Citat:
Ursprungligen postat av
EnGodForlorare
Jag har läst artikeln från kärnkraftsivraren Staffan Qvist. Hans argument är i princip "Om vi fortsätter slösa med elen, inte bygger ny kärnkraft och inte ökar elimporten då går det åt helvete!"
Dessa invändningar tog jag upp i föregående inlägg. Det finns inga anledningar till att tro att elförbrukningen skulle vara lika hög i framtiden som den är idag. Nya hus är mycket billigare att värma upp en gamla, belysningen blir energisnålare och direktverkande elvärme fasas ut.
Varför finns det inga skäl för att vi skulle fortsätta utvecklingen vi redan påbörjat?
Citat:
Världens energiförbrukning har ökat med mer än 50 procent de senaste 20 åren – och utvecklingen fortsätter.
https://illvet.se/teknik/energi/har-ar-framtidens-energi
Tvärtom kommer elkonsumtionen att öka exponentiellt när elfordonen gör sitt intåg på allvar.
Redan idag går företag som sysslar med vindkraft i konkurs p,ga dålig lönsamhet, så varför ska vi bygga fler subventionerade vindkraftparker:
Citat:
Med anledning av att Energimyndigheten beslutat att fortsätta utfärda certifikat fast att produktionsmålet med systemet är nått, så måste nu branschen taga sitt ansvar. Certifikat system var tänkt att ge ett stöd för de som investerar i ny hållbar elproduktion. Och som alla trodde på. Systemet har haltat betänkligt och tidvis givit dålig ersättning. En del vindkraftföretag har redan gått i konkurs. Många andra kämpar för sin överlevnad. Något måste göras .
https://www.svensk-vindkraft.org/motioner/
Ytterligare utbyggnad ökar bara den kontraproduktiva överproduktionen av närmast värdelös el då i stort sett alla producenter står med överskott när elen behövs som minst, något som beskrivs i denna länk till energiexperten Elsa Widdings blogg:
Citat:
Det första stora problemet med vindkraften är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan så kallad baskraft, exempelvis vattenkraft, kolkraft, gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen verkligen behövs. Historiskt har Svenska Kraftnät räknat med att 6% av den installerade effekten från vindkraften finns tillgänglig under 90 % av tiden. För några år sedan ansåg man det mer rättvisande att beräkna tillgänglighetstalet efter vindkraftens produktion under hela året, istället för bara under de fyra vintermånaderna. Eftersom det dessutom blåser mer på vintern än under sommarhalvåret har det föranlett en uppskrivning av tillgänglighetsalet sedan 2015 till 11 %, dvs. Svenska Kraftnät räknar nu med en tillgänglighet av vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Värt att nämna i sammanhanget är att tillgängligheten för kärnkraft under flera år i Sverige låg en bra bit över 90 %. Sedan några år räknar dock Svenska Kraftnät med en lägre tillgänglighet för kärnkraften på 86 %.
Går det då att ersätta kärnkraften i Sverige med vindkraft om man bara bygger tillräckligt mycket som ju incitamenten på marknaden styr mot? Svaret på den frågan är entydigt nej.
Om man exempelvis skulle få för sig att ersätta våra 10 000 MW kärnkraft med landbaserad vindkraft så måste man bygga 90 000 MW vindkraft för att vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som man behöver el, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar. En så kraftig utbyggnad av vindkraften är helt orimlig av flera skäl. Ett av dem är att det hade behövts ett minst dubbelt så högt elpris för att räkna hem investeringen i vindkraft. Flera av dessa verk hade tvingats stå still under timmar då de kunnat köra för att inte överskrida 50 hertz på nätet. Systemet hade blivit extremt ineffektivt. En så kraftig utbyggnad hade heller inte varit möjlig med tanke på miljön, varken på land eller till havs. Många skulle säkert avfärda ovan resonemang med argumentet att vi har goda exportmöjligheter till grannländerna. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. De utgör dock långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Det är inte alls ovanligt med lite vind både i Danmark och norra Tyskland när det samtidigt är i princip vindstilla i södra Sverige. Med den ansvarslösa energipolitik som nu drivs i Sverige går vi mot en ansträngd effektsituation som på sikt riskerar att äventyra välfärden.
http://www.klimatupplysningen.se/2019/06/02/vem-ska-dra-handbromsen-en-riskfylld-energipolitik/
Du nämner efterfrågeflexibilitet med "smarta mätare" och idén om att kunderna ska finna sig i att exempelvis inte tvätta, ladda elbilen eller som företag kunna slutmontera produkter för export.
Man kan fråga sig vem (du eller Google?) som egentligen finner sig i detta system som så enkelt kan byggas bort på ett miljövänligt sätt (kärnkraft)?
Text från Kvartal-länken:
Citat:
Problemet är att i stort sett ingenting är flexibelt mer än några dygn. Ingen är särskilt sugen på att flexibelt stänga av värmen under så lång tid mitt i vintern, eller vänta med att ladda elbilen till nästa helg. Det går heller inte att kombinera den sortens ransonering med en fortsatt konkurrenskraftig svensk industri.
Vill vi verkligen införa elransonering i vårt land p,ga högst tvivelaktiga miljöskäl?
EDIT: Jag lyckades kopiera text som förvisso var intressant men som inte innehöll de argument jag skrev om:
Citat:
Ett enkelt exempel på hur vindkraften trycker undan kärnkraften kan illustreras med en situation där vi bygger ytterligare ca 2000 MW vind och alltså närmar oss 10 000 MW. (I Svenska Kraftnäts prognos ligger en förväntan på ytterligare ca 3000 MW vindkraft på bara några års sikt). Om vi antar en blåsig sommardag i detta scenario och förutsätter en topplast som på sommaren ligger omkring 12 000 – 14 000 MW så blir det problem för kärnkraften, speciellt om våra grannländer Tyskland och Danmark har ett liknande scenario. Eftersom vi har ca 5 000 MW vattenkraft som inte går att reglera så inser man snart att kärnkraften blir det kraftslag om inte kan producera någon el under dessa timmar. Just de timmar då det blåser kraftigt kommer effekten räcka utan någon produktion från kärnkraft. När kärnkraften, som har höga fasta kostnader, inte får köra tillräckligt många timmar över året blir den snabbt olönsam, trots att priserna kan bli riktigt höga och intjäningen god under vintern. Situationen med en mycket hög andel väderberoende kraft leder oss därför raka vägen in i ett fossilberoende med ökade utsläpp av koldioxid. Valet står inte mellan kärnkraft eller vindkraft. Valet står istället mellan vindkraft och gas, eller vindkraft och effektbrist. Det blir problematiskt att kombinera ett pålitligt system (baslast som kör minst 7 500 timmar över året) med höga fasta kostnader med ett väderberoende system med noll i marginalkostnad men som bara kör runt 2800 timmar per år (landbaserad vindkraft). Detta system kräver ett annat och mycket flexibelt kraftslag som komplement.