Två liberaler vill slopa högskoleprovet

Alltid? Nej, men den generella sanningen är fullt tillräcklig för att vi ska kunna fatta kloka beslut. Det är generellt sett en förlustaffär att spela på lotteriet. Jo, jag hörde om han i Skövde som tog hem jackpotten. Jo, det är fler chanser att bli rik om du spelar varje vecka istället för att lägga undan dina besparingar. Men det är fortfarande dumt. Det förväntade nyttovärdet av att rekrytera via HSP framför betyg är negativt, att man kan föreställa sig enstaka framgångsexempel är inte skäl att bortse från det.

De som generellt sett drar fördel av att rekrytering sköts via HSP över betyg är svenska män ur höginskomsttagarfamiljer, inte grabbar som gick på en kass kommunal gymnasieskola i orten. Det är alltså direkt negativt för den sociala mobiliteten!

Ja, det kanske inte är helt åt helvete, men det kommer också med en rad problem som att matematik och fysikprovets prognosförmåga förmodligen inte kan generaliseras till alla andra utbildningspecifika antagningsprov.

Ja, jag ser inga som helst fördelar med att investera resurser i ett parallellt rekryteringssystem som gör samma sak som det ordinarie systemet fast lite sämre. Det bästa som kan sägas om det är väl att det är kul för de som blir antagna genom det oavsett vilka situationer vi nu menar föranlett deras undermåliga gymnasiebetyg, men för var och en av dessa så finns det en person som blir bortvald trots att den i själva verket förmodligen var mer lämpad för utbildningen. Bara skrota den idiotiska regeln om att en tredjedel av urvalet måste ske via HSP, så ser jag i övrigt inga problem med att vi fortsätter som i dagsläget och låter högskolorna själva ansvara för att bedöma om det är intressant med särskilda antagningsprov för vissa utbildningar.

Skrev jag att mitt misslyckande på universitetet bevisar att jag är jättesmart?

Kan du läsa?

"Betänk möjligheten", skrev jag. Jag skrev inte att mitt misslyckande som enskild anekdot bevisar någonting om skolans dysfunktionalitet och absolut inte om min egen intelligens. Det finns mycket som pekar på pseudovetenskap och vänstervridning inom det akademiska, men mitt akademiska misslyckande är inte i sig något sådant.

Undrar vad du får i läsförståelse-delen på HP. Ett fåtal korta koncisa meningar och du är redan helt ute och cyklar när du läser. Troligen är det din ilska och bias som sabbar för dig.

Vi kan diskutera amerikansk statistik om du vill, men sluta med halmdockorna först.

Kvinnor diskrimineras inte av den aktuella utformningen av provet.
ORD, LÄS, MEK och ELF är direkt utformade på sådant vis att kvinnliga provtagare gynnas - sett till rådande trend och personutveckling under grund- och gymnasieskola avseende de förmågor som krävs.

Lägg därtill att DTK är gratispoäng för vem som helst som förmår att ta till sig skrivna instruktioner, då allt som behövs göras för att få full pott är att följa instruktionen och läsa i aktuellt diagram eller aktuell tabell. Alltså är läsförmåga av betydelse även här.

Redan här har kvinnliga provdeltagare generellt, baserat på den rådande kunskapstrenden från grund- och gymnasieskolan, oerhörda fördelar genom att kunna få full pott för 5 av 8 delprov.

När det gäller såväl NOG som KVA är dessa provdelar fullt möjliga att genomföra med gott resultat utan att vara särskilt duktig i matematik och det lämnar bara provdelen XYZ där man kan få problem ifall man inte har solid matematisk grund.

Problemet, såsom jag ser det, handlar inte om att högskoleprovet är utformat på sådant vis att det diskriminerar kvinnliga provdeltagare utan att många av de kvinnor som inte uppnår bra resultat även är de som inte har lyckats särskilt väl i skolan och som inte har mognat efter skoltidens slut, till skillnad från de killar som faktiskt förmår att skriva bra resultat trots mediokra skolbetyg.

