Hur är livet som snygg kille?

Nu är jag knappast snygg utan ser helt vardaglig ut.

Däremot hade jag en period där jag tog hand om mig ordentligt, fixade brännan, håret samt att jag tränade riktigt mycket och byggde bra med muskler och klädde mig passande för att flexa så mycket som möjligt och att jag hade ett självförtroende som jag troligen aldrig lär få igen p.g.a. det flow som jag hamnade i då haha.

Vissa dagar när jag var på "topp" fick jag extremt mycket blickar. Nu pratar jag om långvariga blickar och inga korta snabba casualblickar. Räckte med att sitta med en bärs på en sunkig lion bar med en tight piké för att kvinnor ibland kunde sätta sig bredvid och ge ett leende.

Men detta har som sagt enbart varit temporärt under en period i mitt liv (2016). Svårt att förklara varför jag inte får lika mycket "bekräftelse" då jag fortfarande tränar och i stort sätt ser likadan ut haha. Men antagligen har jag åldrats som fan på 3 år och blivit lite mer "sliten" i ansiktet, ätit mycket snabbmat vilket förstört den symmetri av muskler som jag hade förr även om jag är bredare och muskulösare idag. Ansiktet har tyvärr också fått lite mer fett och käklinjerna har försvunnit. Skägget som jag odlat har nog också bidragit till motsatt effekt ibland tror jag.

Men det lilla jag kan bidra till denna tråd och själva ämnet är att det är en sinnesjuk euforisk känsla. Det blir som en snöbollseffekt. Ju mer bekräftelse desto mer självförtroende. Du känner dig som kungen i världen. Du går dagen efter med en ännu större djurisk instinkt till gymmet och kör som att du äger hela gymmet. Du skiter i allt och alla och vet hur grym du är.

Ah det var en skön tid även om det inte var så länge sedan.

Detta är faktiskt mycket intressant. Har en teknik jag kan göra, ungefär som en sväljning som gör att min dubbelhaka/hakhäng försvinner. Den är dock smärtsam och jag kan bara hålla den en kort stund, men det gör faktiskt en väsentlig skillnad. Vad är största riskerna? Är resultatet permanent? Hur mycket betalade du?

Lyssna min yngsta broder har aldrig kämpat i sin liv.
Han föddes snygg.

Han är över 180cm lång, har haft hela sitt liv six pack och aldrig tränat. Han har en stor kuk dessutom. Han är modell snygg.

Hur än hårt jag kämpar kommer jag aldrig att få det han har! Inte ens med pengar.
Visst jag kan gå ner i vikt och bli snygg, då jag också är snygg ifrån början men jag har en liten kuk. Det kan inte kompenseras!

Hitler hade rätt!
Allt handlar om gener.

Allt annat är bara Noise.

Du får kompensera på andra sätt då, typ bli duktig på förspel. Du får också se det som att en person som aldrig måste kämpa med något, har inget att vara stolt över.

Nej du kan aldrig få det han har men det kan du säga om mycket. Det är massor av ting andra har som du aldrig kommer få. Hur mycket av alla ting som alla äger saknar du? När din kompis tar fram hans deluxe banjo, blir du avis då? Fatta hur dumt det är att tråna efter andras ting för det finns säkert någon där ute som trånar efter dina ting också och tittar på dig och säger till sig själv: "Jag kan aldrig få det han har." Kanske tänker din yngsta brorsa så kring något som du besitter?

Alltså jag förstår din poäng. Men en kuk är en kuk.
Har du liten så kommer du aldrig aldrig få en stor. Och en stor kuk kan inte köpas för pengar!
Jag hade hellre valt en stor kuk och normal jobb framför att vara en miljardär med liten kuk.

Fattar du inte hur stor grej en stor kuk är för män? eller är du kvinna?

Visst det finns saker som mina bröder inte har, och som jag är bättre på och det är intelligens.
Men man kan liksom bli smartare med träning, och man kan också göra andra saker med träning.

man känner sig som en BIG loser.

Är du på allvar? Jag har också liten kuk och det är det sista jag skulle bry mig om. Sex är mycket mer än det fysiska. Från det kvinnor ofta säger är en kuk ett dåligt verktyg för att tillfreställa och faktumet att man använder det som enda sättet att tillfreställa är nog det som gräver gropen i många relationer snarare än kuken i sig självt.

Vad fan är hans ursäkt till att vara så misslyckad med så goda fysiska förutsättningar?

Har fram och tillbaka upplevt samma känsla det senaste halvåret.

När jag åkte tåg i förrgår var det en ganska snygg kvinna som kom och satte sig bredvid mig i ett i övrigt tomt tågset. Kändes lit skumt och jag var inte säker på om hon var normal. Hon bad om ursäkt för att ha råkat stöta till mig, något jag är säker på att hon inte hade gjort och att det således var ett kontaktförsök. Blev lite generad, men tyckte förstås att det var roligt.

Nu kan jag tyvärr inte ta hand om mig på samma då mitt fokus är på studier på avancerad nivå.