Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Relevansen bestod i att EliasAlucard kom in här och domderade med att han VET att det är si och så gärna stick i stäv med rådande konsensus. Och att han påstod sig ha mer kunskaper än mig och andra, att forskarna är dumma i huvudet osv.
Att du är dum i huvudet hör ihop med att du är en panspermiaförespråkare.
Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Detta fick mig och andra att rätteligen ifrågasätta hans kunskaper och "vetande".
Påstår du att du vet att liv på jorden är resultatet av panspermia? Jag menar att ens underhålla tanken kring panspermia som möjligt scenario för liv här på jorden, är extremt korkat, eller bara iGnorant. Du är iGnorant kring biologi och hur liv uppstod här på jorden. Inget, precis inget tyder på att det gick till via panspermia. Ja, många nödvändiga molekyler som bland annat aminosyror kom såklart utifrån, vissa aminosyror kan säkert ha uppstått här också och är i så fall unika för jorden, men panspermia som sådant är bara dumheter. Jag förstår att det blir kortslutning i din hjärna när jag säger att panspermia är dumheter, men det beror på att du saknar både den nödvändiga kunskaperna och kritiskt tänkande för att avgöra hur realistiskt/orealistiskt panspermia faktiskt är, och du är således oförmögen att på egen hand se bristerna och problemen i panspermia-hypotesen. Du låter som en religiös fanatiker när man kritiserar panspermia.
Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Tex påstod han att
Panspermia är HELT omöjligt....
Helt omöjligt är väl inte panspermia, bara extremt osannolikt och otroligt långsökt, så att panspermia i praktiken blir omöjligt.
Noterbart är att jorden och mars har utbytt stenar under flera miljarder år, och inget tyder på att det finns liv på mars i dagsläget. De stenar vi vet har kommit från mars, är sterila också.
Detta är alltså materia från vår närmaste grannplanet, som vi vet har varit en vattenplanet och som fortfarande har vatten under ytan. Ändå har vår planet trots regelbundet utbyte av stenar med mars, inte lyckats befrukta mars. Att liv skulle klara av att färdas mellan tusentals stjärnor och till slut blomstra på deras planeter, det känns helt enkelt inte sannolikt, med tanke på all strålning, vakuum och brist på föda/energi osv, för att inte tala om den skada som 270 minusgrader ofta har på organiskt liv. Lägg till på det att liv som har uppstått på jorden är anpassat efter våra förhållanden vad gäller atmosfär, organiska molekyler osv.
Dessutom, om liv uppstod via panspermia, då hade vi kunnat spåra liv tillbaka till flera olika arter, inte tillbaka till en gemensam encellig organism. Vi hade liksom kunnat se i genetiken att ja, det här släktet bakterier går tillbaka till den urbakterien, medan det där släktet bakterier går tillbaka till en helt annan urbakterie, osv. Vi bör även hitta exempel av panspermia-celler på månen och mars, där panspermia av olika orsaker misslyckades; att panspermia-celler bara lyckades träffa jorden och ingen annan himlakropp i vårt solsystem, det är inte realistiskt. Om nu liv på jorden kom till via panspermia, eller om panspermia överhuvudtaget sker i någon omfattning ute i universum, då bör det vara vanligt med asteroider osv som innehåller encelliga organismer med potential för att utveckla liv så fort de landar på en annan planet. I dagsläget har vi inte hittat ett enda fall av en asteroid/meteorit/komet som innehåller liv. Organiska molekyler, visst, men det är ju inte samma sak som panspermia. För att panspermia ska vara möjlig, så måste det finnas tillräckligt många planeter (väldigt många) med liv på, så att det rent statistiskt sett i något ovanligt fall lyckas färdas en stenbit från den planeten till en annan, innehållandes liv, och etableras på en annan planet. Ju ovanligare liv är (och det kan inte råda några tvivel i dagsläget att liv är extremt ovanligt), desto mindre sannolikt blir panspermia också som en följd. Det krävs extremt många planeter med liv på, för att den nödvändiga mängden panspermia-stenar ska kunna färdas runt ute i universum i den utsträckningen att de lyckas befrukta andra planeter. Att det inte finns bevis för panspermia på varken vår planet eller någon annan himlakropp i solsystemet, det säger rätt mycket om hur osannolikt panspermia är.
