2019-11-12, 13:52
  #3385
Medlem
Caloviuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
Varför det?
Irrelevant. Dessutom vet du inte det.
Det handlar inte om misstyckande eller åsikt. Du jämför olika saker. Äpplen och päron brukar man säga.
Dina ad hominem-argument och ytterliga falska analogier hjälper dig inte. Du fäktas i blindo. Du poserar högfärdigt men har inget sakligt att komma med.
Ingen rök utan eld.
Det är relevant, och det är ett klassiskt och mycket spritt argument för Guds existens.
Varje hus är byggt av någon. Slå upp i svensk ordbok på Gud så ser du att det är det svenska ordet för den som byggt allt byggt. Detta är högst sakligt, och inte alls konstigt bara för att du är konstig. Studera folk i historien och globalt om de tycker att gudstron är konstig eller att du som ateist är urflippad. En supermajoritet kommer att ha inställningen att gudstron inte är konstig, men att du som ateist är urflippad.
En kaxig kuf helt enkelt!
Citera
2019-11-12, 13:52
  #3386
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Spår att följa? Men tack så mycket, det är också så man från skapelsen sluter sig till Skaparen.
Du har dina ljusa stunder.
Då borde någon kunna visa dessa spår?
Varför har inte det hänt ännu?
Citera
2019-11-12, 13:53
  #3387
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
1. Det måste ha varit en liten, fattig (ateistisk?) ordbok.
2. Så pompöst och godtyckligt. Gud är den Gud som är; man kan inte falsifiera honom som allt verkligt har sin existens av.
Så han har inga egenskaper som kan härledas till hans existens? Det var ju tragiskt.
Nästan som att han är oskiljbar från en (dålig) idé.

Dessutom förstår du väl att ditt argument kan användas för att bevisa vad som helst.
Bamse är den Bamse som är. Därför finns han. Tjoho.
Och jag är den som är pompös och godtycklig?
Citera
2019-11-12, 13:55
  #3388
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Ingen rök utan eld.
Det är relevant, och det är ett klassiskt och mycket spritt argument för Guds existens.
Varje hus är byggt av någon. Slå upp i svensk ordbok på Gud så ser du att det är det svenska ordet för den som byggt allt byggt. Detta är högst sakligt, och inte alls konstigt bara för att du är konstig. Studera folk i historien och globalt om de tycker att gudstron är konstig eller att du som ateist är urflippad. En supermajoritet kommer att ha inställningen att gudstron inte är konstig, men att du som ateist är urflippad.
En kaxig kuf helt enkelt!
Kanske varje gud är påhittad av någon?
Att människor genom tiderna trott på en massa gudar är det nog ingen ateist som motsätter sig. Men det bevisar ju inget om dessa gudars eventuella existens..
Citera
2019-11-12, 13:59
  #3389
Medlem
Caloviuss avatar
Här det väl mest relevanta ( https://www.saob.se/artikel/?seek=gud&pz=1 )

II. [benämningarna på de attribut o. handlingar som i svenskt språk tilläggas Gud, liksom uttrycken för människornas förhållande till honom, äro i de allra flesta fall rena översättningar av motsv. hebreiska l. grekiska uttr. Äv. i den profana, förkristna grekiskan förekomma motsv. uttr. i stor utsträckning] enl. kristen l. gammaltestamentlig (l. överhuvudtaget monoteistisk) åskådning: benämning på världens evige och allsmäktige skapare och uppehållare (för övrigt med begreppsinnehållet växlande efter olika tider, religioner o. individer; jfr anm. 1: o före I).
