Sveriges enorma elöverskott, sista kärnkraftsmyten krossad?

Kostnaden för energislagen har jag inte lyckats hitta någon bra studie på. Jag har i och för sig inte letat. Man ska ha i åtanke att kärnkraften har ganska saftiga straffskatter och att förnybart både är subventionerat och drar stor nytta av utsläppsrätter.

I USA ger energimyndigheten EIA varje år ut rapporten ”Annual Energy Outlook” där kostnaden för ny elproduktion beräknas för olika kraftslag. I 2018 års rapport beräknas kostnaden för avancerad kärnkraft till 90,1 dollar/MWh (ungefär samma i öre/kWh). I rapporten för 2019 finns markeringen ”NB” för kärnkraften. NB står för ”not built”, vilket betyder att det inte är aktuellt att bygga längre. Det kan man förstå när kostnaden för ny landbaserad vindkraft är 42,8 dollar/MWh och för el från solceller 48,8 dollar/MWh. Kärnkraft är nu dubbelt så dyr som ny vind- eller solkraft.

https://www.dn.se/debatt/argumenten-for-att-bygga-ny-karnkraft-haller-inte/

1) Är förnybara energikällor i genomsnitt billigare än kärnkraft?
2) Innebär avvecklingen av redan existerande reaktorer en ekonomisk vinst?
3) Bonusfråga: kan kärnkraften faktiskt ersättas utan att negativt påverka Sveriges välfärd?

Problemet med den linjen är att det är ett nollsummespel. I Sverige betalar vi mer för elen, vilket leder till att de som Norge annars exporterar till får importera fulel.

det vill säga att effekten är en väldigt viktig faktor.

Nåja, då var det ju skönt att man på KTH ser lite mer allvarligt på vilka värden man väljer att framhäva och att man faktiskt granskar den data man lutar sig på. Eftersom dom redan synat den information du stödjer dig på får jag vika mig och låta dom tala.

https://www.dn.se/debatt/repliker/den-verkliga-kostnaden-for-vindkraft-ar-mycket-hogre/
https://www.dn.se/debatt/repliker/hylander-och-siden-blandar-ihop-effekt-och-energi/

Återigen var det belägg jag var ute efter, inte ja/nej-svar.

Gällande effekt och energi - effekt är mycket riktigt ett mått på kraft över tid. Vad jag menade framstår väl ganska uppenbart om du nu vet vad jag syftar till, nämligen sol- och vindkrafts inflexibilitet. Sveriges årsproduktion av el är i genomsnitt ganska ointressant. Gemene man vill att lampan går att tända på natten och att bostaden är varm när det är kallt, då blir det relevant att solkraft fungerar dåligt när det är mulet och vindstilla, vilket det ofta sammanfaller med då energiuttaget är som högst. Kärnkraften kan däremot konstant producera el utan hänsyn till yttre omständigheter.

100 procent förnybart är osmart

Ett elsystem med kärnkraft som en komponent är billigare och bättre för klimatet än ett som är ”100% förnybart” – även om ny kärnkraft kostar mer per kilowattimme än vind. Energiforskaren Staffan Qvist går i en analys igenom alternativen för ett fossilfritt elsystem i Sverige.

Helt ny kärnkraft, även om den vore den dyraste i världen, skulle hålla Sverige fossilfritt in på 2100-talet till en investering på runt 600 miljarder kr, eller ungefär hälften av enbart lagringsinvesteringen för en enda vintervecka av ”100% förnybart” i exemplet ovan.

I Stockholms län ledde det till att fram till år 2010 omkring 700 permanentbostäder bytte ut 8 826 elradiatorer till 7 624 vattenradiatorer samt golvvärme i 1 110 rum. Den totala energibesparingen av åtgärderna är 14 gigawattimmar per år bara i Stockholms län, visar länsstyrelsens utvärdering. Det är angeläget att riksdagen nu sätter upp mål, som säger att direktverkande el som uppvärmningsform ska bort senast 2020.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/direktverkande-el_H102N421

Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. Bara uppvärmningen bland hushållskunder kan bidra med en flexibilitet om 5500 MW vintertid, vilket motsvarar ungefär 20 procent av effektförbrukningen en kall vinterdag.

https://www.naturskyddsforeningen.se/karnkraft

4. Hur undviker vi effektbrist utan kärnkraft?
Genom att bygga ut förnybar energiproduktion, energieffektivisera byggnader och realisera potentialen med efterfrågeflexibilitet kan risken för effektbrist minimeras. Idag är det bristande överföringskapacitet som skapar risker för effektbrist, medan produktionstillgången är hög. Därför är det avgörande att vi investerar i utökad överföringskapacitet, både vid flaskhalsarna inom landet och gränsöverskridande.

Nyckeln i det framtida robusta elsystemet är efterfrågeflexibilitet. Idag dimensioneras hela elsystemet efter de få timmarna med högst förbrukning per år eller decennium, men med en realiserad efterfrågeflexibilitet kan de värsta effekttopparna undvikas utan att komfort eller verksamhet påverkas. Förutom exemplet med uppvärmning i ovanstående fråga bedöms en potential för efterfrågeflexibilitet finnas om 2000 MW inom industrin.

Med en högre grad automatisering och elektrifiering ökar möjligheten att anpassa förbrukning efter produktion ytterligare. Såväl elektrifiering av transportsektorn som industrin ger möjligheter att lastbalansera både inom verksamheten och för elsystemet. Den ökade elförbrukning som väntas inom de branscherna förbättrar alltså möjligheterna till ett helt förnybart elsystem, snarare än motsatsen som kritikerna ofta hävdar. Ovanstående potential om 2000 MW bedöms alltså öka i framtiden med högre grad elektrifiering inom industrin.

https://www.naturskyddsforeningen.se/karnkraft

Världens energiförbrukning har ökat med mer än 50 procent de senaste 20 åren – och utvecklingen fortsätter.

