2019-11-08, 08:24
  #7849
Medlem
lucifersatans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Först då: Ja! framåt it is! Älta gammal skit är ju aldrig bra

Var det solkart/gränsfall/whatever vid utredningen? Dvs. hur pass ILLA STÄLLT är det med dig?

Jag vill inte säga hur gammal jag var exakt. Men ...gammal... för gammal ... kring 40. Jag var hos BUP. Det var "inget fel på mig" osv. Skolan hade ju kunnat gå lite smidigare. Jag gick väl från särbegåvad till OBS-klass. Inte helt ovanligt för Aspergare kanske? Jag reparerade skol-skadan senare och tog en universitetsexamen åtminstone. Jag hade inte några större problem med att fixa den direkt.

Jag misstänkte i många år att jag hade det här Rainman-syndromet. Frågade folk vad dom trodde och dom sa ungefär: "du är för social" b.la. b.la. Det finns ju ingenting i diagnosen som säger att man inte kan vara social. Det är ju bara det att många blir asociala som en konsekvens av att det sociala inte fungerar så bra alla gånger.

Det var i kanske oktober 2014 jag läste en artikel om en Aspergares liv och då klickade liksom allting. Förstod att jag har Aspergers syndrom, i princip. Men då visste jag inte så mycket om det egentligen. Det är ju fem år sen nu. Det tog kanske ca. tre år för mig att förstå mig på det här som forskarna inte riktigt vet vad det är. Och jag jobbar liksom fortfarande på att hantera alla *värdelösa* "karaktärsdrag" man åkt på. Joråsåatteee...

Det varierar ju något otroligt med Aspergare hur tydligt det är att dom är just Aspergare. Vissa kan säkert "komma undan med det" i åratal utan att någon skulle "misstänka" Det. Vissa märker man ju på 50 meters håll, typ, att dom har Asperger?!?

Överlag så är jag väldigt nöjd med mitt liv trots att det varit ett helvete till stora delar. Jag har fått uppleva väldigt mycket (konstiga saker), lärt känna många fantastiska människor och ... sådär vidare ja. Det kanske jag har Aspergern att tacka för, delvis. Livet hade nog varit *tråkigare* utan det i alla fall då.

Jag frågade faktiskt min utredare om jag hade lite eller mkt asperger men det ville han inte svara på. Det fanns inte någon sådan skala enligt honom, antingen så har man eller så har man det inte. Men jag antar att när alla bitar föll på plats så var det ganska solklart. Hela mitt liv har varit en ganska stor social misär, även om jag alltid haft vänner så har det varit svårt att passa in. Jag har varit deprimerad sen jag var 10-12års åldern och är det fortfarande. Det har inte varit helt lätt.

40? Jaa, asperger fanns ju inte på samma sätt förr. Ingen brydde sig lika mycket förut. Nu är det tvärtom, alla har asperger eller ADHD.
Jo, jag vet, träffat många med diagnosen. En del ser man verkligen på direkt att det är aspergare, medans andra ser helt normala ut. En del pratar som fan, medans andra inte säger ett ord.
Citera
2019-11-08, 10:16
  #7850
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av lucifersatan
Jag frågade faktiskt min utredare om jag hade lite eller mkt asperger men det ville han inte svara på. Det fanns inte någon sådan skala enligt honom, antingen så har man eller så har man det inte. Men jag antar att när alla bitar föll på plats så var det ganska solklart. Hela mitt liv har varit en ganska stor social misär, även om jag alltid haft vänner så har det varit svårt att passa in. Jag har varit deprimerad sen jag var 10-12års åldern och är det fortfarande. Det har inte varit helt lätt.

40? Jaa, asperger fanns ju inte på samma sätt förr. Ingen brydde sig lika mycket förut. Nu är det tvärtom, alla har asperger eller ADHD.
Jo, jag vet, träffat många med diagnosen. En del ser man verkligen på direkt att det är aspergare, medans andra ser helt normala ut. En del pratar som fan, medans andra inte säger ett ord.

Det där din utredare sa om att det inte finns någon skala låter skumt tycker jag. Visst tycker jag att man kan säga ungefär hur mycket Asperger man har. Typ: "märks knappt", "lätt", "medium", "svår", "mkt svår", "helt åt helvete hopplöst fall". Ungefär så?! Om vi säger att det finns en sån skala skulle jag nog sätta mig själv på "medium".

Ja, mycket ADHD är det väl framför allt. Alla kändisar ska väl ha det (endast Kakan Hermansson är True!)? "Superkraft" osv. Jag tror dom fått det av för mycket marknadsföring via sociala medier bara. Det kanske inte är så lätt att skilja på koncentrationsproblem skapade av facebook-notifikationer-twitter-hets osv. och äkta ADHD? Hur ska man veta?