1) i allm. Gud i (förr äv. av) himmelen. Den ende, sanne Guden (förr äv. Gud). Den allsmäktige, evige Guden (äv., numera bl. i liturgiskt spr. Gud). Gud den allsmäktige (äv., numera bl. i liturgiskt spr., Gud allsmäktig l. allsmäktig Gud). Gud den högste. Den gode Guden. Nådens, fridens, kärlekens Gud (i sht i högre stil). Lova, prisa, tacka Gud. Tro på, förtrösta på Gud. Kärleken till Gud. Herren Gud. Eder alle her med alzmectiigh gudh Befalendis. GR 1: 2 (1521). J kunnen icke tiena gudhi och mammone. Mat. 6: 24 (NT 1526). Iach stigher vp till min fadher, och idhar fadher, och till min gudh, och idhar gudh. Joh. 20: 17 (Därs.). Gudh war medh honom. Apg. 7: 9 (Därs.). Tiena then leffuande och sannom gudh. 1Tess. 1: 9 (Därs.). Gudh är kerleken. 1Joh. 4: 8 (Därs.). Menniskionnas wredhe gör icke thet rett är för gudhi. Jak. 1: 20 (Därs.). Then .. (ett rent hjärta) haffuer, han är gudhi welkommen. OPetri Clost. C 1 b (1528); jfr 2 d. Ee huad lycke the kunne få, står till gud. GR 9: 147 (1534). Gudh then höghste. 1Mos. 14: 20 (Bib. 1541). Hempndennes Gudh Herren betalar honom. Jer. 51: 56 (Därs.; Bib. 1917: Se, Herren är en vedergällningens Gud; han lönar till fullo). Han kom ther nedh in (dvs. genom isen i vattnet) vnder både armana, doch halp Gudh .. att han kom wähl ther vp igen. Svart G1 12 (1561). Nu är Swerige blifwit en Man, och alle hafwa wi en Herre och Gud. Loenbom HistMärkv. 1: 181 (yttrande tillskrivet Nicolaus Bothniensis på Uppsala möte 1593). Jag är alleen tin Herre Guder / Tag tig för andra Gudar wahr. JMatthiæ 3: 55 (1657). Then store Gudens Tienst och dyrckan. Kyrkol. 2: 1 (1686). Gudi min saak heemställer jagh. Ps. 1695, 384: 1 (i Ps. 1819, 468: 1 ändrat till: Gud! dig). Allt som Gud behagar. Möller (1790). Jag vill dig Gudi befalla, / Min brud, både natt och dag! Atterbom SDikt. 2: 215 (1814, 1838). Ett Gudi behagligt verk. Auerbach (1909). Zeus kallas redan hos Homeros stundom helt enkelt Gud. Söderblom ÖversRelH 42 (1912). Många andra oerhörda och Gudi misshagliga gärningar. Schück i 3SAH 27: 158 (1915). — särsk.
a) [efter motsv. uttr. i hebr.] (numera bl. i citat från bibeln) i uttr. (alla) gudars Gud, gudarnas Gud, Gud den högste. Psalt. 136: 2 (Bib. 1541; ännu i Bib. 1917). Guderness Gudher och himellenss herre bevahre digh till lif och siel. KKD 7: 98 (1705; i brev, slutönskan till brevskrivarens hustru). Gyllenborg Skald. 29 (1798). — om Jupiter, gudarnas konung. Gyllenborg Bält 104 (1785).
b) i uttr. i vilka treenighetsbegreppet speciellt framträder. Gud Fader, Gud Son, Guds Son, Gud den Helige ande o. d. (se FADER 6 b, ANDE VII 1 b, SON). I Guds Faders och Sons och den Helige andes namn. Jesus Christus tin Frälsare, är Gud oc menniskia i en ovplöslig person. Emporagrius Cat. H 7 b (1669). I den treenige Gudens namn! Bergman JoH 126 (1926). — särsk.
α) om Kristus. Christus .. Hwilkin som är gudh öffuer all ting. Rom. 9: 5 (NT 1526). Ordet, den enfödde Guden, som var i Faderns sköte. JulhälsnLinköp. 1909, s. 6.
β) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†; se dock slutet) väsentligen liktydigt med: Kristus; i sht i uttr. Guds död, Kristus’ död (om uttr.:s anv. i eder se 8 c), Guds lekamen, Kristus’ lekamen. Arum epter Gudz byrd Tusendhe femhundrade tiugu oc pa thet första. GR 1: 4 (1521; i datering). Huar oc en må berätta sigh oc tagha sijn gudh oc skapare (dvs. begå nattvarden) när honum tyckis. Därs. 6: 306 (1529). Gudz lechame. SthmTb. 29/3 1546. — särsk. [ytterst efter kyrkogr. ϑεοτόκος, äv. ϑεομήτωρ] (numera bl. i anslutning till katolskt uttryckssätt) i uttr. Guds moder, om jungfru Maria. OPetri MenFall I 4 a (1526). Ps. 1695, 122: 5. Klint (1906).
c) i många ordspr., av vilka här ett ringa urval anföres. Gud låter icke gäcka sig [efter Gal. 6: 7]. Människan spår, men Gud rår. Gudh giffuer wäll Oxan, män icke strax wedh Hornen (dvs. med bindsle, färdig att taga o. använda). Balck Es. 221 (1603). Dhen gamble Gudhen lefwer än. Grubb 104 (1665). Gudh skoop ingen hastigheet. Dens. 280. Hwar för sigh, Gudh för osz alla. Dens. 356. Håll med Gud, så håller han med dig. Granlund Ordspr. (c. 1880). Far och mor äro goda, men Gud är bättre. Därs.