Med anledning av att Energimyndigheten beslutat att fortsätta utfärda certifikat fast att produktionsmålet med systemet är nått, så måste nu branschen taga sitt ansvar. Certifikat system var tänkt att ge ett stöd för de som investerar i ny hållbar elproduktion. Och som alla trodde på. Systemet har haltat betänkligt och tidvis givit dålig ersättning. En del vindkraftföretag har redan gått i konkurs. Många andra kämpar för sin överlevnad. Något måste göras .

Det första stora problemet med vindkraften är att tillgängligheten är betydligt lägre än för kärnkraft eller för annan så kallad baskraft, exempelvis vattenkraft, kolkraft, gaskraft. Detta betyder i praktiken att man inte kan räkna med att vindkraften genererar el alla de timmar som elen verkligen behövs. Historiskt har Svenska Kraftnät räknat med att 6% av den installerade effekten från vindkraften finns tillgänglig under 90 % av tiden. För några år sedan ansåg man det mer rättvisande att beräkna tillgänglighetstalet efter vindkraftens produktion under hela året, istället för bara under de fyra vintermånaderna. Eftersom det dessutom blåser mer på vintern än under sommarhalvåret har det föranlett en uppskrivning av tillgänglighetsalet sedan 2015 till 11 %, dvs. Svenska Kraftnät räknar nu med en tillgänglighet av vindkraft på 11 % av kapaciteten under 90 % av tiden. Värt att nämna i sammanhanget är att tillgängligheten för kärnkraft under flera år i Sverige låg en bra bit över 90 %. Sedan några år räknar dock Svenska Kraftnät med en lägre tillgänglighet för kärnkraften på 86 %.

Går det då att ersätta kärnkraften i Sverige med vindkraft om man bara bygger tillräckligt mycket som ju incitamenten på marknaden styr mot? Svaret på den frågan är entydigt nej.

Om man exempelvis skulle få för sig att ersätta våra 10 000 MW kärnkraft med landbaserad vindkraft så måste man bygga 90 000 MW vindkraft för att vara säker på att få ut tillräckligt mycket el under alla de timmar som man behöver el, dvs. även vindstilla kalla vinterdagar. En så kraftig utbyggnad av vindkraften är helt orimlig av flera skäl. Ett av dem är att det hade behövts ett minst dubbelt så högt elpris för att räkna hem investeringen i vindkraft. Flera av dessa verk hade tvingats stå still under timmar då de kunnat köra för att inte överskrida 50 hertz på nätet. Systemet hade blivit extremt ineffektivt. En så kraftig utbyggnad hade heller inte varit möjlig med tanke på miljön, varken på land eller till havs. Många skulle säkert avfärda ovan resonemang med argumentet att vi har goda exportmöjligheter till grannländerna. Det är sant att nya utlandsförbindelser ökar möjligheterna till handel med omvärlden och på så vis bidrar till försörjningssäkerheten. De utgör dock långt ifrån någon garanti mot att effektbrist uppstår, speciellt inte när det är system med stora inslag av väderberoende elproduktion som kopplas samman. Det är inte alls ovanligt med lite vind både i Danmark och norra Tyskland när det samtidigt är i princip vindstilla i södra Sverige. Med den ansvarslösa energipolitik som nu drivs i Sverige går vi mot en ansträngd effektsituation som på sikt riskerar att äventyra välfärden.

Problemet är att i stort sett ingenting är flexibelt mer än några dygn. Ingen är särskilt sugen på att flexibelt stänga av värmen under så lång tid mitt i vintern, eller vänta med att ladda elbilen till nästa helg. Det går heller inte att kombinera den sortens ransonering med en fortsatt konkurrenskraftig svensk industri.

Ett enkelt exempel på hur vindkraften trycker undan kärnkraften kan illustreras med en situation där vi bygger ytterligare ca 2000 MW vind och alltså närmar oss 10 000 MW. (I Svenska Kraftnäts prognos ligger en förväntan på ytterligare ca 3000 MW vindkraft på bara några års sikt). Om vi antar en blåsig sommardag i detta scenario och förutsätter en topplast som på sommaren ligger omkring 12 000 – 14 000 MW så blir det problem för kärnkraften, speciellt om våra grannländer Tyskland och Danmark har ett liknande scenario. Eftersom vi har ca 5 000 MW vattenkraft som inte går att reglera så inser man snart att kärnkraften blir det kraftslag om inte kan producera någon el under dessa timmar. Just de timmar då det blåser kraftigt kommer effekten räcka utan någon produktion från kärnkraft. När kärnkraften, som har höga fasta kostnader, inte får köra tillräckligt många timmar över året blir den snabbt olönsam, trots att priserna kan bli riktigt höga och intjäningen god under vintern. Situationen med en mycket hög andel väderberoende kraft leder oss därför raka vägen in i ett fossilberoende med ökade utsläpp av koldioxid. Valet står inte mellan kärnkraft eller vindkraft. Valet står istället mellan vindkraft och gas, eller vindkraft och effektbrist. Det blir problematiskt att kombinera ett pålitligt system (baslast som kör minst 7 500 timmar över året) med höga fasta kostnader med ett väderberoende system med noll i marginalkostnad men som bara kör runt 2800 timmar per år (landbaserad vindkraft). Detta system kräver ett annat och mycket flexibelt kraftslag som komplement.