~10% av alla barn i USA får ADHD-diagnos, sisådär:
https://www.cnbc.com/2018/08/31/adhd-diagnosed-in-about-10-percent-of-us-children-study-finds.html
...tjack-på-recept (Concerta eller liknande då). Läkemedelsindustrin jublar!

Om någon tar fram ett autistpiller (helst beroendeframkallande) som "botar" Asperger, lär ju autismdiagnoserna skjuta i höjden. I nuläget skulle jag faktiskt inte ens vilja ta ett "autistpiller" om det kom ut på marknaden. Överlag gillar att jag har Aspergers syndrom (mer plus än minus iaf.), men skulle vilja ha ett piller som funkade mot sociala malörer och snedsteg kanske + lindrade specialintresshetsen lite.
Citera
2019-11-08, 19:05
  #7851
Medlem
lucifersatans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Det där din utredare sa om att det inte finns någon skala låter skumt tycker jag. Visst tycker jag att man kan säga ungefär hur mycket Asperger man har. Typ: "märks knappt", "lätt", "medium", "svår", "mkt svår", "helt åt helvete hopplöst fall". Ungefär så?! Om vi säger att det finns en sån skala skulle jag nog sätta mig själv på "medium".

Ja, mycket ADHD är det väl framför allt. Alla kändisar ska väl ha det (endast Kakan Hermansson är True!)? "Superkraft" osv. Jag tror dom fått det av för mycket marknadsföring via sociala medier bara. Det kanske inte är så lätt att skilja på koncentrationsproblem skapade av facebook-notifikationer-twitter-hets osv. och äkta ADHD? Hur ska man veta?

~10% av alla barn i USA får ADHD-diagnos, sisådär:
https://www.cnbc.com/2018/08/31/adhd-diagnosed-in-about-10-percent-of-us-children-study-finds.html
...tjack-på-recept (Concerta eller liknande då). Läkemedelsindustrin jublar!

Om någon tar fram ett autistpiller (helst beroendeframkallande) som "botar" Asperger, lär ju autismdiagnoserna skjuta i höjden. I nuläget skulle jag faktiskt inte ens vilja ta ett "autistpiller" om det kom ut på marknaden. Överlag gillar att jag har Aspergers syndrom (mer plus än minus iaf.), men skulle vilja ha ett piller som funkade mot sociala malörer och snedsteg kanske + lindrade specialintresshetsen lite.


Eftersom jag bedömdes ha full arbetsförmåga så tror jag att jag hamnar på lätt asperger. Fick ingen hjälp först eftersom att jag klarade av att plugga på universitet och då tyckte dom att jag inte kunde ha så stora problem. Jag förstår fortfarande inte vad plugga på universitet och social förmåga har med varandra att göra.

Finns det fördelar med asperger eller är det inte bara nått nån har hittat på för att vi ska känna oss bättre?
Du kanske hade varit likadan utan diagnosen fast mycket bättre förståelse för saker du har begränsningar i nu? Det går ju bara spekulera i.
Jag vet inte heller om jag skulle ta autistpillret, det känns som det är lite försent.
Citera
2019-11-10, 21:27
  #7852
Medlem
Rebali179s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lucifersatan
Eftersom jag bedömdes ha full arbetsförmåga så tror jag att jag hamnar på lätt asperger. Fick ingen hjälp först eftersom att jag klarade av att plugga på universitet och då tyckte dom att jag inte kunde ha så stora problem. Jag förstår fortfarande inte vad plugga på universitet och social förmåga har med varandra att göra.

Finns det fördelar med asperger eller är det inte bara nått nån har hittat på för att vi ska känna oss bättre?
Du kanske hade varit likadan utan diagnosen fast mycket bättre förståelse för saker du har begränsningar i nu? Det går ju bara spekulera i.
Jag vet inte heller om jag skulle ta autistpillret, det känns som det är lite försent.

AS är ju olika från person till person så det är väl en välsinglse och förbannelse på sitt eget sätt.
Själv så klarar jag inte universietet eftersom jag blev utbränd.
Dock har jag ett jobb på 75 % just nu och det trivs jag med för det är det jag klarar av.
Citera
2019-11-10, 22:52
  #7853
Medlem
lucifersatans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rebali179
AS är ju olika från person till person så det är väl en välsinglse och förbannelse på sitt eget sätt.
Själv så klarar jag inte universietet eftersom jag blev utbränd.
Dock har jag ett jobb på 75 % just nu och det trivs jag med för det är det jag klarar av.