Vidare har inte skolan stöpts om på något vis som mer gynnar kvinnliga elever utan det handlar snarare om att den nuvarande läroplanen gynnar den som har mognad, vilket kvinnliga elever rent generellt har tidigare än sina manliga motparter, i kombination med att kvinnliga elever tävlar mer om att vara bäst och sätter större prestige i att ha toppbetyg i alla ämnen. Inte för att det i sak behövs för att komma in på gymnasiet eller för vidare studier, med vissa specifika undantag, utan för att det är status.

Killar hade inte oerhört mycket bättre betyg under 70- och 80-talet men skolklimatet och lärarens makt i klassrummet var helt annorlunda.
Det accepterades inte att man stökade och sprang runt, elever som inte klarade av den högre nivån i de mer teoretiska ämnen fick gå en allmän version och man förpassade fler elever till särskoleverksamheten.
Idag ska alla inkluderas och politikerna hävdar att läraren ska individanpassa utbildningen (vilket är ett skämt när man har 25+ elever i 3-5 olika klasser per ämne) samtidigt som det blivit allt svårare att få rätt stödresurser, vilket gör att de mindre mogna killarna halkar efter mer och mer.

Nu känns det som att du försöker reducera den här frågan till en endimensionell samhällelig nyttofunktion med fokus på att maximera andelen examinerade. Att likställa detta med att någon tomte från Skövde har vunnit på lotteriet är fel. Jag medger att det är helt klart en del av ekvationen, men jag vidhåller fortfarande att det finns ett egenvärde i ett humant utbildningssystem som erbjuder människor fler chanser. Min poäng med att nämna t.ex. betygen inom friskolor eller att barn från fattiga familjer får sämre betyg var att belysa de systematiska orättvisor som drabbar/gynnar vissa grupper. Det är alltså knappast något rättvist meritokratiskt system i praktiken utan det finns icke-triviala orättvisor med betygssystemet som gör att det inte går att göra uttalanden som att de som kommer in via HP är mindre förtjänta av platsen än de som kommer in via betyg.


Ja, det stämmer. Samtidigt är det även den här gruppen som skriver provet flest gånger, vilket är en delförklaring till varför de drar mest nytta av provet.


Varför är du så snabb med att döma bort andra utbildningsspecifika antagningsprov? Jag tror det finns en hel del potential på den här fronten. Bara ett sådant exempel som att det nya högskoleprovet från 2012 förbättrade R² från ett negativt värde till 0 ger en indikation på att det finns utrymme förbättring, även om det inte är några fantastiska siffror.


Om du ska vara konsekvent så utgår jag från att du även anser att man bör slopa komvux och liknande, eftersom personer som kommit in via komvux har liknande resultat som personer som kommit in via HP. Att lämna detta i händerna på universiteten känns heller inte optimalt, eftersom de har inget egenintresse av att ta in människor via en kvot med högre benägenhet att hoppa av studierna. Det är som jag varit inne på tidigare ett intresse som ligger på samhällsnivå. Konsekvensen av ett system som du föreslår är att en massa människor är dömda att aldrig få studera till vad de vill baserat på en kombination av systematiska orättvisor och egna val i övre tonåren.

Jag tror att vi är delvis överens om problemen med HP (jag vill t.ex. reducera kvoten), men där ditt fokus verkar enbart ligga i att maximera andelen examinerade så ser jag personligen också ett värde i ett mer humant utbildningssystem.

Vi kanske inte kommer längre än så här.

Låt oss för all del prata om bristerna i betygssystemet. Någon perfekt meritokrati har aldrig funnits och det är viktigt att vi är medvetna om det. Vad du föreslår är dock att vi ska begagna oss av ett system som är sämre på att premiera kompetens, och gynnar barn till höginkomsttagare när det ställs i relation till gymnasiebetygen. Det löser absolut inget av de nämnda problemen. Det är ingen kategorisk sanning att de som antas via gymnasiebetyg är bättre, men vi väljer fortfarande bort fler kompetenta elever än vi kunde ha gjort när vi använder oss av högskoleprov.

