Två liberaler vill slopa högskoleprovet

Hela det här resonemanget grundar sig i att vi har olika uppfattning om huruvida alla de olika utbildningsaktörers betygssättning är objektivt av den klass som ger oss bästa möjliga förutsättning att starta universitets- och högskoleutbildningar från en så hög startnivå som möjligt.

Du anser att de är det, jag ifrågasätter det. Jag vill se en standardiserad vädermätare som sätter press på skolutövare att se till att de som får höga betyg också klarar de standardiserade intagningsproven. De blir ju också otroligt bra värdemätare för elever och föräldrar när de ska välja i gymnasiedjungeln. Om gymnasieskolan de väljer har väldigt hög andel elever som klarar intagningsproven så kommer de ju kännas som trygga val.

Man klarar HP med kunskap enbart, hur man inskaffat den visar sig inte. Det är just det som är min poäng, man får inte med arbetskapacitetsdimensionen i högskoleprovet. Om man har lätt för sig i skolan och klarar nivån för den behörighet man vill ha och man skriver högt på HP, då behöver man inte lägga manken till. Och för den nivå man söker sig till på högskolan så kommer man behöva lägga manken till.

Det är därför jag anser att betyg (som avspeglar hur flitig man är) och prov (som stämmer av ens kunskapsnivå) bör kombineras.

Jag är en sån där latmask med högt HP-resultat men misslyckade studier i bagaget.

Har såklart försökt vara duktig och rannsaka mig själv men ärligt talat, det är den vänstervridna pseudovetenskapen på våra högre lärosäten som är problemet. Visst hade jag kunnat vara starkare och ta mig igenom skiten ändå men när detta är ett systematiskt problem så bör man titta på systemet.

För att vara en påstådd akademiker så förlitar sig hogerspoket väldigt mycket på anekdotisk bevisföring här. För att besvara en anekdot med en annan kan jag ju säga att även om jag aldrig tenterat elektromagnetisk fältteori specifikt så har jag i allmänhet upplevt att det är ytterst få tentor på någon ingenjörsutbildning där tidspressen på allvar kan jämföras med HSP eller för den delen faktiska intelligenstest som Mensas FRT.

Och man kan väl inte heller på allvar mena att det skulle existera en sådan tidspress i yrkeslivet? Tänk bara vad det skulle innebära i termer av uppgifter som utförs fleaktigt på grund av rent slarv då ingen har tid att kontrollera en enda fullbordad uppgift. Sedan kan det för all del finnas en helt annan långvarig stress inom vissa yrken som i värsta fall är skadlig för den psykiska hälsan, men frågan är om förmågan att lösa mattetal på kort tid säger speciellt mycket om en persons möjligheter att uthärda denna.

Jag noterar att många här framför rent spekulativa förklaringar för varför HSP är viktigt, som att det kanske finns jättebegåvade människor som kommer in via det och att det skulle vara en förlust om just dessa inte fick läsa sin drömutbildning. Men det är inget annat än en fantasi, medan de fakta vi faktiskt har att tillgå säger oss just att de som antas via HSP presterar sämre än de som kommer in via betyg. Om det nu mot förmodan finns någan sådan här "elit" i de översta percentilerna borde vi väl åtminstone kunna komma överens om att kvoten som antas genom HSP kan reduceras rejält från nuvarande nivåer? Om man nu överhuvudtaget ska bevara ett parallellt rekryteringsystem som ger sämre utfall, kostar onödiga resurser att konstruera och tillhandahålla och dessutom har omfattande problem med fusk.

Det är också lite lustigt men inte speciellt överraskande att se antifeminsiterna som annars låtsas att personligt styrda urval som jobbrekrytering är en perfekt meritokrati plötsligt grina om diskriminering och hoppa till försvar för ett prov som de facto är sämre på att mäta prestationsförmåga.

Det säger något om en persons kognitiva kapacitet.

Betänk möjligheten att det är våra lärosäten som är dåliga på att premiera intelligens, snarare än att det är HP som är dåligt på att mäta akademisk potential.