Vidare så finns det ju ingen anledning till att liv som har utvecklats på andra planeter, skulle vara kompatibla med vår planet. Precis som i stort sett alla planeter är dödliga för oss att vistas på utan astronaututrustning, kan sammansättningen av olika gaser på vår planet i dess tidiga och syrefria period, ha varit dödligt för liv som utvecklades på helt andra planeter. Liv på dessa planeter kanske kräver helium istället för syre, eller någon annan gas, osv.
Sist men inte minst så är panspermia inte kompatibel med Ockam's rakkniv; den enklaste förklaringen är att liv helt enkelt uppstod de novo på jorden; inga konstigheter. Panspermia, ancient astronauts osv är bara Hollywoodtrams.
Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Att eftersom SETI inte hittat "signaler" betyder det att galaxen är steril...
Hade intelligent liv varit så ovanligt som 1% av alla stjärnor, då hade radioteleskopsignaler färdats åt alla håll ute i universum, från alla möjliga stjärnor i bara vår galax. I dagsläget är det helt tyst därute. Detta i sin tur innebär att både intelligent liv och liv rent allmänt är extremt ovanligt, och att ja, resten av vår galax är mer eller mindre helt steril, eftersom utöver den totala frånvaron av radioteleskopsignaler från andra civilisationer, så ser vi inga andra spår heller på liv.
Vi måste underhålla tanken att liv (inte intelligent liv nu, utan liv) är så ovanligt som 0.00000000000000000000000001% av alla stjärnor (stjärnor, inte planeter; liv kan givetvis inte uppstå på en stjärna, men i regel har ju varje stjärna en jävla massa planeter).
0.00000000000000000000000001% är ju en generös siffra det också; vi kan som sagt vara ensamma ute i universum.
Tidigare klagade du på att våra nuvarande teleskop inte är tillräckligt högupplösta för att avgöra liv på andra planeter. Jag håller inte riktigt med; visst kan våra rymdteleskop bli bättre, och James Webb är ett steg i den riktningen, men point taken. Däremot så är våra nuvarande rymdteleskop tillräckligt bra för att avslöja rätt mycket via spektroskopi, om atmosfären av olika grannstjärnors planeter. Det är ju en helt annan sak att försöka avgöra om liv finns på planeter som ligger i andra galaxer eller bara andra änden inom vår galax, men våra grannstjärnor kan vi få fram rätt mycket data ifrån. Och här har vi inga spår hittills av liv. Vilket i sin tur även problematiserar panspermia ännu mer.
Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Att om liv är vanligt är även intelligent liv vanligt...
Ja men så är det ju. Självklart innebär det inte att intelligent liv är lika vanligt som liv, men om liv är vanligt ute i universum, så innebär det som en statistisk konsekvens att intelligent liv blir relativt vanligt också.
Citat:
Ursprungligen postat av
pex666
Och en hel del annat nonsens....
Nonsenspratet står du för. Den intressanta frågan är varför du blir så upprörd och aggressiv när man avfärdar en hypotes som du totalt saknar bevis för? Förstår du att panspermia är helt hypotetiskt och inte det minsta verklighet i dagsläget? Aliens är mer sannolika än panspermia, och aliens har vi inte det minsta bevis för heller.
Citat:
Ursprungligen postat av
SnakePlisssken
Visst, men det är knappast något vi lär leva att se resultatet av i sånt fall dessvärre.. Teoretiskt sett kan vi med dagens teknik nå närmaste stjärna på ungefär 80,000 år - och sen ska informationen eventuellt lyckas samla in tillbaks hit igen på nåt sätt. Så även om vi skulle få iväg såna robotar som du skriver om inom 30 år lär ingen idag levande varelse - om någon alls - finnas kvar för att se resultatet..
https://en.wikipedia.org/wiki/Breakthrough_Starshot