Jag jobbar 100% och är utbränd. 6e dagen i rad imorgon. Plugga tycker jag ändå var mycket behagligare än att jobba. Då kunde man planera sin tid hur man ville, nu kan man inte göra nått. Det är ett helvete att ha AS och låtsas att man orkar lika mycket som alla andra.
Citera
2019-11-10, 23:00
  #7854
Medlem
Rebali179s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lucifersatan
Jag jobbar 100% och är utbränd. 6e dagen i rad imorgon. Plugga tycker jag ändå var mycket behagligare än att jobba. Då kunde man planera sin tid hur man ville, nu kan man inte göra nått. Det är ett helvete att ha AS och låtsas att man orkar lika mycket som alla andra.

Kan du inte ändra din arbetstid så det blir 75 %
Det borde gå att prata med chefen om det
Citera
2019-11-11, 03:24
  #7855
Bannlyst
Jag pratade lite Asperger IRL idag och det handlade om det här:
Det finns en video (på youtube, någonstans) där barn testas. Det är en psykolog som sitter och lägger någonting, på/i någonting (exakt vad det är spelar ingen roll) med en onödigt komplicerad metod. Dom autistiska barnen följer då inte psykologens onödigt komplicerade metod och löser det hela mycket enklare och snabbare. Dom sk. "neurotypiska" barnen följer däremot psykologens onödigt komplicerade metod.

Det är väl street-kredd? Att födas med en hjärna som inte följer samhällets normer, värderingar, och sådär vidare. Är HELT förberedd för att skaka om hela det politiska etablissemanget i grunden. Typ. Nu blir det ju sällan så i praktiken, minst sagt. Men potentialen finns ju medfödd där!

Nu behöver man ju kanske inte ha Aspergers syndrom för att vara född sån, men det är ju något som är bra, som jag ser det i alla fall.
Citera
2019-11-11, 04:23
  #7856
Medlem
Borta.s avatar
Jag tror inte att jag har AS eller autism men har en bekant som diagnostiserats.
Jag läste några av de senare sidorna ur denna tråd och blir lite osäker kring hur man ska tolka vissa beteenden som ska vara förknippade med autism.

När jag träffar denna bekant till exempel så får jag uppfattningen att problemet inte är oförmåga att förstå sociala koder utan rädsla för att göra fel.
En del grejer ska vara tecken på autism ser för mig ut som en känslig människas reaktion på stress och som sedan i vissa fall agerat enligt denna försvarsmekanism mot stressen (applicera ett beteendemönster som känns betryggande) under en längre tid vilket fått det hela att bli en ond vana.

Att sätta på en mask i sociala sammanhang kan bli jobbigare för människor som är känsligare än genomsnittet för all typ av stimuli och som märker av vissa destruktiva effekter i omgivningen och därmed utveckla stela beteenden som egentligen är en halvdan protest.

Jag säger inte att autismen inte existerar, att det inte finns fall med klara tecken på beteende och hjärnfunktion från tidig ålder som pekar åt det håll av beteende som diagnosen behandlar men jag skulle inte bli förvånad om det fanns en del människor som blir feldiagnostiserade.

Kort sagt, en del autister för mig verkar se ut som individer som är extremt känsliga för smärta och som utvecklat försvarsmekanismer som sedan aldrig ifrågasatts utan bara antagit vara en naturlig del av ett tillstånd.


Ursäkta den röriga strukturen i mitt inlägg.
Jag har bristande kunskap om ämnet egentligen och är väl inte helt hundra på relationen mellan neuropsykiatriska diagnoser (heter det så?) och den mänskliga dynamiska anpassningsbara personligheten.

Läste någon artikel om autism och bristen på ”theory of mind” men hos intelligenta autister så verkade inte theory of mind vara alls lika begränsat.
Hur många som svarar på frågor under dessa utredningar tolkar frågorna fel och svarar osäkert lite gissningsaktigt?
Jag vet inte.
Fan vad trött jag är. Godnatt.
__________________
Senast redigerad av Borta. 2019-11-11 kl. 04:26.
Citera
2019-11-11, 09:42
  #7857
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Borta.
Jag tror inte att jag har AS eller autism men har en bekant som diagnostiserats.
Jag läste några av de senare sidorna ur denna tråd och blir lite osäker kring hur man ska tolka vissa beteenden som ska vara förknippade med autism.

När jag träffar denna bekant till exempel så får jag uppfattningen att problemet inte är oförmåga att förstå sociala koder utan rädsla för att göra fel.
En del grejer ska vara tecken på autism ser för mig ut som en känslig människas reaktion på stress och som sedan i vissa fall agerat enligt denna försvarsmekanism mot stressen (applicera ett beteendemönster som känns betryggande) under en längre tid vilket fått det hela att bli en ond vana.