d) [jfr fsv. firi guþi ok mannom] i sammanställningar med andra ord (sbst. l. pron.); numera ofta starkt vard., med den eg. bet. förbleknad o. huvudsakligen innebärande en förstärkning. Både Gud och ditt eget samvete måste säga dig att (osv.). Han är skyldig Gud och hela världen (var man). Han tror inte på varken Gud eller fan. Osz skeer för gudt och all werdenn (dvs. alldeles uppenbart) orett. GR 8: 286 (1533). Thet är mången man .. som meenar, at han hafwer Gudh och alt godt, när han hafwer Guld och Penningar. Rudbeckius Luther Cat. 29 (1667). ”Herr hofmarskalken känner också Gud och hela verlden”, yttrade notarien. Wetterbergh SamhKärna 2: 10 (1857). — i numera obr. förb. (Emedan Kristiern II) gudj oc alla retuisa saa fraagonghen ær. GR 1: 30 (1521). The skula gudj oc oss vel kompne wara. Därs. 31; jfr 2 d. Som .. wij med gud och alle Man well betyge kunne. Därs. 18: 173 (1546). jfr: Gudh och inthet, rëtt Gudh och alzinthz (assinteth) för Gudh och ingeshanda är en sedh tala i Ångerm. Bureus Suml. 22 (c. 1600; rättat efter hskr).
Citera
2019-11-12, 14:00
  #3390
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Ingen rök utan eld.
Kausalitet existerar, därför magisk varelse. Dåligt argument och bevisar inte någon magisk varelse.
Citat:
Det är relevant, och det är ett klassiskt och mycket spritt argument för Guds existens.
Det är ett argumentationsfel. Ad pop. Slå upp det.
Citat:
Varje hus är byggt av någon.
I definitionen av hus är det inplicit att en människa konstruerat det. Universum är inte ett hus och på inget sätt kan vi sluta oss till att det är byggt.
Citat:
Slå upp i svensk ordbok på Gud så ser du att det är det svenska ordet för den som byggt allt byggt.
Nej, det är det inte. Du byter ut ord. Oärligt.
Citat:
Detta är högst sakligt, och inte alls konstigt bara för att du är konstig.
Nej, det är osakligt.
Citat:
Studera folk i historien och globalt om de tycker att gudstron är konstig eller att du som ateist är urflippad. En supermajoritet kommer att ha inställningen att gudstron inte är konstig, men att du som ateist är urflippad.
En kaxig kuf helt enkelt!
Det har noll bevisvärde. Trist för dig.
Citera
2019-11-12, 14:02
  #3391
Medlem
Caloviuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kiss74
Kanske varje gud är påhittad av någon?
Att människor genom tiderna trott på en massa gudar är det nog ingen ateist som motsätter sig. Men det bevisar ju inget om dessa gudars eventuella existens..
Om du flyttar till en gata där alla du träffar säger att soporna hämtas på fredagar är du väl benägen att tro att soporna hämtas på fredagar?
Men det är klart, en sjukligt misstänksam kuf avfärdar ju en sådan massiv enighet för han har inte "belägg" för att det är så.
Citera
2019-11-12, 14:03
  #3392
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Här det väl mest relevanta ( https://www.saob.se/artikel/?seek=gud&pz=1 )

II. [benämningarna på de attribut o. handlingar som i svenskt språk tilläggas Gud, liksom uttrycken för människornas förhållande till honom, äro i de allra flesta fall rena översättningar av motsv. hebreiska l. grekiska uttr. Äv. i den profana, förkristna grekiskan förekomma motsv. uttr. i stor utsträckning] enl. kristen l. gammaltestamentlig (l. överhuvudtaget monoteistisk) åskådning: benämning på världens evige och allsmäktige skapare och uppehållare (för övrigt med begreppsinnehållet växlande efter olika tider, religioner o. individer; jfr anm. 1: o före I).