Jaha, skulle det här föreställa ett argument för provets förträfflighet?

Jag dömer inte bort något, utan konstaterar bara att det är en metod som förmodligen kräver ytterligare efterforskningar för att säga hur bra den verkligen fungerar. Jag har som sagt inga problem med en laissez faire-modell där vi låter universiteten själva utvärdera hur attraktiv den här typen av rekrytering är att genomföra.

Jo jag vet det är precis därför det fungerar.

Nu gör ju komvux en jävla massa saker och det kanske är lite hårddraget att vi ska slopa det helt och hållet. Jag tycker kanske att det är rimligt att folk som gått ut gymnasiet och inser att de saknar behörighet till en viss utbildning kan ta igen detta på Komvux, men i övrigt så håller jag väl med om att det här systemet där människor med full behörighet läser in kurser på Komvux bara för att höja sitt betygssnitt är ett jävla resursslöseri.

Alltså, vem som helst kan hitta på sådana här snyfthistorier om begåvade människor som är i behov av en andra chans. Det enkla faktumet är dock att antalet utbildningsplatser är begränsat, och att de här människornas andra chans kommer på någons bekostnad. Det enda som i praktiken sker är att vi stjäl möjligheten från en person (som statistiskt sett var mer lämpad) för att ge den till någon annan. Jag ser inget "humant" med ett sådant system, utan tvärtom något fundamentalt orättvist.

Nej, vad du däremot klart och tydligt skrev var att du har övervägt möjligheten att dina personliga tillkortakommanden ligger bakom ditt akademiska misslyckande men att du inte kan nå någon annan slutsats än att felet förelåg hos universitetsvärlden.
I mitt inlägg använde jag mig alltså av sarkasm för att refutera detta genom att antyda att ditt misslyckande inte alls kan härledas till något fundamentalt fel med högre lärosäten, och att du inte är så smart som du själv tror.

Varför tror du ens att jag är intresserad av fortsatt diskussion med dig? Jag har presenterat de fakta jag tyckte var relevanta, om du inte tänkte käfta emot så är vi väl klara här.

Det är min slutsats idag, ja. Jag tycker dock fortfarande att jag själv kunde ha kämpat bättre, vilket jag också skrev. Jag anser alltså att det föreligger fel hos både mig själv och systemet, vilket tydligt framgått av mina inlägg. Det största och viktigaste felet när vi diskuterar politik är givetvis det som finns i systemet och inte det som finns i mig som enskild person.

Fundamentalt vet jag inte. Använde jag det ordet? Sveriges skola är idag vänstervriden och delvis ovetenskaplig. Kritiskt tänkande motarbetas och uppmuntras ej. Indoktrinering blandas ihop med kunskapsförmedling. Vad anser du i frågan?

Jag är en för dig vilt främmande man och du behöver inte såsa ned diskussionen med dina känslor kring någon vek attityd som du uppfattar hos mig, vilket är precis vad du håller på med.

Jag vet inte varför du tror att du ska skriva något som du själv vet inte stämmer och kalla det "sarkasm". Jag kallar det felaktig slutsats, halmgubbe, icke-argument. Hela ditt svar till mig gick ut på denna halmgubbe som du kallar "sarkasm" samt statistik från USA. Vi kan diskutera amerikansk statistik om du vill. Tråden handlar om Sveriges skola. Förklara varför du anser att man rakt av kan översätta statistiken.

Men jämförelsen är väl mellan de som nu antas baserat på betyg eller hp-poäng. Om man skrotar intag baserat på hp-poäng blir det en lite annan grupp som antas genom betyg och genomsnittet för den gruppen sjunker, är det ens säkert att de som då antas kommer klarar sig bättre än de som nu antas genom högskoleprovet?

