Citat:
Ursprungligen postat av
526
Nej det vet jag inget om. Det jag säger är att allt är energi. I ett enda system som är medvetet. Dvs hela kosmos.
Att svimma innebär inte att medvetandet i den meningen försvinner. Det är som sömn.
Att mäta energiförlust på döda lär inte vara så svårt.
Det svåra är väl att mäta just före och efter dödsfallet.
Vem sysslar med sådana mätningar?
Och varför skulle medvetslöshet inte innebära energiförlust om medvetandet då under den tiden är bortkopplat? Är kontakten bruten så borde energikopplingen också vara bruten, eller har du någon bra anledning till att så inte skulle vara fallet?
Inom scientologin påstår man ju att just så är fallet, alltså att människans ande bara är ett knippe energi och att detta knippe energi bara är en del av den totala energimassan som en gång fick universum att omvandlas från energi till materia.
Tanken då är att det i begynnelsen fanns ett väsen som beslutat att för att slippa vara ensam så skulle hen dela på sig. Men det blev inte roligare ändå eftersom den högra delen visste vad den vänstra gjorde, så därför uppfann varelsen en medvetenhetsblockering så att den tidigare existensen glömdes bort och det inte längre fanns någon medvetenhetslänk mellan dem efter uppdelningen. Så uppstod enskilda individer.
Men för att kunna kommunicera så behövdes något att kommunicera med, och kommunicera i. Följaktligen uppfanns materia och rymd ur all energi de hade. Men så började de bråka om vem som skapat vad, och viss förstörelse blev resultatet. Då uppstod samvetet, och de såg att de själva var för kraftfulla och delade sig igen för att bli mindre kraftfulla, men det hjälpte inte det heller, så de delade sig igen, och igen, och igen tills de inte längre kunde skada varandras skapelser. Och här är vi då till slut nu, var och en med en infinitesimal del av gud inom oss.
Är det ungefär så som du tänkte?