Citat:
Ursprungligen postat av
JoeBiden
Kolla, dessa argument köper jag starkt, tack för en mycket bra sammanfattning.
Men, under tidigare ekonomiska era (från 1960-talet till säg 2010-talet, grovt räknat) hade vi inte samma koncept med minusräntor. Ingen hade väl för något decennium eller mer kunnat förutsäga att vi skulle ha minusräntor idag?
Alla säger att ekonomin är uppblåst pga minursräntor och må så vara, men hur kommer det påverka en eventuell krasch/negång? Blir den verkligen så mycket värre som "alla" siar om, eller finns det något annat ekonomiskt verktyg "de styrande" kan plocka fram som vi inte förutsett?
Mitt inlägg är kanske lite rörigt, men hoppas du förstår vad jag menar.
Tack själv, en sansad debatt inom området är alltid intressant!
Japp, på ett sätt så är det en ny spelplan med minusräntor och enorma QE-program. Ingen kan veta exakt hur det kommer att spelas ut. Den som påstår något sådant ljuger. Oavsett om det är chefen för ECB eller Riksbanken eller någon lirare på FB.
Men man kan ju alltid spekulera. Jag tror på ett liknande scenario:
Centralbankerna (och om det krävs, politikerna) kommer göra allt i sin makt för att hålla räntorna låga. Med de enorma, publika och privata, skulderna i samhället klarar vi helt enkelt inte av så mycket högre räntor utan någon form av "debt jubilee" eller liknande. Så de kommer trycka pengar, köpa alla sorters obligationer, aktier you name it.
Det leder i slutändan till att de olika centralbankerna ägnar sig åt att försvaga sin valuta så mycket som möjligt jämfört med andra för att få korta fördelar. Ett "race to the bottom" helt enkelt. I ett liknande scenario är det normalt bra att äga fasta tillgångar (t ex bostäder) som brukar behålla sitt reala värde oavsett. Så på 10 års sikt lär en bostad vara en helt okej investering. Även om arbetslösheten ökar kommer få tvingas från sina hem då de ändå lär kunna betala de låga räntekostnaderna. Så om det inte blir någon form av rejält kaos där t ex banker tvingas lösa in säkerheten i sina lån om den understiger en viss % av värdet lär inte så många tvingas tvångssälja.
Däremot om en ordentlig lågkonjunktur kommer så kan det ändå bli turbulent under några år. Då gäller det att inte hamna i en situation där man tvingas till att sälja, för köparna lär till stor del försvinna.
Sedan så kan så klart vissa segment drabbas hårdare. T ex nyproducerade bostadsrätter i Stockholm, där utbudet troligtvis ökat mer än efterfrågan. Men så är ju inte fallet för t ex vanliga villor. Säg ett worst-case scenario på ett tapp på 20-25% från topp till botten för småhus (föll 20% under 90-talet) och ytterligare några % för bostadsrätter.
Men ja, det är en komplex och osäker situation. Speciellt när man väger in t ex demografin där allt fler blir allt äldre. Vi har vant oss vid att bostadspriser alltid går upp. Men det har samtidigt skett under en period där den arbetsföra befolkningen konstant ökat. Nu kommer den att stå still eller minska under 10-20. Den enda anledningen till att den inte minskar drastiskt är pga invandring och det kan ju verkligen diskuteras om det bidrar positivt eller ej.
Så sammanfattningsvis, en bostad lär vara en helt okej investering på längre sikt. Men det kommer inte utan risk. Det är inte samma sak att köpa en bostad idag som för 20 år sedan.