Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Varför antar du konstant acceleration?

Bruset i sig är en indikation bland flera på att antagandet är ogiltigt. Utlandssvensk ställde en befogad fråga.

Om man vill sätta en siffra på uppvärmningstakten över ett intervall måste man ju anta att den är konstant, och då gör man en linjär regression. Vill man i stället sätta en siffra på hur snabbt uppvärmningstakten ändras över ett intervall måste man på motsvarande sätt anta att andraderivatan är konstant. Då är väl kvadratisk regression ett naturligt val. Och gör man det på 30-årsperioden 1989-2018 får man knappt någon acceleration, dvs trenden är linjär.

Det var en befogad fråga och förhoppningsvis är det tydligare nu varför jag valde just en kvadratisk regression för att kvantifiera accelerationen.


1989-2003 var trenden 0,24 grader/årtionde och 2004-2018 var den 0,17 grader/årtionde. Men som du säger är det rätt korta intervall.

Vattenhalten i atmosfären är en stark förstärkningsfaktor när CO2 ökar och höjer temperaturen
Du skriver "Vattenånghalten är inte temperaturberoende i sig."
Vattenhalten i atmosfären är de facto i hög grad temperaturberoende. Kanske blandar du ihop relativ fuktighet och absolut fuktighet när du skriver att det inte är så?

När den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°C per årtionde, som den gjort de senaste 40-50 åren, så har den relativa fuktigheten inte förändrats nämnvärt.

Här förklaras på ett bra sätt hur vattenhalten ökar när temperaturen ökar om relativa fuktigheten är konstant.

https://www.engineeringtoolbox.com/humidity-ratio-air-d_686.html

I temperaturintervallet 15-20°C, som är ett intervall som ligger nära till hands att se på med tanke på att Jordens medeltemperatur är ungefär 15°C, ökar den absoluta fuktigheten från ca 0,0104 till ca 0,0146 kg-vatten per kg-luft vid konstant relativ fuktighet. Den absoluta fuktigheten ökar alltså med drygt 8% per grad i det intervallet.

Detta är förklaringen till att vatten är en kraftfull "förstärkningsfaktor" när det gäller hur den globala medeltemperaturen ökar när CO2-halten ökar.

–

Visst, men om nu CO2 och H2O båda kan absorbera en viss frekvens, hur bokför du det om du vill räkna ut varje gas bidrag i procent?

Kul att se dig igen i tråden!


Enligt vad som verkar vara en metaanalys:


Enligt denna artikel förväntas vattenånga och moln att ge en uppvärmning på ungefär samma sätt som CO2, även om det är CO2 som driver uppvärmingen.

https://pubs.giss.nasa.gov/abs/sc05400j.html

Har du en länk till Spencers kritik av Lindzen?

Det var på hans blogg för en massa år sedan och jag orkar inte söka, men är du intresserad kan du säkert hitta det.

Trodde vi argumenterade med tydligare källor än så i den här tråden?

Enligt modellkörningen så får man det man stoppar in. Men har man lyckats hitta dessa värden på vattenånga i verkligheten?

Du verkar läsa den här bloggen slarvigt. De flesta bara slänger ur sig något utan något stöd alls och ignorerar uppmaningar om källor. Tog dock inte lång tid att hitta ett exempel:
http://www.drroyspencer.com/page/89/
"So, while I tend to agree with the Lindzen and Choi position that the real climate system is much less sensitive than the IPCC climate models suggest, it is not clear to me that their results actually demonstrate this."

Eftersom olika gaser delvis kan absorbera samma våglängder är svårt att dela upp hur många procent varje gas står för, men visst, vattenånga är viktig. Mängden vattenånga är också temperaturberoende så om du tar bort CO2 så blir det kallare, mängden vattenånga minskar och avkylningen förstärks och vice versa.

Läs studien vet jag. Utan modeller får du nog svårt att svara på frågeställningen. Jag väljer att lita på publicerat material före någon som bara vill så tvivel, som dessutom borde slå lika hårt på de egna utsagorna.