Var fan kommer vi ifrån, egentligen?

Det var inte svar på min fråga. Jag ställde en ja - nej fråga.

Ja jag vet att jag inte är så smart . Frågor på det ?

Nu flyttar du ansvaret från dina axlar till de troende axlar. Detta godtas inte av varken Gud eller de troende. Du bär din egen börda. De troende har förstått. Du måste göra DITT för att förstå. Nu är du inte bara orättfärdig utan lögnaktig också.

Vad som godtas av påstådda diverse gudar är ingen jag bryr mig om. Alla ignorerar någon påstådd gud, är min erfarenhet. Skillnaden är att jag inte kallar dig orättfärdig och lögnare för detta.

Vi är ju för fan själva de rymdvarelser vi söker efter. Är vi verkligen mitt i ingenstans? Denna fråga slår mig varje gång jag är ensam och har för mycket tid att tänka. Jag bara glor på min omgivning, sjunker in i mig själv och tänker att jag antingen är en apa eller en skapad varelse. På något sätt slutar jag alltid upp hos Gud, eftersom jag helt enkelt inte begriper hur vi kan finnas utan att någon medveten agent sett till att vi är här. Jag menar, atomer och kemiska reaktioner = människa låter för mig ibland mer magiskt än att vi är manifestationer av ett medvetet universum som liknar oss. Förstår inte hur folk kan acceptrera livet som om det vore "ingenting". Vet inte hur jag ska lösa detta strul utan att det hemsöker mig förutom att sluta tänka på det momentärt, eller acceptera Gud. Jag lutar mer åt Gud men sen när jag ser en massa lidande och sadism så tänker jag ingen Gud här inte. Dessutom, om Gud finns så är vi ju de facto "påhittade" av Gud och finns inte på riktigt? Men samtidigt tänker jag att ingenting egentligen är på riktigt om det inte finns en Gud bakom det? Och så pendlar jag mellan dessa vyer utan att riktigt kunna bestämma mig. Ibland känns det som en förbannelse att vara öppensinnad och självmedveten, och hela vår existens blir en obehaglig gåta. Folk verkar ta allt för givet, eller så är det jag som är alienerad och fastnar i meningslösa tankebanor.

Någon som befinner sig i samma vågskål? Är detta existentiell kris?

Som till exempel?
Det är ju förstås svårare när flera miljoner år ingår i teorin.
Hur som helst så ät det den bästa förklaringen hittills.

Menar du att det tar miljoner år innan en ny art bildas?

Om det tar miljoner år så borde det rimligtvis finnas massor med generationer av fossiler som visar en långsam utveckling från en art till en annan, men sådana bevis existerar inte. Därför har man försökt förklara det med att utvecklingen tagit språng.

Så klart, men jag har aldrig hört talas om mutationer som bildat nya arter.

Nej det menar jag inte. Evolutionsteorin menar att det tar lång tid eftersom den genetiska skillnaden mellan generationerna är liten.

Det finns massor med fossiler som visar denna utveckling.

Utvecklingen kan ha tagit språng, ingenting hindrar det.

Det är fortfarande den bästa vetenskapliga förklaringen till artrikedomen.

Vad tror du är anledningen till att fossil visar på färre och enklare organismer ju äldre lager de finns i?

Är du vetenskaplig nog och kan säga hur lång tid det tar för en art förvandlas till en annan art?

Nej, det finns inget som visar utveckling från en art till en annan art, bevisen visar bara en utveckling inom arten.

Vad har du för bevis för det påståendet?.

Nej, och "artrikedomen" är otroligt mycket mindre än man menar, eftersom lejon t.ex. kan få avkomma med tigrar.

Detta står i skapelseberättelsen.

Gud skapade inte människan först, och Gud skapade inte dom mer komplexa skapelserna först.