1) i allm. Gud i (förr äv. av) himmelen. Den ende, sanne Guden (förr äv. Gud). Den allsmäktige, evige Guden (äv., numera bl. i liturgiskt spr. Gud). Gud den allsmäktige (äv., numera bl. i liturgiskt spr., Gud allsmäktig l. allsmäktig Gud). Gud den högste. Den gode Guden. Nådens, fridens, kärlekens Gud (i sht i högre stil). Lova, prisa, tacka Gud. Tro på, förtrösta på Gud. Kärleken till Gud. Herren Gud. Eder alle her med alzmectiigh gudh Befalendis. GR 1: 2 (1521). J kunnen icke tiena gudhi och mammone. Mat. 6: 24 (NT 1526). Iach stigher vp till min fadher, och idhar fadher, och till min gudh, och idhar gudh. Joh. 20: 17 (Därs.). Gudh war medh honom. Apg. 7: 9 (Därs.). Tiena then leffuande och sannom gudh. 1Tess. 1: 9 (Därs.). Gudh är kerleken. 1Joh. 4: 8 (Därs.). Menniskionnas wredhe gör icke thet rett är för gudhi. Jak. 1: 20 (Därs.). Then .. (ett rent hjärta) haffuer, han är gudhi welkommen. OPetri Clost. C 1 b (1528); jfr 2 d. Ee huad lycke the kunne få, står till gud. GR 9: 147 (1534). Gudh then höghste. 1Mos. 14: 20 (Bib. 1541). Hempndennes Gudh Herren betalar honom. Jer. 51: 56 (Därs.; Bib. 1917: Se, Herren är en vedergällningens Gud; han lönar till fullo). Han kom ther nedh in (dvs. genom isen i vattnet) vnder både armana, doch halp Gudh .. att han kom wähl ther vp igen. Svart G1 12 (1561). Nu är Swerige blifwit en Man, och alle hafwa wi en Herre och Gud. Loenbom HistMärkv. 1: 181 (yttrande tillskrivet Nicolaus Bothniensis på Uppsala möte 1593). Jag är alleen tin Herre Guder / Tag tig för andra Gudar wahr. JMatthiæ 3: 55 (1657). Then store Gudens Tienst och dyrckan. Kyrkol. 2: 1 (1686). Gudi min saak heemställer jagh. Ps. 1695, 384: 1 (i Ps. 1819, 468: 1 ändrat till: Gud! dig). Allt som Gud behagar. Möller (1790). Jag vill dig Gudi befalla, / Min brud, både natt och dag! Atterbom SDikt. 2: 215 (1814, 1838). Ett Gudi behagligt verk. Auerbach (1909). Zeus kallas redan hos Homeros stundom helt enkelt Gud. Söderblom ÖversRelH 42 (1912). Många andra oerhörda och Gudi misshagliga gärningar. Schück i 3SAH 27: 158 (1915). — särsk.
a) [efter motsv. uttr. i hebr.] (numera bl. i citat från bibeln) i uttr. (alla) gudars Gud, gudarnas Gud, Gud den högste. Psalt. 136: 2 (Bib. 1541; ännu i Bib. 1917). Guderness Gudher och himellenss herre bevahre digh till lif och siel. KKD 7: 98 (1705; i brev, slutönskan till brevskrivarens hustru). Gyllenborg Skald. 29 (1798). — om Jupiter, gudarnas konung. Gyllenborg Bält 104 (1785).
b) i uttr. i vilka treenighetsbegreppet speciellt framträder. Gud Fader, Gud Son, Guds Son, Gud den Helige ande o. d. (se FADER 6 b, ANDE VII 1 b, SON). I Guds Faders och Sons och den Helige andes namn. Jesus Christus tin Frälsare, är Gud oc menniskia i en ovplöslig person. Emporagrius Cat. H 7 b (1669). I den treenige Gudens namn! Bergman JoH 126 (1926). — särsk.
α) om Kristus. Christus .. Hwilkin som är gudh öffuer all ting. Rom. 9: 5 (NT 1526). Ordet, den enfödde Guden, som var i Faderns sköte. JulhälsnLinköp. 1909, s. 6.
β) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†; se dock slutet) väsentligen liktydigt med: Kristus; i sht i uttr. Guds död, Kristus’ död (om uttr.:s anv. i eder se 8 c), Guds lekamen, Kristus’ lekamen. Arum epter Gudz byrd Tusendhe femhundrade tiugu oc pa thet första. GR 1: 4 (1521; i datering). Huar oc en må berätta sigh oc tagha sijn gudh oc skapare (dvs. begå nattvarden) när honum tyckis. Därs. 6: 306 (1529). Gudz lechame. SthmTb. 29/3 1546. — särsk. [ytterst efter kyrkogr. ϑεοτόκος, äv. ϑεομήτωρ] (numera bl. i anslutning till katolskt uttryckssätt) i uttr. Guds moder, om jungfru Maria. OPetri MenFall I 4 a (1526). Ps. 1695, 122: 5. Klint (1906).
c) i många ordspr., av vilka här ett ringa urval anföres. Gud låter icke gäcka sig [efter Gal. 6: 7]. Människan spår, men Gud rår. Gudh giffuer wäll Oxan, män icke strax wedh Hornen (dvs. med bindsle, färdig att taga o. använda). Balck Es. 221 (1603). Dhen gamble Gudhen lefwer än. Grubb 104 (1665). Gudh skoop ingen hastigheet. Dens. 280. Hwar för sigh, Gudh för osz alla. Dens. 356. Håll med Gud, så håller han med dig. Granlund Ordspr. (c. 1880). Far och mor äro goda, men Gud är bättre. Därs.
