vi ska ersätta kärnkraften med vedkraft. Jag vill bara belysa att sådana här räkneexempel visar lite vilka alternativ som finns när det behövs energi.

Inte utan stora förluster. Nu glider jag lite utanför diskussionen men man delar in energi efter dess energikvalitet:

http://www.varmahus.se/energiskola/princip_energiomvandling.php

Elektrisk energi har högsta kvalitet (1.0). Den kan ombildas till all annan energi i princip utan förluster.

Mekanisk energi har också kvalitet 1.0, eftersom den nästan förlustfritt kan generera el (generator) och därmed alla andra energislag också.

Men värmeenergi har kvalitet runt 0.5, eller mindre om det är lägre temperatur.

80 gradigt vatten har kvalitet 0.23, det betyder att man som högst får 23% verkningsgrad om man omvandlar det till en energi med kvalitet 1.0, t.ex. el.

Anledningen till att jag tar upp detta är att fjärrvärme är ett energislag med mycket låg kvalitet, och därför kan man inte utan vidare likställa energin från biobränslen, och energin från kärnkraft (ej inräknat förluster) eftersom biobränslets energi inte håller samma genomgående kvalitet. Det har därför inte samma samhällsnytta. Man kan inte byta 50 TWh kärnkraft mot 50 TWh biobränsle, och utföra samma samhällsfunktion.

Det är inte så viktigt, men det illustrerar hur komplicerat det är, och man kan inte bara jämföra rakt av. Ungefär som att vindkraft levererar ett visst antal megawatt, för ett visst pris per kWh, men samhällsnyttan är ändå lägre än för samma megawatt vattenkraft för samma pris, eftersom man inte kan styra när vindkraften levererar sin energi, och det måste man ta med i beräkningen.

Det du skriver stöder ju det jag skriver att man bör räkna levererad el när det gäller kärnkraft och inte räkna med förlusterna, som i praktiken används till att värma upp ett vattendrag eller en närliggande havsvik, någon grad.

När det gäller förbränningsmotorer (internal combustion engine, ICE), så tror jag att det mesta har gjorts för att maximera verkningsgraden. Även om det gjorts motorer som kan prestera uppåt runt 40% i testbänk, så ger IRL-bilkörning sällan mer än 15%. Något bättre för en diesel än för en bensin-motor. Där har ju elbilen den stora fördelen att energin nästan uteslutande används till att flytta fordonet, i praktiken främst att övervinna rull- och luft-motstånd.

Kanske detta kan tyckas vara på gränsen till off-topic. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att identifiera var verkningsgraden kan höjas och därmed energiförbrukningen och utsläppen (även av växthusgaser) minskas. Transporter och uppvärmning av fastigheter är stora energiförbrukare, båda med stor potential för att höja effektiviteten.

–

Det är möjligt att den här länken finns i tråden tidigare. Intressant dock.
https://youtu.be/3VK25sXBS7M

Om tipping points:

https://www.nature.com/articles/d41586-019-03595-0

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/johan-rockstrom-starka-vetenskapliga-bevis-for-att-utlosa-planetariskt-nodlage