Jag säger inte emot dig att vi statistiskt sätt väljer bort mer kompetenta studenter genom att ha en HP-kvot, det är även huvudanledningen till att jag är kritisk till HP, åtminstone i nuvarande form. Samtidigt ska vi heller inte lura oss att det är något enormt bortfall av kompetens det handlar om, det är seriöst jävligt låga siffror som jag visade upp några inlägg bak.


Jag tycker att vi bör särskilja på vilka sätt man kan gynnas av HP. Handlar det om att en grupp gynnas för att provet som sådant är biased eller handlar det om andra faktorer, t.ex. att en grupp är mer benägen att skriva provet och dessutom flera gånger ovanpå det. En stor förklaring till varför män med högutbildade föräldrar lyckas bra på provet är för att de även skriver provet i mycket högre utsträckning. Vad jag vill ha sagt med det är att HP lämnar åtminstone en dörr öppen för de som, av vilka anledningar det nu må vara, har undermåliga gymnasiebetyg. Att vissa grupper sedan är bättre på att ta vara på den möjligheten än andra ser jag inte som lika problematiskt som att provet har inbyggd bias (vilket det såklart också har i någon utsträckning).


"Snyfthistorier", du börjar nästan låta som antifeminist-mupparna här inne när man föreslår någon typ av åtgärd för att hjälpa människor i sämre social ställning. Vi kan alltså konstatera att betygssystemet har brister som systematiskt gynnar/missgynnar vissa grupper samt att betyg är en väldigt svag predictor för framtida studieprestationer men ändå vill du stänga dörren för alla som inte presterat på topp under tonåren? Som sagt, jag medger att det finns problem med HP i nuvarande form, men jag ser hellre till att man i sådana fall utarbetar en form som minimerar den problematiken än att slopa "andra-chans"-tänket helt och hållet. Men det är inte något som universiteten kommer vilja utveckla självmant, det är något som måste komma från statlig nivå.

Det är faktiskt en bra poäng och det är inte nödvändigtvis sant att dessa siffror kan översättas direkt. Ett blogginlägg från 2009 anger liknande korrelation för SweSAT (svenska Högskoleprovet). Jag nöjer mig dock med att påpeka att det till skillnad från vad du tycks tro inte finns skäl att tro att högskoleprovet skulle lyckas bättre med att fånga upp skillnader i kognitiv förmåga än vad ordinarie skolbetyg gör.

Forskningen säger oss att gymnasiebetygen har större prediktionskraft över hela linjen,och att högskoleprovsresultat då man justerar för betygens förklarande effekt i princip inte säger någonting mer om elevens studieförmåga. Björn Öckerts forskning prognosticerar att examensfrekvensen skulle öka med drygt 1,5 % om hela urvalet sköttes via gymnasiebetygen. Det bygger förstås på en ändre version av provet och det nya ska inte vara fullt lika dåligt, men det mesta talar fortfarande för att gymnasiebetyg är ett signifikant bättre urvalsinstrument.

Jag fattar inte hur det är bättre. Konsekvensen är exakt densamma.

Saken är som sagt att provet överhuvudtaget inte gynnar människor i sämre social ställning. De som drar fördel av dess existens är återigen, svenskfödda män med höginskomsttagarbakgrund. Konsekvensen av att ge människor en "andra chans" är att alla de problem du nämner här förvärras.

Jag ser ärligt talat inte att det skulle finnas något som helst egenvärde i "andra chans-tänket". Jag tycker det är orättvist att tvinga in de som faktiskt presterade under tonåren i något meningslöst kvalspel för att de som inte gjorde det ska ha rätt till någon jävla "andra chans" som det är mer troligt att de förslösar. Det är för mig ett fullständigt absurt tankemönster, som nästan kräver att du bortser ifrån att för varje sådan här dörr du öppnar för någon så stänger du en för någon annan, som enligt varje tänkbar metrik förmodligen var mer förtjänande av en sådan där dörr. För mig är det principiellt förkastligt.

Jag förstår inte varför du är så kritisk till univeristetens förmåga att göra detta, är det inte precis så som exempelvis matematik- och fysikprovet som du tidigare talade dig varm om har uppkommit?