d) [jfr fsv. firi guþi ok mannom] i sammanställningar med andra ord (sbst. l. pron.); numera ofta starkt vard., med den eg. bet. förbleknad o. huvudsakligen innebärande en förstärkning. Både Gud och ditt eget samvete måste säga dig att (osv.). Han är skyldig Gud och hela världen (var man). Han tror inte på varken Gud eller fan. Osz skeer för gudt och all werdenn (dvs. alldeles uppenbart) orett. GR 8: 286 (1533). Thet är mången man .. som meenar, at han hafwer Gudh och alt godt, när han hafwer Guld och Penningar. Rudbeckius Luther Cat. 29 (1667). ”Herr hofmarskalken känner också Gud och hela verlden”, yttrade notarien. Wetterbergh SamhKärna 2: 10 (1857). — i numera obr. förb. (Emedan Kristiern II) gudj oc alla retuisa saa fraagonghen ær. GR 1: 30 (1521). The skula gudj oc oss vel kompne wara. Därs. 31; jfr 2 d. Som .. wij med gud och alle Man well betyge kunne. Därs. 18: 173 (1546). jfr: Gudh och inthet, rëtt Gudh och alzinthz (assinteth) för Gudh och ingeshanda är en sedh tala i Ångerm. Bureus Suml. 22 (c. 1600; rättat efter hskr).

Inga faktiska egenskaper där vad jag kan se. Du får gärna rätta mig.
Det enda jag ser är ofalsifierbara påståenden. Låter som ett fantasiväsen.
Citera
2019-11-12, 14:05
  #3393
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Om du flyttar till en gata där alla du träffar säger att soporna hämtas på fredagar är du väl benägen att tro att soporna hämtas på fredagar?
Men det är klart, en sjukligt misstänksam kuf avfärdar ju en sådan massiv enighet för han har inte "belägg" för att det är så.

Och om kufens sopor läggs ut men aldrig försvinner är det för att han inte tror nog på sophämtningen?
Och vidare om ingens sopor någonsin försvinner från gatan, är det du kufiskt att påstå att det nog inte är en magisk entitet som tar bort sopor och att man kanske ska betala sopavgifterna för att sopgubbarna ska hämta det? Kanske det är dags för häxprocesser och elda upp kufen då han hädar mot den magiska sophämtaren?
Citera
2019-11-12, 14:07
  #3394
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Om du flyttar till en gata där alla du träffar säger att soporna hämtas på fredagar är du väl benägen att tro att soporna hämtas på fredagar?
Men det är klart, en sjukligt misstänksam kuf avfärdar ju en sådan massiv enighet för han har inte "belägg" för att det är så.
Ja, jag vet att sopor existerar och att det ofta finns tider för när de hämtas. Ett sådant påstående skulle jag tro på. Jag skulle även få veta sanningen inom en vecka, samt att det förändrar inte min världsbild om jag tror på detta.
Om du flyttade till en gata där alla trodde jorden var platt, så skulle du alltså tro detta?
Citera
2019-11-12, 14:08
  #3395
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Calovius
Om du flyttar till en gata där alla du träffar säger att soporna hämtas på fredagar är du väl benägen att tro att soporna hämtas på fredagar?
Men det är klart, en sjukligt misstänksam kuf avfärdar ju en sådan massiv enighet för han har inte "belägg" för att det är så.

Är det förresten sant då att i Sverige existerar inte Gud då majoriteten inte tror på honom?
Citera
2019-11-12, 14:09
  #3396
Medlem
Caloviuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
Kausalitet existerar, därför magisk varelse. Dåligt argument och bevisar inte någon magisk varelse.
Det är ett argumentationsfel. Ad pop. Slå upp det.
I definitionen av hus är det inplicit att en människa konstruerat det. Universum är inte ett hus och på inget sätt kan vi sluta oss till att det är byggt. Nej, det är det inte. Du byter ut ord. Oärligt. Nej, det är osakligt.
Det har noll bevisvärde. Trist för dig.
"Magisk varelse" - karikatyr (halmgubbe).
Consensus gentium är ett giltigt argument.
I definitionen av konstruktion är det implicit att en konstruktör står bakom den. Universum är tydligt en konstruktion så vi kan och bör sluta oss till att konstruktör konstruerat den.
Jag är med i supermajoriteten, och det är inte trist för mig.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in