Nu påstod jag mig väl inte göra någon generalisering eller leda något något i bevis, utan bara påpeka att jag har upplevt något. Så, halmgubben om anekdotisk bevisföring biter inte särskilt väl.

- Map fetning III - testa... det är kul på, något perverst, vis.

- Map fetning IV - jag har inte sagt något om att det generellt skulle vara så, jag har bara sagt att jag, personligen, har upplevt det.

Jag har, de facto, observerat flera tentor, i EMFT och andra ämnen, där kuggprocent ligger i spannet 55-70% för en population som ligger i de översta fem percentilen av såväl betyg som HP.

Om du inte har upplevt det, så är det väl bara att gratulera. Eller beklaga, lite beroende på hur man ser på det.

Uttrycket '...i allmänhet upplevt att det är ytterst få tentor på någon ingenjörsutbildning som...' var lite festligt. Jag har inte sagt något om 'i allmänhet' på 'ingenjörsutbildningar'. Jag har bara gett ett (1) exempel. EMFT är, vidare, inget som undervisas på ingenjörsutbildningar 'i allmänhet'. Det förkommer på några, få, civilingenjörsprogram (E, F, Y samt möjligen några till).

Har du skrivit många tentor på många ingenjörsprogram, 'i allmänhet'?
Hur stor andel av ingenjörsprogrammen har du själv läst, eller undervisat på, 'i ällmänhet'?
Det beror nog, väldigt, mycket på vad man sysslar med. Eller hur? Bara för att du inte har upplevt det, innebär det ju inte att situationen inte existerar. Jag menar inte att det är en ideal situation, men att den de facto kan förekomma. Men åter - det är en subjektiv upplevelse.

'Failure is not an option' är ett gammalt klassiskt citat från NASA. Situationen förefaller, av vad jag hört från bekanta inom vården, vara snarlik när det handlar om livräddande traumavård eller förlossningskomplikationer.

Menar du att det inte existerar?
Om nej - vad baserar du detta på, en magkänsla?

För att vara en person som klankar ner på anekdotisk bevisföring, när inget påstås bevisas, finner jag det lite märkligt att du försöker resonera dig fram (eller ja, påstå helt enkelt - du resonerar ju inte ens) till en icke-existens av ett fenomen 'i yrkeslivet' i största allmänhet. Tittar vi på, exempelvis, grundskoleläraryrket kan det dock säkert stämma.

Det enda som är värre än att generalisera från ett exempel/en observation är att generalisera från inga exempel/observationer. För att parafrasera X-projektet (från UNIX-världen).

Det är dock du som har gjort det. Inte jag.

Nej. Där är vi nog rörande överens. Har det någon egentlig bäring på diskussionen?

Nu var väl egentligen, lustigt nog, meningen med debattartikeln den raka motsatsen.


Det är ju självsanerande på utbildningar med bra söktryck, alltså översta decilen av såväl HP som betyg, är skillnaden i motivation enligt rapporten försvinnande liten. Sannolikt förekommer nog dessutom en hel del i överlapp mellan populationerna.

Sen skiljer sig väl tyngre [civil-]ingenjörsprogram en smula från psykologprogrammet, läkarlinjen och arkitektur i termer av problemlösningsförmåga, utantillinlärning av fakta, och i det senare fallet visualiseringsförmåga.
--
Nu är det här OT så det räcker - du behöver inte svara. Jag ville mest bara belysa dina argumentationsfel.

https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/mars/om-kraven-for-att-bli-polis/

Intervjuer sker oftast när man börjar söka masterprogram. Att intervjua varenda jävel som söker högskola varje år? Inte görbart.

Visst visst. Intetgör den sista bastionen av kvalitetsgarant.

Mer 'god' rasism, sexism, könskvotering att urvattna kompetensen som fyller skattekistorna med sitt slit.

Seriöst, hur kan ni ens bo kvar i skitlandet?

Det är inte alls en fantasi utan snarare en realitet. Jag personligen gick ut med mediokra gymnasiebetyg men kunde tack vare HP komma in på min drömutbildning. Syftet med HP är inte enbart för att få in någon sorts outnyttjad "elit" på universiteten utan även att ge människor en möjlighet till fler chanser. Sedan ska man inte blunda inför att det såklart är på bekostnad av de som ansöker via betygen, men det är åtminstone enligt min mening en trade-off som är värd inom vissa gränser.

