Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Äh, lite sköldkörtelcancer mår ingen dåligt av.

Det jag läste för en tid sedan är att risken för skador av en viss dos joniserande strålning är lika stor oavsett om man får dosen under kort tid eller under lång tid.
Givetvis tar det längre tid att få skador om dosen sprids över tid.

Dessvärre hittar jag inte artiklarna nu, men jag letar vidare.

Jag har läst kärnfysik på högskolenivå.
Du har snart ett PM från Nordkorea och Iran.
Du måste skämta. Det är jag som borde posta den länken.

Det står klart och tydligt att det är ”mycket höga” stråldoser, levererade under kort tid, som är farliga.

Låga doser över lång tid säger de kan ge en liten ökning i risken för cancer, där de strukit under ordet ”risk”, eftersom man inte kunnat observera någon statistiskt säkerställd ökning i t.ex. Tjernobyl.
Nej.

De ämnena har en halveringstid på typ en nanosekund.
Min poäng är att du förknippar massförstörelse och massdöd med atombomber, men i verkligheten är det andra vapen som dödar flest människor.

Vilka stora ansträngningar??

De stora ansträngningar börjar nu och i Indien?? Indien bygger sitt eget teknologiska kunnande med en massa hitte-på projekt som jet fighters osv....

Låg dos under lång tid diskuteras huruvida skadligt det är. Kom ihåg att vissa delar av jordklotet har hög bakgrundsstrålning. Hittar man skadliga effekter på dessa platser eller inte?

Har skåningar mer cancer än andra??

Såvitt jag vet är det inte mätbart.

Dåligt kan du må, men sköldkörtelcancer har faktiskt en överlevnadsgrad på 99%.

Det senare påståendet är korrekt. För cancer är det mängden strålning, oavsett hur snabbt/långsamt den levereras.

Men om man utsätts för mycket kraftig strålning mycket snabbt så kan man även få strålningsförgiftning, som i värsta fall kan leda till döden. Men det är inte konstigare än att du kan dö av värmestrålning, ifall du grillas i en ugn i en timme. Nu pratar vi personer som typ får hudkontakt med oskyddat kärnbränsle. Det är inget som normalt händer, och ingen dog av detta i Fukushima.

Beklagar att jag glömde länken.
Här är en annan artikel som kanske ännu bättre beskriver fördelarna med DDPMG.

https://pdfs.semanticscholar.org/661c/fe852bd0a28b0707968414cc1c30bc435354.pdf

Vi bör utgå från den teknik som används och är vedertagen idag och inte vad som användes för mer än 20 år sedan, när vi utvärderar tekniken.

Det vedervärdiga avfallet från all fissionsbaserad kärnkraft (traditionell eller breed) och som vi inte klarar av att förvara säkert ens i närheten av 100000 år gör att vi knappast kan kalla kärnkraft för "uttsläppsfri".

–

Språnget har tagits!
Släpringar används i praktiken sällan längre, så jo, utvecklingen på det området har tagit ett språng.
Jag vet inte hur du definierar "kvantsprång", men redan med dagens teknik är vindkraft överlägsen t.ex. kärnkraft. Ur ekonomisk synpunkt och när det gäller tillförlitlighet och risker. Se mer nedan.

Borstlösa generatorer och borstlösa motorer har inga släpringar.

Under de senaste 15 åren har en mycket stor del av motorer och generatorer gjorts borstlösa eftersom den tekniken är överlägsen genom högre verkningsgrad och bättre tillförlitlighet.

Det var ett av budskapen i artikeln (som jag glömde länka till) i mitt förra inlägg om detta.

Elbilar och vindkraftverk hör till tillämningar där borstlös teknik har stora fördelar och därför nu är väletablerad.
Effektiva handverktyg är ett annat exempel där i praktiken motorerna nu är borstlösa.

Om man söker på BLDC kan man hitta mycket om denna numer väletablerade teknik.

Mer om kärnkraft

Vattenfallchefen avfärdar ny kärnkraft – ”ingen fråga på 30 år”
«”Vår bedömning är att det visserligen kommer att behöva byggas mycket ny elproduktion, men att dagens vatten- och kärnkraft främst kommer att kompletteras med bland annat vindkraft där kostnaderna fallit mycket kraftigt”, säger Magnus Hall, koncernchef på Vattenfall.»

https://www.di.se/nyheter/vattenfall-gor-jattelyft-och-trotsar-kraven-om-ringhals/

–

DDPMG är säkert bra. Men artikeln nämner förbättringar i effektivitet på ett par procent. Det som behövs är förbättringar som gör att ett vindkraftverk håller i kanske 50 år, eller mer. Det är då det är intressant.