Att sätta på en mask i sociala sammanhang kan bli jobbigare för människor som är känsligare än genomsnittet för all typ av stimuli och som märker av vissa destruktiva effekter i omgivningen och därmed utveckla stela beteenden som egentligen är en halvdan protest.

Jag säger inte att autismen inte existerar, att det inte finns fall med klara tecken på beteende och hjärnfunktion från tidig ålder som pekar åt det håll av beteende som diagnosen behandlar men jag skulle inte bli förvånad om det fanns en del människor som blir feldiagnostiserade.

Kort sagt, en del autister för mig verkar se ut som individer som är extremt känsliga för smärta och som utvecklat försvarsmekanismer som sedan aldrig ifrågasatts utan bara antagit vara en naturlig del av ett tillstånd.


Ursäkta den röriga strukturen i mitt inlägg.
Jag har bristande kunskap om ämnet egentligen och är väl inte helt hundra på relationen mellan neuropsykiatriska diagnoser (heter det så?) och den mänskliga dynamiska anpassningsbara personligheten.

Läste någon artikel om autism och bristen på ”theory of mind” men hos intelligenta autister så verkade inte theory of mind vara alls lika begränsat.
Hur många som svarar på frågor under dessa utredningar tolkar frågorna fel och svarar osäkert lite gissningsaktigt?
Jag vet inte.
Fan vad trött jag är. Godnatt.

Jag vet inte riktigt, men det lär ju finnas en och annan som feldiagnostiseras. Det ÄR ju en rejäl skillnad på att inte förstå sociala koder osv. och rädsla för att göra fel ja. Kan tänka mig att det blir rejält vajsing under utredningen då.

Jag själv är rätt bra (nåja) på att uppfatta, och förstå, sociala koder och så, men mindre bra på att följa dom, ibland. Men jag pratade om sånt är med ett ex för några år sen. Hon säger att hon, i princip, direkt ser sociala "hierarkier" och liknande när människor är i grupp. Vem som är "ledare" osv. Jag har inte mycket koll på sånt inte, snabbt i alla fall.

Sen är det ju så att det också finns autister som inte ens kan se om en person är glad eller ledsen (pga. dom inte ser ansiktet som en "helhet" utan fokuserar på detaljerna). Jag har nog bara stött på ett sånt fall, IRL. Då lär man ha en del sociala problem, tyvärr.

Ang. kunskaper i ämnet så ÄR det ett väldigt svårt ämne. Det tog kanske tre år (ej heltid!) av diskuterande, bokläsande, vetenskapsartikelläsande för att förstå mig på det ordentligt. Det är ju också oklart om ens "forskarna" vet vad dom håller på med. Och om dom anser sig veta vad dom håller på med. Det är ju, så vitt jag vet, bara en enda sak som är gemensamt för samtliga autister: det sociala kommer inte naturligt utan måste liksom tränas in på ett sätt som sk. neurotypiska (avskyr det ordet) får "gratis".

Ang. Theory of Mind är det nog ett ganska stort problem även för sk. intelligenta autister. Det yttrar sig nog mest i form av att det kan vara lite svårare än för neurotyper att sätta sig in i andras perspektiv på saker och ting, och i slutändan t.ex. deras diskussionsargument. Det är ju inte så att en intelligent autist kan förstå, i stora drag, det är att ha en väldigt dyr villa i Djursholm och rösta på Moderaterna, men en neurotyp har säkert betydligt mycket lättare att sätta sig in i det. Gissar jag iaf.

Jag tycker att det här är en bra artikel om Aspergers syndrom f.ö., men den är ju inte särskilt "djup" då. En bra introduktion iaf. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/asdaspergers-syndrom/
Citera
2019-11-11, 20:51
  #7858
Medlem
Vad är skillnaden mellan aspberger och covert narcissism.

Båda är förmodligen introverta och har ingen ögonkontakt.
Citera
2019-11-12, 01:05
  #7859
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Snortakaffe
Vad är skillnaden mellan aspberger och covert narcissism.

Båda är förmodligen introverta och har ingen ögonkontakt.

Skillnaden är att Aspergare kan stava till "asperger" (utan b alltså), tror jag iaf.
Citera
2019-11-15, 18:51
  #7860
Medlem
Rebali179s avatar
Hur gör ni ang ögonkontakt
En del sitter och stirrar en del kollar i taket
Själv i mitt fall så fungerar det skapligt
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in