Visst kan man diskutera huruvida kvoten bör ändras och jag är inte helt emot en reducering av HP-kvoten, men jag hade framförallt velat se en ökning av kvoten för utbildningsspecifika prov i stil med matematik- och fysikprovet och motsvarande varianter. Jag vill minnas att de som kommer in via t.ex. matematik- och fysikprovet presterar bättre än de som kommer in via både HP och betyg. En annan variant är att vikta olika delar av HP beroende på relevans. Jag har för mig att det är något börjat med också.

Det är överhuvudtaget tveksamt om Högskoleprovet skulle mäta kognitiva förmågor i någon högre utsträckning än vad skolbetygen redan gör.

Men visst, klarar du inte skolan så bevisar det säkert att det är skolan det är fel på. Du är säkert jättesmart gubben.

Jättebegåvad? Du är inte lite ödmjuk.

Jag säger givetvis inte att alla som antas genom HSP är obegåvade losers, men den egentliga frågan vi bör ställa oss är ju om de faktiskt är bättre än om motsvarande urval hade gjorts via gymnasiebetygen, och där har vi alltså data som säger oss att nej, det är de inte. Hur fan är det en rimlig trade-off, att vissa människor ska få en "andra chans" på bekostnaden av de som jobbade hårt men inte nådde hela vägen fram? Dessa människor, som blivit bestulna på sin första chans för att någon mindre kompetent ska få extra möjligheter, kommer ju antingen själva bli beroende av samma andra chans eller åsidosättas helt och hållet!

Jag har inte sett mycket data på utbildningsspecifika rekryteringsprover. Problemet där är ju att varje prov ska utformas och kalibreras individuellt, vilket medför betydande arbete. Det sagt så finns det säkert en positiv selektionseffekt i att de attraherar människor med ett starkare intresse för den specifika utbildningen. Det enda jag kan säga i nuläget är väl att de borde utvärderas tydligare.

Mitt förslag var ju att det skall vara obligatoriskt att genomföra ett HP.
Så rent statistiskt borde det inte bli någon skillnad på avhopp före och efter?

Jag är världens mest ödmjuka människa. Skämt åsido, så var det snarare menat att jag hörde helt klart hemma på mitt universitet och att mina prestationer placerade åtminstone i den övre halvan. Ditt förra uttalande verkade så svart-vitt, att den här typen av exempel inte skulle utgöra en icke-trivial minoritet eller ens existera öht.

Är det verkligen alltid så enkelt då, att de som fick högre betyg alltid jobbade hårt och de som fick lägre betyg men som samtidigt var begåvade var lata slackers? Bara det faktum att barn från ekonomiskt utsatta familjer får lägre betyg eller att elever från friskolor får högre betyg trots sämre prestation på nationella proven borde ge en indikation att verkligheten inte är så enkel. Jag tycker att det är onyanserat att låta betyg från när man är 16-18 år få avgöra huruvida man får studera till det man vill eller ej.

Med det sagt så är det såklart inte heller en rättighet att få studera till exakt vad man vill och det faktum att HP-antagna presterar sämre är helt klart giltiga argument till att ha en lägre kvot för HP än för betyg. Samtidigt så finns även de problemen jag lyft fram om man nu slopar HP helt och hållet och inte ersätter med något annat som möjliggör för människor att få fler chanser.


Googlade lite hastigt och första träffen var en utvärdering av matematik och fysikprovet från 2009 som visade att R² var 0.1062 när man tittade på resultat för matematik- och fysikprovet mot prestation över 3 terminer medan motsvarande för gymnasiebetyg var 0.0722 (och motsvarande för HP gav ett negativt R² ). Som sagt, jag ser nog hellre till att den här typen av test får en högre kvot och kanske eventuellt ersätter HP helt och hållet om det visar sig vara bättre än HP.

Vill du slopa HP helt och håller eller vad tycker du är ett bättre alternativ än vad vi har idag?