Metoderna för slutförvar är solida, och teoretiskt klarar de hundratusentals år. Även en hypotetisk läcka är fullt hanterbar, och inte heller katastrofal om den inte hanteras. Platserna är såpass isolerade att det inte är en hälsofara oavsett vad som händer. Det är bara att upprätta en nationalpark med några mils radie runt omkring. Då har man verkligen tagit i från tårna.

Har du någon källa på att stora vindkraftverk använder teknik som gör att de håller avsevärt längre? Annars är det bara lösa anekdoter.

Notera att Vattenfalls VD säger att ny kärnkraft inte är aktuellt i Sverige på 30 år. Varför säger han inte att det aldrig mer blir aktuellt, om nu vindkraft är så bra att kärnkraft spelat ut sin roll?

Jo, för att skälen att inte bygga kärnkraft enbart är politiska. Det finns en ekonomisk styrning och politisk bias som gynnar vind- och solenergi just nu.

Vindkraftverk håller ju längre idag än förr oavsett storlek. CARB-lager och sensorer förlänger livslängden på i princip alla vitala mekaniska delar och driftssäkerheten förbättras.

Detta är en viktig anledning till vindkraftens framväxt.

https://www.skf.com/se/news-and-media/news-search/2015-apr-10-20-aar-med-CARB--det-forsta-toroidrullagret-paa-marknaden-1861089.html

Way to go SKF!!

Strålskador indelas i två kategorier; deterministiska och stokastiska. De stokastiska ser vi ofta på populationsnivå. En statistisk ökad sannolikhet att utveckla cancer som är proportionell mot stråldos över tid. SSM sätter gränser för vad som tillåts för populationen och olika yrkesgrupper. Orsakssambanden är kända. Vi vet att joniserande strålning är cancerogen. Men hur risken ökar beror mycket riktigt på dos (ca 5-7 procent per sievert).

Deterministiska effekter, även kallat akuta strålskador uppkommer alltid efter en viss effektiv dos. Vid ungefär 5 sievert i helkroppsdos (effektiv dos, sievert används för både effektiv och ekvivalent dos) vid 1 tillfälle, är döden ofrånkomlig. Deterninistisk strålskada alltså.

Hur känslig en viss typ av vävnad är för strålning beror bl.a på celldelningshastighet. Det innebär bl.a att barn är känsligare (risken ökar mer per dosenhet att utveckla cancer) än vuxna.

Skälet till att just sköldkörtelcancer exempelvis visade en förhöjd frekvens är troligtvis jod 131 som konsumeras/absorberas av sköldkörteln. Vet man att man fått i sig jod 131 kan man äta/dricka stabilt jod som då konkurrerar med den instabila joden i tyroidea. Vilket ger fördelen att en större andel av den instabila joden lämnar kroppen som avföring.

Kärnfysik är nog inte lika relevant som radiologi eller strålmedicin för att lära sig om joniserande strålningens effekter på biologisk vävnad.

Uppenbarligen inte tillräckligt...

Dom kan redan detta bättre än jag.


Genetiska förändringar
Hur ser du på riskerna för genetiska förändringar?

Kärnkraft och cancer
När konsekvenserna av Tjernobyl och Fukushima utvärderas har metodiken att enskilda fall inte kan hänvisas till olyckorna, ungefär som att ett enskilt lungcancerfall sällan kan bevisas bero på rökning, använts.

«In Belarus, according to the cancer registry established before the accident, 25 operated cases of thyroid cancer were reported during the first 4 years after the accident (1986–89) in patients who were aged 0–15 years at exposure. This number rose to 431 in 1990–94, 766 in 1995–99, and 808 in 2000–03. In particular, starting from 1990, the incidence of thyroid cancer increased greatly in children who were aged 0–5 years at the time of the accident, which suggests that this age group is particularly vulnerable to the effects of radiation.»

https://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(16)30112-7/fulltext

Kallar du detta för att "man inte kunnat observera någon statistiskt säkerställd ökning"?

Avfärdar du välrenommerade The Lancet som en opålitlig källa?


Om du menar att det radioaktiva avfallet från kärnkraft kan beskrivas som att det har en halveringstid på typ en nanosekund, så kan du inte ha lyssnat på lektionerna i kärnfysik.

Har du helt missat uppgiften om att avfallet måste förvaras säkert i 100000 år?

Här finns lite om sönderfallskedjor och exempel på sönderfall som följer efter uran- eller plutoniumklyvning. Och som pågår under mycket lång tid.
http://www.radioactivity.eu.com/site/pages/Radioactive_Series.htm


Beroende på att den enda användningen av kärnvapen i konflikter hittills är av USA i Hiroshima och Nagasaki.
Jag önskar att vi kunde avfärda möjligheten att militärer eller terrorister använder kärnvapen i framtida konflikter. Det kan vi inte.

Edit:
I synnerhet inte om ökad spridning av kärnkraft leder till ökad spridning av kärnvapen. Och det är tyvärr ett troligt samband.

–