Jag får ofta höra att jag ser bra ut bland mina vänner, lik flera kändisar etc. Ex en yngre Leonardo DiCaprio, en blandning mellan Bradley Cooper & Tom Cruise med flera. De flesta män på jobbet kallar mig "tjejtjusare" & "hunk" då de anser att jag är populär bland tjejerna. Jag får också höra att jag klär mig väldigt bra.
Har muskulös kropp utan att träna särskilt mycket och noll underhudsfett. Jag äter verkligen bara skräpmat men har ändå sixpack...är duktig i sängen och tjejerna får alltid orgasm.
Trots fina ord från tjejer/killar så har jag relativt dåligt självförtroende och detta lyser verkligen igenom när jag ser en, för mig, attraktiv tjej. Jag blir tillbakadragen. Jag kan inte rangordna mig själv på skalan 1-10 men har väldigt enkelt för att rangordna tjejen jag tittar på.
Jag upplever ibland att det kan bli lite stel stämning när jag kliver in i ett rum, att tjejerna främst pratar med de andra så kallade "fula killarna" istället för mig, att man blir det "femtehjulet" som sitter med utan att få några frågor etc. Det ska tilläggas att jag inte är så framåt själv men dock.
Trots ovanstående så var det längesedan jag kände mig så ensam som nu, har precis passerat 30 år och många av er som läser detta har säkerligen en roligare tillvaro än jag. Liten umgängeskrets, dejtar inte och går i princip aldrig ut på krogen då mitt jobb tagit bort den charmen för längesedan.
Jag har insett med åren att jag levt lite enligt principen "gräset är grönare på andra sidan" och låtit bra tjejer försvinna ur mitt liv. Nu står jag där på andra sidan och kan konstatera att allt jag ser är öken.
Har muskulös kropp utan att träna särskilt mycket och noll underhudsfett. Jag äter verkligen bara skräpmat men har ändå sixpack...är duktig i sängen och tjejerna får alltid orgasm.
Trots fina ord från tjejer/killar så har jag relativt dåligt självförtroende och detta lyser verkligen igenom när jag ser en, för mig, attraktiv tjej. Jag blir tillbakadragen. Jag kan inte rangordna mig själv på skalan 1-10 men har väldigt enkelt för att rangordna tjejen jag tittar på.
Jag upplever ibland att det kan bli lite stel stämning när jag kliver in i ett rum, att tjejerna främst pratar med de andra så kallade "fula killarna" istället för mig, att man blir det "femtehjulet" som sitter med utan att få några frågor etc. Det ska tilläggas att jag inte är så framåt själv men dock.
Trots ovanstående så var det längesedan jag kände mig så ensam som nu, har precis passerat 30 år och många av er som läser detta har säkerligen en roligare tillvaro än jag. Liten umgängeskrets, dejtar inte och går i princip aldrig ut på krogen då mitt jobb tagit bort den charmen för längesedan.
Jag har insett med åren att jag levt lite enligt principen "gräset är grönare på andra sidan" och låtit bra tjejer försvinna ur mitt liv. Nu står jag där på andra sidan och kan konstatera att allt jag ser är öken.