Enligt min erfarenhet av svensk skola handlar det inte om den typ av kritiskt tänkande som leder till ny kunskap utan om att flitigt återge redan befintliga analyser.

Högskoleprovet är som en turbogenomgång av alla moment som faktiskt är kognitivt utmanande i grundskolan och gymnasiet. Resten av prestationen bygger enbart på motivation.

På vilket sätt förvärras de? Huvudproblemet som jag ser är inte bristen på mångfald utan snarare att vissa grupper hamnar utanför på orättvisa grunder i betygssystemet. HP, trots alla dess brister, bedöms åtminstone objektivt och det är samma frågor för samtliga som skriver varje omgång. Att vissa grupper sedan skiter i att skriva provet helt och hållet, well fuck, då har de valt bort det. Provet finns i alla fall alltid tillgängligt att göra om till skillnad från gymnasiebetygen.

Men låt oss lämna HP för en stund och låt mig föreslå ett tankeexperiment. Säg att vi har ett nytt prov, låt oss kalla det för HP2, som har till och med snäppet starkare prognosförmåga än betyg. Hur bör då antagningskvoterna se ut mellan HP2 och betyg?


Oavsett hur man väljer att selektera på så kommer det systematiskt att gynna/missgynna olika grupper. Detta är sant för HP, det är sant för matematik- och fysikprovet och det är definitivt sant för gymnasiebetygen. Nog kan vi väl enas om det. Det känns för mig som att du tror att betygen är ThE OnE tr00 Urvalskriteriet ™. Varför du tilldelat betygen den här typen av särställning ställer jag mig oförstående till. Varför är du inte lika bekymrad över de dörrar som stängs för de som t.ex. annars hade kommit in via matematik- och fysikprovet? Jag menar, just eftersom det finns systematiska orättvisor så bör vi ha flera vägar in till universiteten.

Jaha, så när barn till låginkomsttagare misslyckas i gymnasiet så är det orättvist och de måste få en andra chans, men när de inte kommer in via högskoleprovet så är svaret "well fuck"? Du gör det verkligen enkelt för dig.

Som sagt, inga av de grupper du nämner hjälps av högskoleprovets existens. Det är för mig rätt ointressant om det beror på att de inte skriver provet tillräckligt många gånger eller vad du nu framför för argument för att du nu plötsligt ska kunna säga "det är ert eget fel era dumma jävlar". Det finns ett känt ordspråk som lyder "två fel gör inte ett rätt". Det känns väldigt applicerbart på det du gör just nu, du klagar över att betygssystemet missgynnar vissa grupper och använder det som ett argument för att det till viss del ska ersättas med ett system som missgynnar exakt samma människor i ännu högre utsträckning.

Ja, varför skulle vi inte förlita oss helt och hållet på det mest relevanta antagningskriteriet? Man kanske eventuellt kan argumentera för att någon minimikvot borde tillsättas genom betyg som en morot för att ungdomar ska anstränga sig genom gymnasiet men annars ser jag inga argument mot det. Det är hur som helst en rätt ointressant fråga, eftersom allting talar för att standardiserade prover är oförmögna att fånga upp samma förmågor som betygen.

Som sagt, jag invänder inte mot utbildningsspecifika antagningsprover, jag har tvärtom sagt, mer laissez faire åt folket. Om dessa prover är effektiva kommer det säkert ligga i universitetens intresse att fortsätta använda dem. Om de inte är det så skiter jag väl i dem. I dagsläget finns dock ett flertal problem, som att de är relativt okända, endast ges på ett fåtal platser i landet och således resulterar i väldigt små urvalsgrupper. Det är därför väldigt oklart hur bra en storskalig implementering skulle kunna bli i praktiken.

Vad jag invänder emot är alltså att vi har ett tvingande krav på att en tredjedel av alla utbildningsplatser ska tillsättas genom ett prov som vi vet har sämre prognosförmåga än vanliga gymnasiebetyg.